Fassarar Ma'anonin Alqura'ni - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Teburin Bayani kan wasu Fassarori


Fassarar Ma'anoni Sura: Suratu Daha   Aya:

Simoorw Taahaa

daga cikin abunda Surar ta kunsa:
السعادة باتباع هدى القرآن وحمل رسالته، والشقاء بمخالفته.
Malal ko rewde peewal Quraana e roondaade nelal ngal, malkiseede noon ko e luutndaade.

طه
(Taa Haa) hari yewtanooma fii yeru majje ka fuɗɗoode Simoore Albaqara.
Tafsiran larabci:
مَآ أَنزَلۡنَا عَلَيۡكَ ٱلۡقُرۡءَانَ لِتَشۡقَىٰٓ
Men Jippiniraali e maaɗa -an Nulaaɗo- Alqur'aanaare nden fii yo nde wonu sabu sonnjir- gol wonkii maaɗa suno e dow ɗuuragol yimɓe maa ɓen fii gomɗinngol ma.
Tafsiran larabci:
إِلَّا تَذۡكِرَةٗ لِّمَن يَخۡشَىٰ
Men Jippiniraali nde si wanaa yo nde laato waajorde wonannde on mo Alla hawrinndiniri kulol Makko.
Tafsiran larabci:
تَنزِيلٗا مِّمَّنۡ خَلَقَ ٱلۡأَرۡضَ وَٱلسَّمَٰوَٰتِ ٱلۡعُلَى
Telliniinde Alla, On Taguɗo leydi ndin, O tagi kammuuli toowuɗi ɗin, ndee ko Qur'aanaare mawnde, sabu kayre ko tellinaande immorde e Mawɗo.
Tafsiran larabci:
ٱلرَّحۡمَٰنُ عَلَى ٱلۡعَرۡشِ ٱسۡتَوَىٰ
Hinnorante On O toowii O Ɓantike ka dow Arsik Toowal hawrondirngal e Manngu Makko Senayee wonanii Mo O Toowii.
Tafsiran larabci:
لَهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِ وَمَا بَيۡنَهُمَا وَمَا تَحۡتَ ٱلثَّرَىٰ
No woodani Mo Kanko Tun O Senike ko woni kon e kammuuli ɗin e ko woni kon e leydi ndin e ko woni kon ka ley mbullaari (leydi)e tageefooji, Tagugol e Laamagol e Fewjugol.
Tafsiran larabci:
وَإِن تَجۡهَرۡ بِٱلۡقَوۡلِ فَإِنَّهُۥ يَعۡلَمُ ٱلسِّرَّ وَأَخۡفَى
Si a fenñinii -an Nuulaaɗo- konngol ngol, maa a suuɗii ngol pellet Kanko Senayee wonanii Mo hiMo Anndi ɗum kala mun, Kanko hiMo Anndi gunndoo on e ko suuɗii kon e gunndoo on yeru miijo wonkii, hay huunde e ɗum suuɗotaako Mo.
Tafsiran larabci:
ٱللَّهُ لَآ إِلَٰهَ إِلَّا هُوَۖ لَهُ ٱلۡأَسۡمَآءُ ٱلۡحُسۡنَىٰ
Alla reweteeɗo e goonga alaa tanaa Makko, no woodani Mo Kanko Tun Inɗe Yottiiɗe Timmal ngal ka Moƴƴugol.
Tafsiran larabci:
وَهَلۡ أَتَىٰكَ حَدِيثُ مُوسَىٰٓ
Gomɗii arii e maaɗa -an Nulaaɗo- kumpital fii Muusaa geɗal Imraana (yo o his).
Tafsiran larabci:
إِذۡ رَءَا نَارٗا فَقَالَ لِأَهۡلِهِ ٱمۡكُثُوٓاْ إِنِّيٓ ءَانَسۡتُ نَارٗا لَّعَلِّيٓ ءَاتِيكُم مِّنۡهَا بِقَبَسٍ أَوۡ أَجِدُ عَلَى ٱلنَّارِ هُدٗى
Fewndo o hayninoo yiite ka danngal makko, o wi'ani ɓeynguure makko nden: "ñiiɓee ko wonuɗon ɗoo, min mi yi'ii yiite no gasa mi addanay on im- morde e ngen yiite docatal, maaɗum mi tawa ton tinndinoo lam faande e Laawol ngol.
Tafsiran larabci:
فَلَمَّآ أَتَىٰهَا نُودِيَ يَٰمُوسَىٰٓ
Tuma nde o arunoo ka [moggo] yiite Alla Seniiɗo On Noddiri mo Daalugol Makko: "Ko an yo Muusaa".
Tafsiran larabci:
إِنِّيٓ أَنَا۠ رَبُّكَ فَٱخۡلَعۡ نَعۡلَيۡكَ إِنَّكَ بِٱلۡوَادِ ٱلۡمُقَدَّسِ طُوٗى
Min dey ko Min woni Joomi maaɗa ittu paɗe maa ɗen fii heblanagol wunndondirgol e Am, an hiɗa ka aynde Laɓɓinaande Tuwaa.
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• ليس إنزال القرآن العظيم لإتعاب النفس في العبادة، وإذاقتها المشقة الفادحة، وإنما هو كتاب تذكرة ينتفع به الذين يخشون ربهم.
Jippinngol Alqur'aanaare Mawnde nden wonaali tampinirɗum wonkii ka dewal, e fawugol ki saɗtee- nde fantunde, anndu nden ko Deftere waaju no nafitora nde ɓen hulayɓe Joomi maɓɓe.

