Check out the new design

Qurani Kərimin mənaca tərcüməsi - Qurani Kərimin müxtəsər tərfsiri - kitabının Fulani dilinə tərcüməsi. * - Tərcumənin mündəricatı


Mənaların tərcüməsi Surə: əl-Muminun   Ayə:
مَا تَسۡبِقُ مِنۡ أُمَّةٍ أَجَلَهَا وَمَا يَسۡتَـٔۡخِرُونَ
Adintinantaake mofte woo mofte e ɗii moftaaji fennuɗi, waqtu happaaɗo on fii arugol halakuyee majje on, ɗe nennataake kadi gaayi happu ngun, noone woo no laatorani ɗe immorde e laawi ɗin.
Ərəbcə təfsirlər:
ثُمَّ أَرۡسَلۡنَا رُسُلَنَا تَتۡرَاۖ كُلَّ مَا جَآءَ أُمَّةٗ رَّسُولُهَا كَذَّبُوهُۖ فَأَتۡبَعۡنَا بَعۡضَهُم بَعۡضٗا وَجَعَلۡنَٰهُمۡ أَحَادِيثَۚ فَبُعۡدٗا لِّقَوۡمٖ لَّا يُؤۡمِنُونَ
Refti Men Nuli Nulaaɓe Amen ɓen ko ɓe jokkondi-ɓe Nulaaɗo feƴƴa Nulaaɗo goo lontoo, tuma kala ari e mofte immorde e ɗin moftaaji Nulaaɗo majje on ɓe fenna mo, Men jokkiniri yoga e maɓɓe yoga halkeede, woodeede heddanaaki ɓe si wanaa yeru ko yimɓe ɓen haalata kon fii maɓɓe, halkaare woodanii yimɓe ɓe gomɗinaali ko Nulaaɓe maɓɓe ɓen addani ɓe kon immorde ka Joomi maɓɓe.
Ərəbcə təfsirlər:
ثُمَّ أَرۡسَلۡنَا مُوسَىٰ وَأَخَاهُ هَٰرُونَ بِـَٔايَٰتِنَا وَسُلۡطَٰنٖ مُّبِينٍ
Refti Men Nuli Muusaa e musiɗɗo makko on Haaruuna wonndude e Aayeeje Amen ɗen jeenay: (Tuggordu ndun, Junngo ngon, Kanuuji ɗin, tenɗi ɗin, Ƴiiƴam ɗam, Waameere nden, Kokke ɗen, Uytagol dimɗe ɗen), e hujja ɓannguɗo.
Ərəbcə təfsirlər:
إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ وَمَلَإِيْهِۦ فَٱسۡتَكۡبَرُواْ وَكَانُواْ قَوۡمًا عَالِينَ
Men Nuli ɓe faade e Fir'awna e teddinaaɓe ɓen ka yimɓe makko ɓe mawninkinii, ɓe ɗowtaaki gomɗn- gol [Muusaa e Haaruuna], ɓe woni yimɓe townitor- ɓe e hoore yimɓe ɓen doolugol e tooñugol.
Ərəbcə təfsirlər:
فَقَالُوٓاْ أَنُؤۡمِنُ لِبَشَرَيۡنِ مِثۡلِنَا وَقَوۡمُهُمَا لَنَا عَٰبِدُونَ
Ɓe wi'i: "E hara men gomɗinay ɓanndinkeeɓe ɗiɗo yeruuɓe amen, alaa ko ɓe senndondiri e amen, e kadi yimɓe maɓɓe ɓen (ɓiɗɓe Israa'iila ɓen) ko ɗoftiiɓe amen yankinaniiɓe [amen]?"
Ərəbcə təfsirlər:
فَكَذَّبُوهُمَا فَكَانُواْ مِنَ ٱلۡمُهۡلَكِينَ
Ɓe fenni ɓen ɗiɗo e ko ɓe addi kon immorde ka Alla, sabu fennugol maɓɓe ngol ɓe woni halkiraaɓe yoolagol.
Ərəbcə təfsirlər:
وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا مُوسَى ٱلۡكِتَٰبَ لَعَلَّهُمۡ يَهۡتَدُونَ
Gomɗii Men Okkiino Muusaa Tawreetaare nden jortagol wonnde yimɓe makko ɓen feeweray nde faade e Goonga kan, ɓe gollitira nde.
Ərəbcə təfsirlər:
وَجَعَلۡنَا ٱبۡنَ مَرۡيَمَ وَأُمَّهُۥٓ ءَايَةٗ وَءَاوَيۡنَٰهُمَآ إِلَىٰ رَبۡوَةٖ ذَاتِ قَرَارٖ وَمَعِينٖ
Men waɗi Iisaa ɓiɗɗo Mariyama on e yumma mak- ko Mariyama Maande tinndinnde e Kattaɗe Amen ɗen, gomɗii Men waɗii mo sowiiɗo ko aldah e baa- biraawo, Men werni ɓe kamɓe ɗiɗo fe nokkuure towtunde ka leydi, fotondirnde moƴƴunde fii ñiiɓugol e mayre, no e mayre ndiyam iloojam heyɗitay ɗam.
Ərəbcə təfsirlər:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلرُّسُلُ كُلُواْ مِنَ ٱلطَّيِّبَٰتِ وَٱعۡمَلُواْ صَٰلِحًاۖ إِنِّي بِمَا تَعۡمَلُونَ عَلِيمٞ