• قَرَن الله بين الخلق والأمر، فكما أن الخلق لا يخرج عن الحكمة؛ فكذلك لا يأمر ولا ينهى إلا بما هو عدل وحكمة.
Alla eɓɓindirii hakkunde Tagugol e Yamirgol, no woniri non Tagugol ngol yaltaa e Ñeeñal ngal; ko non kadi O Yamirtaa O haɗataa si wonaa huunde nde kañum ko Nunɗal e Ñeeñal.

• على الزوج واجب الإنفاق على الأهل (المرأة) من غذاء وكساء ومسكن ووسائل تدفئة وقت البرد.
No fawii gorko on faggugol ɓeynguure nden e nyammingol holtinngol e honnugol e wallitorɗum fii jaangol fewndo bifi(ɓuuɓol).

وَأَنَا ٱخۡتَرۡتُكَ فَٱسۡتَمِعۡ لِمَا يُوحَىٰٓ
Min Mi Suɓike ma -an Muusaa- fii yottinngol Nulal an ngal, heɗo ko Mi woni Wahayinnde kon e maaɗa.
Tafsiran larabci:
إِنَّنِيٓ أَنَا ٱللَّهُ لَآ إِلَٰهَ إِلَّآ أَنَا۠ فَٱعۡبُدۡنِي وَأَقِمِ ٱلصَّلَوٰةَ لِذِكۡرِيٓ
Pellet, ko Min woni Alla reweteeɗo e goonga alaa tanaa Am, Rewam Min Tun tottir Julde nden e noone ɓurɗo timmude fii yo a annditam e nder mayre.
Tafsiran larabci:
إِنَّ ٱلسَّاعَةَ ءَاتِيَةٌ أَكَادُ أُخۡفِيهَا لِتُجۡزَىٰ كُلُّ نَفۡسِۭ بِمَا تَسۡعَىٰ
Pellet, Darngal ngal ko arayngal feere alaa ngal hewtay, Miɗo ɗaɓa suuɗude ngal Tagaaɗo woo anndaa nde ngal waɗata, kono hiɓe anndira maa- ndeeji maggal sabu ko Nulaaɗo on humpitiɓe kon; fii yo yoɓe kala wonkii ko ki golli kon, si tawii ko ko moƴƴi maaɗum si ko ko bone.
Tafsiran larabci:
فَلَا يَصُدَّنَّكَ عَنۡهَا مَن لَّا يُؤۡمِنُ بِهَا وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ فَتَرۡدَىٰ
Wata martine(firlitma) e goonginngol ngal e heblanorgol golle moƴƴe ɗen, on mo gomɗinaa ngal immorde e yedduɓe ɓen, o jokki ko welata wonkii makko kin immorde e harminaaɗi ɗin, o halkori sabu ɗum.
Tafsiran larabci:
وَمَا تِلۡكَ بِيَمِينِكَ يَٰمُوسَىٰ
Ko woni nden huunde wonunde ka ñaamo maaɗa an Muusaa?
Tafsiran larabci:
قَالَ هِيَ عَصَايَ أَتَوَكَّؤُاْ عَلَيۡهَا وَأَهُشُّ بِهَا عَلَىٰ غَنَمِي وَلِيَ فِيهَا مَـَٔارِبُ أُخۡرَىٰ
Muusaa (yo o his) maaki: "Ndun ko tuggordu am; miɗo tuggoo ndu ka yaadu, miɗo woppira ndu leɗɗe ɗen fii yo kaaki majje ɗin saaman dammi am ɗin, miɗo mari nafa kadi e mayru hara wanaa koo ko mi jaŋtii".
Tafsiran larabci:
قَالَ أَلۡقِهَا يَٰمُوسَىٰ
Alla Daali: "Liɓu ndu, an Muusaa".
Tafsiran larabci:
فَأَلۡقَىٰهَا فَإِذَا هِيَ حَيَّةٞ تَسۡعَىٰ
Muusaa liɓi ndu, ndu waylii mboddi hindi yaha e yaccaade.
Tafsiran larabci:
قَالَ خُذۡهَا وَلَا تَخَفۡۖ سَنُعِيدُهَا سِيرَتَهَا ٱلۡأُولَىٰ
Alla Daalani Muusaa (yo o his): "nanngu tuggordu ndun, wota a hulu immorde e waylagol mayru mboddi, aray Men rutta ndu si nanngii ndu faade e noone mayru arano on.
Tafsiran larabci:
وَٱضۡمُمۡ يَدَكَ إِلَىٰ جَنَاحِكَ تَخۡرُجۡ بَيۡضَآءَ مِنۡ غَيۡرِ سُوٓءٍ ءَايَةً أُخۡرَىٰ
Waɗu junngo maaɗa ngon ka nder jiiba maa; ngo yaltay ko ngo rawnungo hara ngo colɗaa(ngo wonddani e baras), ɗum ko maande ɗiɗaɓere maaɗa.
Tafsiran larabci:
لِنُرِيَكَ مِنۡ ءَايَٰتِنَا ٱلۡكُبۡرَى
Men hollii ma ɗii maandeeji ɗiɗi fii yo Men holle -an Muusaa- immorde e Aayeeje Amen Mawɗe tinndinɗe ɗen e Kattanɗe Amen, e wonndema kadi an ko o Nulaaɗo immorde ka Alla.
Tafsiran larabci:
ٱذۡهَبۡ إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ
Yahu -an Muusaa- ka Fir'awna, pellet, kanko o yawtii keerol ngol e keeferaaku ngun e sanndalɗanagol Alla.
Tafsiran larabci:
قَالَ رَبِّ ٱشۡرَحۡ لِي صَدۡرِي
Muusaa (yo o his) maaki: "Jooma, yaajinanam ɓernde am nden; fii yo mi waawu ronnditaade larraaji(lorooji) ɗin.
Tafsiran larabci:
وَيَسِّرۡ لِيٓ أَمۡرِي
Newinanaa mi fiyaake am on.
Tafsiran larabci:
وَٱحۡلُلۡ عُقۡدَةٗ مِّن لِّسَانِي
Wawnaa lam yewtugol yewtere laaɓunde.
Tafsiran larabci:
يَفۡقَهُواْ قَوۡلِي
Fii yo ɓa faamu haala am kan si Nulal am ngal yottike e maɓɓe.
Tafsiran larabci:
وَٱجۡعَل لِّي وَزِيرٗا مِّنۡ أَهۡلِي
Waɗanaa mi walloowo jeyaaɗo ka ɓeynguure am o walla lam e fiyakuuji am.
Tafsiran larabci:
هَٰرُونَ أَخِي
Haaruuna geɗal Imraana ko musiɗɗo am.
Tafsiran larabci:
ٱشۡدُدۡ بِهِۦٓ أَزۡرِي
Semmbiniraa mo keeci am.
Tafsiran larabci:
وَأَشۡرِكۡهُ فِيٓ أَمۡرِي
Waɗu mo kafidaaɗo e am e nder Nulal ngal.
Tafsiran larabci:
كَيۡ نُسَبِّحَكَ كَثِيرٗا
Fii yo men Senine Seninaali heewuɗi.
Tafsiran larabci:
وَنَذۡكُرَكَ كَثِيرًا
Men jaŋtoMaa jaŋta heewuɗo.
Tafsiran larabci:
إِنَّكَ كُنتَ بِنَا بَصِيرٗا
Pellet, An A Laatike Humpitiiɗo fii amen, huunde suuɗanaaki Ma e fiyaake amen.
Tafsiran larabci:
قَالَ قَدۡ أُوتِيتَ سُؤۡلَكَ يَٰمُوسَىٰ
Alla Daali: "Gomɗii Men okkii ma ko ɗaɓɓuɗaa kon an Muusaa".
Tafsiran larabci:
وَلَقَدۡ مَنَنَّا عَلَيۡكَ مَرَّةً أُخۡرَىٰٓ
Gomɗii Men Neeminiino e maaɗa e laawol goo.
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• وجوب حسن الاستماع في الأمور المهمة، وأهمها الوحي المنزل من عند الله.
Wajibagol mojjude jentagol e nder fiyakuuji hittuɗi (himmudi) ɗin, ko ɓuri hittude e majji ko Wahayu jippinaaɗo on immorde ka Alla.

• اشتمل أول الوحي إلى موسى على أصلين في العقيدة وهما: الإقرار بتوحيد الله، والإيمان بالساعة (القيامة)، وعلى أهم فريضة بعد الإيمان وهي الصلاة.
Wahayu arano on e Muusaa hino mofti daƴƴe ɗiɗi e nder Finnde nden ɗiɗin ɗiɗi: Ko qirritagol Ngootimmbaaku Alla, e Gomɗinngol Darngal ngal, e dow ko ɓuri hittude e farilla ɓaawo gomɗinal ngal ɗum ko Julde nden.

• التعاون بين الدعاة ضروري لإنجاح المقصود؛ فقد جعل الله لموسى أخاه هارون نبيَّا ليعاونه في أداء الرسالة.
Wallondiral ngal hakkunde noddooɓe ɓen ko ɓee ɗum si faandaare nden gasa; gomɗii Alla waɗanii Muusaa musiɗɗo makko on Haaruuna Annabaajo fii yo o wallondir e makko e yottinngol Nulal ngal.

• أهمية امتلاك الداعية لمهارة الإفهام للمدعوِّين.
Ko ɓuri hittude e maral noddoowo on karallaagal faaminngol noddaaɓe ɓen.

إِذۡ أَوۡحَيۡنَآ إِلَىٰٓ أُمِّكَ مَا يُوحَىٰٓ
Tuma nde Men lonnginnoo yumma maaɗa ko Men lonngini mo kon; kon ko Alla Reenirmaa ɗum immorde e pewje Fir'awna.
Tafsiran larabci:
أَنِ ٱقۡذِفِيهِ فِي ٱلتَّابُوتِ فَٱقۡذِفِيهِ فِي ٱلۡيَمِّ فَلۡيُلۡقِهِ ٱلۡيَمُّ بِٱلسَّاحِلِ يَأۡخُذۡهُ عَدُوّٞ لِّي وَعَدُوّٞ لَّهُۥۚ وَأَلۡقَيۡتُ عَلَيۡكَ مَحَبَّةٗ مِّنِّي وَلِتُصۡنَعَ عَلَىٰ عَيۡنِيٓ
Gomɗii Men Yamirii mo fewndo Men Lonnginnoo mo: " [Men Daali] Werlo mo ka hontoore ɓaawo jibineede makko, liɓaa hontoore nden ka maayo, aray maayo ngon bogoo mo ka fonngo sabu Yamiroore Amen, ƴetta mo gaño Am e gaño makko, on le ko Fir'awna, Mi waɗi e maaɗa Giggol immorde ka Am, yimɓe ɓen yiɗumaa, e fii yo a ne'e e ndenka Am e ngaynateeri Am.
Tafsiran larabci:
إِذۡ تَمۡشِيٓ أُخۡتُكَ فَتَقُولُ هَلۡ أَدُلُّكُمۡ عَلَىٰ مَن يَكۡفُلُهُۥۖ فَرَجَعۡنَٰكَ إِلَىٰٓ أُمِّكَ كَيۡ تَقَرَّ عَيۡنُهَا وَلَا تَحۡزَنَۚ وَقَتَلۡتَ نَفۡسٗا فَنَجَّيۡنَٰكَ مِنَ ٱلۡغَمِّ وَفَتَنَّٰكَ فُتُونٗاۚ فَلَبِثۡتَ سِنِينَ فِيٓ أَهۡلِ مَدۡيَنَ ثُمَّ جِئۡتَ عَلَىٰ قَدَرٖ يَٰمُوسَىٰ
Tuma nde banndiraawo maaɗa on yaltunoo himo yaara kala ka hontoore nden yaari himo jokki nde, o wi'ani on ƴittuɗo mo: "Enee yo mi tinndin on e ne'oowo mo muynina ayna mo?" Men Neeminiri e maaɗa artirgol ma ka yumma maaɗa fii yo o weltor artugol maaɗa ka makko, hara o sunaaki fii maɗa maaɗa. Waruɗaa on qibtiyankoojo mo bantiɗaa, Men Neeminiri e maaɗa danndugol ma e lepte ɗen, Men laɓɓinmaa laawol ɓaawo laawol immorde e kala jarrabuyeeji ɗi hawrondirɗaa e mu'un, yaltuɗaa ñiiɓuɗaa duuɓi ka yimɓe Madyana, refti aruɗaa e on waqtu hettanaaɗo ma nde arataa e makko fii yewtidugol e maaɗa an Muusaa.
Tafsiran larabci:
وَٱصۡطَنَعۡتُكَ لِنَفۡسِي
Mi Suɓimaa fii yo a wonu Nulaaɗo immorde e Am hiɗa yottina e yimɓe ɓen ko Mi Wahayini kon e maaɗa.
Tafsiran larabci:
ٱذۡهَبۡ أَنتَ وَأَخُوكَ بِـَٔايَٰتِي وَلَا تَنِيَا فِي ذِكۡرِي
Yahu -an Muusaa- e musiɗɗo maaɗa on Haaruuna, wonndude e Aayeeje Amen tinndinɗe ɗen e Kattanɗe Alla e ngootimbaaku Makko, wata on lo'ino e noddugol faade e Am, maaɗum e annditugol Lam.