Ko onon yo Nulaaɓe, ñaamee laaɓuɗi ɗi Mi daginani on ñaamugol ɗin, gollon golle moƴƴe hawrondirɗe e Sari'a, pellet Min, ko Mi Annduɗo ko golloton kon immorde e golle, suuɗanaaki lam immorde e golle mo'on ɗen hay e huunde.
Ərəbcə təfsirlər:
وَإِنَّ هَٰذِهِۦٓ أُمَّتُكُمۡ أُمَّةٗ وَٰحِدَةٗ وَأَنَا۠ رَبُّكُمۡ فَٱتَّقُونِ
E pellet, Diina mooɗon kan -onon Nulaaɓe ɓen- ko Diina woota, kan le ko Lislaamu, ko Min woni jom mo'on, on maraa Jooma tanaa Am, huliree Lam ɗoftagol yimiraaɗi Am ɗin, e woɗɗitagol haɗaaɗi Am ɗin.
Ərəbcə təfsirlər:
فَتَقَطَّعُوٓاْ أَمۡرَهُم بَيۡنَهُمۡ زُبُرٗاۖ كُلُّ حِزۡبِۭ بِمَا لَدَيۡهِمۡ فَرِحُونَ
Jokkuɓe ɓe ɓen sennditii ɓaawo maɓɓe ka Diina, ɓe wonti feddeeji e dente, fedde kala no weltori ko nde gomɗini kon wonndema ko ɗum woni diina weltoraaka kan ka Alla, hara nde yeƴƴitotaako faade e ko woni kon ka wonnde goo.
Ərəbcə təfsirlər:
فَذَرۡهُمۡ فِي غَمۡرَتِهِمۡ حَتَّىٰ حِينٍ
Terto ɓe-an Nulaaɗo- e ko ɓe woni kon e muuɗum immorde e majjere e wemmbere nden haa tuma jippagol Lepte ɗen e maɓɓe.
Ərəbcə təfsirlər:
أَيَحۡسَبُونَ أَنَّمَا نُمِدُّهُم بِهِۦ مِن مَّالٖ وَبَنِينَ
55 - 56 - Kaa hara ɗii feddeeji wasorayɗi ko woni kon ka majji sikku wonndema ko Men okki ɓe kon immore e jawle ɗen e ɓiɗɓe ɓen ka ngurnda aduna ɗum ko yaccinanngol ɓe moƴƴere nde ɓe hanndi e mu'un?! Fiyaake on wonah no ɓe sikkirta non, anndu Meɗen okka ɓe ɗum fuuntirgol e ɗaynugol ɓe, kono kamɓe ɓe alaa so'ude ɗum.
Ərəbcə təfsirlər:
نُسَارِعُ لَهُمۡ فِي ٱلۡخَيۡرَٰتِۚ بَل لَّا يَشۡعُرُونَ
55 - 56 - Kaa hara ɗii feddeeji wasorayɗi ko woni kon ka majji sikku wonndema ko Men okki ɓe kon immore e jawle ɗen e ɓiɗɓe ɓen ka ngurnda aduna ɗum ko yaccinanngol ɓe moƴƴere nde ɓe hanndi e mu'un?! Fiyaake on wonah no ɓe sikkirta non, anndu Meɗen okka ɓe ɗum hebbinorɗum e ɗaynugol ɓe, kono kamɓe ɓe alah so'ude ɗum.
Ərəbcə təfsirlər:
إِنَّ ٱلَّذِينَ هُم مِّنۡ خَشۡيَةِ رَبِّهِم مُّشۡفِقُونَ
Pellet, ɓen ɓe kañum wonndude e gomɗinal maɓɓe ngal e moƴƴugol maɓɓe ngol ko ɓe huluɓe Joomi maɓɓe.
Ərəbcə təfsirlər:
وَٱلَّذِينَ هُم بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِمۡ يُؤۡمِنُونَ
E ɓen ɓe kañum ko ɓe gomɗinɓe Aayeeje Deftere Makko nden.
Ərəbcə təfsirlər:
وَٱلَّذِينَ هُم بِرَبِّهِمۡ لَا يُشۡرِكُونَ
E ɓen ɓe kañum ko ɓe wootinɗinɓe Joomi maɓɓe ɓe sirkantah Mo hay e huunde.
Ərəbcə təfsirlər:
Bu səhifədə olan ayələrdən faydalar:
• الاستكبار مانع من التوفيق للحق.
Mawnintinagol ngol no haɗa hawrineede e Goonga kan.

• إطابة المأكل له أثر في صلاح القلب وصلاح العمل.
Laaɓugol ñaametee on no mari batte e moƴƴugol ɓernde nden e moƴƴugol golle ɗen.

• التوحيد ملة جميع الأنبياء ودعوتهم.
Ko Ngootimmbaaku ngun woni Diina e noddaandu denndaangal Annabaaɓe ɓen.

• الإنعام على الفاجر ليس إكرامًا له، وإنما هو استدراج.
Neemingol bonɗo on wanaa teddinngol mo, anndu ɗum ko ɗaynugol [mo].

 
Mənaların tərcüməsi Surə: əl-Muminun
Surələrin mündəricatı Səhifənin rəqəmi
 
Qurani Kərimin mənaca tərcüməsi - Qurani Kərimin müxtəsər tərfsiri - kitabının Fulani dilinə tərcüməsi. - Tərcumənin mündəricatı

Tərcümə "Quran araşdırmaları Təfsir Mərkəzi" tərəfindən yayımlanmışdır.

Bağlamaq