Tafsiran larabci:
ٱذۡهَبَآ إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ
Yahee ka Fir'awna, pellet, kanko o yawtii keerol ngol e keeferaaku ngun e sanndalɗanagol Alla.
Tafsiran larabci:
فَقُولَا لَهُۥ قَوۡلٗا لَّيِّنٗا لَّعَلَّهُۥ يَتَذَكَّرُ أَوۡ يَخۡشَىٰ
Wi'anee mo konngol newiingol, ngol aladaa e ñaadde; tijjagol o waajitoto o hula Alla o tuuba.
Tafsiran larabci:
قَالَا رَبَّنَآ إِنَّنَا نَخَافُ أَن يَفۡرُطَ عَلَيۡنَآ أَوۡ أَن يَطۡغَىٰ
Muusaa e Haaruuna (yo ɓe his) maaki: "Menen dey meɗen huli wata o yaccin lepte ɗen ko adii [men] timminnde noddugol mo, maa nde o yawtata keerol ngol ka tooñirgol men warngo ngon maa tanaa ɗum.
Tafsiran larabci:
قَالَ لَا تَخَافَآۖ إِنَّنِي مَعَكُمَآ أَسۡمَعُ وَأَرَىٰ
Alla Daalani ɓe: "Wata on hulu; pellet, Min Miɗo wonndiri e mo'on ballal ngal e semminngol ngol, Miɗo Nana Miɗo Yi'a ko woni waɗude kon hakku- nde mooɗon e makko".
Tafsiran larabci:
فَأۡتِيَاهُ فَقُولَآ إِنَّا رَسُولَا رَبِّكَ فَأَرۡسِلۡ مَعَنَا بَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ وَلَا تُعَذِّبۡهُمۡۖ قَدۡ جِئۡنَٰكَ بِـَٔايَةٖ مِّن رَّبِّكَۖ وَٱلسَّلَٰمُ عَلَىٰ مَنِ ٱتَّبَعَ ٱلۡهُدَىٰٓ
Aree ka makko, wi'anon mo: "Menen ko men Nulaaɓe Joomi maaɗa -an Fir'awna- accidu men e ɓiɗɓe Israa'iila ɓen, wata a leptir ɓe warugol ɓiɗɓe maɓɓe worɓe ɓen, e hersinngol rewɓe maɓɓe ɓen, gomɗii men addanii ma dalil e goongugol amen immorde ka Joomi maaɗa, hoolaare nden e Lepte Alla ɗen ko gomɗinɗo jokki Peewal Alla ngal woo ɗum woodani.
Tafsiran larabci:
إِنَّا قَدۡ أُوحِيَ إِلَيۡنَآ أَنَّ ٱلۡعَذَابَ عَلَىٰ مَن كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ
Menen gomɗii Alla Wahayinii e Amen wonndema Lepte ɗen ka aduna e ka Laakara ɗe fawike on fennuɗo Aayeeje Alla ɗen, o ɗuurii e ko Nulaaɓe ɓen addi kon.
Tafsiran larabci:
قَالَ فَمَن رَّبُّكُمَا يَٰمُوسَىٰ
Fir'awna tawi no yeddi ko [Muusaa] addi kon, o wi'i: "Ko hommbo woni Joomi mooɗon, on mo aaƴiɗon wonndema himo Nuli on faade e am, ko an yo Muusaa?
Tafsiran larabci:
قَالَ رَبُّنَا ٱلَّذِيٓ أَعۡطَىٰ كُلَّ شَيۡءٍ خَلۡقَهُۥ ثُمَّ هَدَىٰ
Muusaa maaki: "Joomi amen, ko On Okkuɗo kala huunde mbaade mayre e noone mayre hawrondi- rayɗo on e mayre, refti O Fewni tageefooji ɗin e ko O Tagani ɗi kon fii mu'un.
Tafsiran larabci:
قَالَ فَمَا بَالُ ٱلۡقُرُونِ ٱلۡأُولَىٰ
Fir'awna wi'i: "Ko honɗun woni alhaali moftaaji adiiɗi ɗin ɗin wonunooɗi e keeferaaku?"
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• كمال اعتناء الله بكليمه موسى عليه السلام والأنبياء والرسل، ولورثتهم نصيب من هذا الاعتناء على حسب أحوالهم مع الله.
Timmal ndenka Alla e yewtideteeɗo Makko on Muusaa (yo o his) e Annabaaɓe ɓen e Nulaaɓe ɓen e ronuɓe ɓen geɓal immorde e kan ndenka e dow emmbere alhaaliiji maɓɓe ka Alla.

• من الهداية العامة للمخلوقات أن تجد كل مخلوق يسعى لما خلق له من المنافع، وفي دفع المضار عن نفسه.
No jeyaa e Peewal huuɓungal ngal wonannde tageefooji ɗin nde tawataa kala tagaaɗum no golla ko taganaa kon fii mun immorde e nafaaji ɗin, e martingol(dunje) ko lorrata kon gaayi wonkii mum kin.

• بيان فضيلة الأمر بالمعروف والنهي عن المنكر، وأن ذلك يكون باللين من القول لمن معه القوة، وضُمِنَت له العصمة.
Ɓannginngol ɓural yamirgol ko moƴƴi kon e haɗu- haɗugol ko boni kon, wonnde ɗum no laatora newagol konngol ngol wonannde on wonnduɗo e doole, hara no fawtanaa mo ndenka kan.

• الله هو المختص بعلم الغيب في الماضي والحاضر والمستقبل.
Alla ko Kanko woni Hertorɗo On Anndugol ko wirnii kon, ko feƴƴi kon e ko fewndii kon e ko aroyta kon.

قَالَ عِلۡمُهَا عِندَ رَبِّي فِي كِتَٰبٖۖ لَّا يَضِلُّ رَبِّي وَلَا يَنسَى
Muusaa (yo o his) maakani Fir'awna: "Ganndal no ɗin moftaaji woniri no ka Joomi am, ko tabitinaaɗo ka Alluwal Reenaangal, Joomi am faljataa e Ganndal Makko ngal, O yejjitataa ko O Anndi e ɗum.
Tafsiran larabci:
ٱلَّذِي جَعَلَ لَكُمُ ٱلۡأَرۡضَ مَهۡدٗا وَسَلَكَ لَكُمۡ فِيهَا سُبُلٗا وَأَنزَلَ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَأَخۡرَجۡنَا بِهِۦٓ أَزۡوَٰجٗا مِّن نَّبَاتٖ شَتَّىٰ
Ka Joomi am, On waɗanɗo on leydi ndin weƴƴitaa- ndi fii wuurugol e hoore mayri, O waɗani on e nder mayri laawi moƴƴuɗi fii yahugol e mayri, O jippini immorde e kammu ngun toɓo ngon, Men yaltiniri ɗam ndiyam nooneeji luutondirɗi immorde e puɗi ɗin.
Tafsiran larabci:
كُلُواْ وَٱرۡعَوۡاْ أَنۡعَٰمَكُمۡۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّأُوْلِي ٱلنُّهَىٰ
Ñaamee -onon yimɓe- kon ko Men yaltinani on e laaɓuɗi ɗin, aynee neemoraaɗi mo'on ɗin, pellet, no e kon ko jaŋtaa e neemaaji ɗin, tinndinooji e dow Kattanɗe Alla e ngootimpaagu Makko fii joomiraaɓe hakkillaaji ɗin.
Tafsiran larabci:
۞ مِنۡهَا خَلَقۡنَٰكُمۡ وَفِيهَا نُعِيدُكُمۡ وَمِنۡهَا نُخۡرِجُكُمۡ تَارَةً أُخۡرَىٰ
Ko immorde e mbullaare leydi ndin Men Tagi Baaba mo'on Aadama (yo o his), ko e nder mayri Men Artiroyta on fii wattineede si on maayii, ko e mayri Men Yaltinoyta on laawol goo fii immital ngal Ñalnde Darngal.
Tafsiran larabci:
وَلَقَدۡ أَرَيۡنَٰهُ ءَايَٰتِنَا كُلَّهَا فَكَذَّبَ وَأَبَىٰ
Gomɗii Men fenñinanii Fir'awna Aayeeje Amen ɗen jeeɗiɗi kala majje, o yi'i ɗe o fenni ɗe, o salii nootaade faade e gomɗingol Alla.
Tafsiran larabci:
قَالَ أَجِئۡتَنَا لِتُخۡرِجَنَا مِنۡ أَرۡضِنَا بِسِحۡرِكَ يَٰمُوسَىٰ
Fir'awna wi'i: "Enee a aru ka amen fii yo a yaltinir men e Misra ngun mbilaaku ngu arduɗaa e mu'un -an Muusaa- fii yo laamu Misra ngun heddano ma?"
Tafsiran larabci:
فَلَنَأۡتِيَنَّكَ بِسِحۡرٖ مِّثۡلِهِۦ فَٱجۡعَلۡ بَيۡنَنَا وَبَيۡنَكَ مَوۡعِدٗا لَّا نُخۡلِفُهُۥ نَحۡنُ وَلَآ أَنتَ مَكَانٗا سُوٗى
Maa tun men addane -an Muusaa- mbilewu yeru mbilewu maaɗa ngun, waɗu hakkunde amen e maaɗa fodoore e waqtu happaaɗo e nokkuure eɓɓaande, menen men tutndataa an kadi hara a tultaali e mayre, yo nokkuure nden wonu tummbo hakkunde feddeeji ɗin ɗiɗi fotondirnde.
Tafsiran larabci:
قَالَ مَوۡعِدُكُمۡ يَوۡمُ ٱلزِّينَةِ وَأَن يُحۡشَرَ ٱلنَّاسُ ضُحٗى
Muusaa (yo o his) maaki: "Fodoore nden hakkunde am e mo'on ko ñalnde julde ka yimɓe ɓen mooɓotoo weltora juldeere maɓɓe nden ka walluhaa.
Tafsiran larabci:
فَتَوَلَّىٰ فِرۡعَوۡنُ فَجَمَعَ كَيۡدَهُۥ ثُمَّ أَتَىٰ
Fir'awna hucciti yahugol, o mooɓiti hodooje makko e pewje makko ɗen, refti o ari e waqtu [haldaaɗo on] e nokkuure eɓɓaande nden ka fottee.
Tafsiran larabci:
قَالَ لَهُم مُّوسَىٰ وَيۡلَكُمۡ لَا تَفۡتَرُواْ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبٗا فَيُسۡحِتَكُم بِعَذَابٖۖ وَقَدۡ خَابَ مَنِ ٱفۡتَرَىٰ
Muusaa maaki tawi himo waajaade mbileeɓe Fir'awna ɓen: "Reenee, wata on fefindo fenaande fawon e Alla sabu ko wonnɗon hodirde kon yimɓe ɓen e mbilaaku sakko O mehira(o ittira asli) mon on Lepte immorde ka Makko, gomɗii hayrii(pertii) on fefindiiɗo fenaande fawi e Alla.
Tafsiran larabci:
فَتَنَٰزَعُوٓاْ أَمۡرَهُم بَيۡنَهُمۡ وَأَسَرُّواْ ٱلنَّجۡوَىٰ
Mbileeɓe ɓen pooɗondiri tuma nde ɓe nanunoo haala Muusaa (yo o his) kan, ɓe suuɗi hakkunde maɓɓe gunndoo.
Tafsiran larabci:
قَالُوٓاْ إِنۡ هَٰذَٰنِ لَسَٰحِرَٰنِ يُرِيدَانِ أَن يُخۡرِجَاكُم مِّنۡ أَرۡضِكُم بِسِحۡرِهِمَا وَيَذۡهَبَا بِطَرِيقَتِكُمُ ٱلۡمُثۡلَىٰ
Woɓɓe e mbileeɓe ɓen wi'ani woɓɓe maɓɓe e gunndoo: " Pellet Muusaa e Haaruuna ko mbileeɓe ɗiɗo, hiɓe faalaa yaltinirnde Misra mbilaaku maɓɓe ngu ɓe ardi ngun e mu'un, ɓe yaara sunna mon toowuɗo on ka gurndan, e laawol mo'on toowongol ngol.
Tafsiran larabci:
فَأَجۡمِعُواْ كَيۡدَكُمۡ ثُمَّ ٱئۡتُواْ صَفّٗاۚ وَقَدۡ أَفۡلَحَ ٱلۡيَوۡمَ مَنِ ٱسۡتَعۡلَىٰ
Ñaawee fiyaake mon on, hara on luutondiraali e ɗum, refti aron kon on sappewol, ferodon ko jogiti- ɗon kon nde wootere, gomɗii hannde fooluɗo wennjiiɗo mun on woo hara o hiɓii ko ɗaɓɓaa kon.
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• إخراج أصناف من النبات المختلفة الأنواع والألوان من الأرض دليل واضح على قدرة الله تعالى ووجود الصانع.
Yaltinngol puɗi luutondirɗi nooneeji e mbaadiiji ka leydi ko dalil ɓannguɗo e dow Kattanɗe Alla O Toowii e woodeede Taguɗo On.

• ذكرت الآيات دليلين عقليين واضحين على الإعادة: إخراج النبات من الأرض بعد موتها، وإخراج المكلفين منها وإيجادهم.
Aayeeje ɗen no jaŋtii daliilaaji hakkiliyankooji ɗiɗi ɓannguɗi e rutteede nden: Yaltinngol puɗi ɗin ka leydi ɓaawo maayugol majji, e yaltinngol hellifaaɓe ɓen e mayri e artirgol ɓe e goodal.

• كفر فرعون كفر عناد؛ لأنه رأى الآيات عيانًا لا خبرًا، واقتنع بها في أعماق نفسه.
Yeddugol Fir'awna ngol ko Yeddugol sanndalɗagu sabu kanko o yi'ii Aayeeje ɗen e giiɗe-hoore wanaa kumpital, o jaɓi ɗe ka luggeende wonkii makko.

• اختار موسى يوم العيد؛ لتعلو كلمة الله، ويظهر دينه، ويكبت الكفر، أمام الناس قاطبة في المجمع العام ليَشِيع الخبر.
Muusaa suɓii ñalnde julde; fii Daalol Alla ngol Foolu, Diina makko kan feeña, keefeeru ngun muta, yeeso yimɓe ɓen fow ka dental huuɓungal fii yo kumpital ngal saako.

قَالُواْ يَٰمُوسَىٰٓ إِمَّآ أَن تُلۡقِيَ وَإِمَّآ أَن نَّكُونَ أَوَّلَ مَنۡ أَلۡقَىٰ
Mbileeɓe ɓen wi'ani Muusaa (yo o his), suɓo gootel e piiji ɗiɗi: "Nde wonataa fuɗɗotoo on weddaade ko woni kon ka maaɗa e mbilewu, maaɗum menen men wona fuɗɗotooɓe ɓen ɗum.
Tafsiran larabci:
قَالَ بَلۡ أَلۡقُواْۖ فَإِذَا حِبَالُهُمۡ وَعِصِيُّهُمۡ يُخَيَّلُ إِلَيۡهِ مِن سِحۡرِهِمۡ أَنَّهَا تَسۡعَىٰ
Muusaa (yo o his) maaki: "ko woni onon willee tun wedde ko jogiɗon kon taho, ɓe willii ko woni e juuɗe maɓɓe kon, tawi ɓoggi maɓɓe e cabbi maɓɓe ɗi ɓe willii ɗin hiɗi wa'itana Muusaa sabu mbilewu maɓɓe ngun wonndema ko ɗi mbolle hiɗe dilla no yaawiri.
Tafsiran larabci:
فَأَوۡجَسَ فِي نَفۡسِهِۦ خِيفَةٗ مُّوسَىٰ
Muusaa suuɗi kulol ngol ka wonkii makko sabu ko ɓe huuwi(golli) kon.
Tafsiran larabci:
قُلۡنَا لَا تَخَفۡ إِنَّكَ أَنتَ ٱلۡأَعۡلَىٰ
Alla Daalani Muusaa (yo o his) himo deeƴinnde mo: "Wata a hulu ko hilnganamaa(mbaadidana) kon, pellet, an Muusaa a toowiray e dow maɓɓe polgal e ballal".
Tafsiran larabci:
وَأَلۡقِ مَا فِي يَمِينِكَ تَلۡقَفۡ مَا صَنَعُوٓاْۖ إِنَّمَا صَنَعُواْ كَيۡدُ سَٰحِرٖۖ وَلَا يُفۡلِحُ ٱلسَّاحِرُ حَيۡثُ أَتَىٰ
Liɓu sawru ndu jogorɗaa ndun ñaamo ngon, ndu wayloto mboddi ndi moɗa ko ɓe moƴƴiniri kon mbilewu ngun, ko ɓe moƴƴini kon wonaali si wonaa pewje mbilaaku, mbileejo on non foolataa nokku kala ka o woni.
Tafsiran larabci:
فَأُلۡقِيَ ٱلسَّحَرَةُ سُجَّدٗا قَالُوٓاْ ءَامَنَّا بِرَبِّ هَٰرُونَ وَمُوسَىٰ
Muusaa liɓi sawru makko ndun, ndu waylii mboddi, ndi moɗi ko mbileeɓe ɓen moƴƴini kon, mbileeɓe ɓen sujjani Alla sabu ko ɓe anndi kon pellet ko Muusaa jogii kon wanaa mbilewu, pellet, ɗum ko ka Alla iwri, ɓe wi'i: "Men gomɗinii Joomi Muusaa e Haaruuna, e Jooma denndaangal tageefooji ɗin.
Tafsiran larabci:
قَالَ ءَامَنتُمۡ لَهُۥ قَبۡلَ أَنۡ ءَاذَنَ لَكُمۡۖ إِنَّهُۥ لَكَبِيرُكُمُ ٱلَّذِي عَلَّمَكُمُ ٱلسِّحۡرَۖ فَلَأُقَطِّعَنَّ أَيۡدِيَكُمۡ وَأَرۡجُلَكُم مِّنۡ خِلَٰفٖ وَلَأُصَلِّبَنَّكُمۡ فِي جُذُوعِ ٱلنَّخۡلِ وَلَتَعۡلَمُنَّ أَيُّنَآ أَشَدُّ عَذَابٗا وَأَبۡقَىٰ
Fir'awna mettinii o kammbani mbileeɓe ɓen fii gomɗinal maɓɓe ngal o wi'i: "Enee, on gomɗinii Muusaa ko adii mi duŋanaade on ɗum?! Pellet ko Muusaa woni hooreejo mon on anndinɗo on mbilewu ngun, -onon ɓee mbileeɓe-. Mi woondii maa mi taƴa junngo e koyngal gooto kala e mooɗon mi luutindira hakkunde cenɗe ɗen ɗiɗi, mi woondii maa mi feta ɓalli mo'on ɗin e julle tamaro ɗen haa maayon, wonon ɓe woɓɓe goo waajitorta, on annday on tuma ko hombo e amen ɓuri tiiɗude e duumaade lepte: Ko men kaa ko Joomi Muusaa On?!
Tafsiran larabci:
قَالُواْ لَن نُّؤۡثِرَكَ عَلَىٰ مَا جَآءَنَا مِنَ ٱلۡبَيِّنَٰتِ وَٱلَّذِي فَطَرَنَاۖ فَٱقۡضِ مَآ أَنتَ قَاضٍۖ إِنَّمَا تَقۡضِي هَٰذِهِ ٱلۡحَيَوٰةَ ٱلدُّنۡيَآ
Mbileeɓe ɓen wi'ani Fir'awna: "Men ɓurnataa jokkugol ma -an Fir'awna- e dow jokkugol koo ko ari e amen immorde e Aayeeje ɓannguɗe ɗen, men ɓurnataa ma e dow Alla On Taguɗo men, waɗu e amen ko waɗataa, a maraa laamu e hoore amen si wanaa e ɗam ngurnadam re'ayɗan ɗoo, laamu maaɗa ngun iway, ngu lanna.
Tafsiran larabci:
إِنَّآ ءَامَنَّا بِرَبِّنَا لِيَغۡفِرَ لَنَا خَطَٰيَٰنَا وَمَآ أَكۡرَهۡتَنَا عَلَيۡهِ مِنَ ٱلسِّحۡرِۗ وَٱللَّهُ خَيۡرٞ وَأَبۡقَىٰٓ
Menen dey, men gomɗinii Joomi amen tijjagol O montanay men geddi+goopi amen feƴƴuɗi ɗin immorde e keeferaaku e tanaa mu'un, O montana men kadi bakkaatu ngun mbilewu ngu dooluɗaa men fii anndinagol ngu huutora e dartorgol ngu Muusaa, ko Alla Ɓuri Moƴƴude Njoɓdi diini kon ko foduɗaa men, ko Kanko kadi Ɓuri Duumaade Lepte diini kon ko kammbirantaa men e lepte ɗen.
Tafsiran larabci:
إِنَّهُۥ مَن يَأۡتِ رَبَّهُۥ مُجۡرِمٗا فَإِنَّ لَهُۥ جَهَنَّمَ لَا يَمُوتُ فِيهَا وَلَا يَحۡيَىٰ
Pellet, fiyaake on e ko woni kon; kala arɗo ka Joomi mu'un Ñalnde Darngal hara ko yedduɗo Mo haray no woodani mo Jahannama o naata e magge ko o ñiiɓayɗo e nder magge poomaa, o maayataa nder ton sakko o fowtoo e Lepte magge ɗen, o wuurataa kadi ngurdan welɗam.
Tafsiran larabci:
وَمَن يَأۡتِهِۦ مُؤۡمِنٗا قَدۡ عَمِلَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ فَأُوْلَٰٓئِكَ لَهُمُ ٱلدَّرَجَٰتُ ٱلۡعُلَىٰ
Kala arɗo ka Joomi mu'un Ñalnde Darngal ko o gomɗinɗo Mo hara o golliino golle moƴƴe ɗen, haray ɓen sifaaɓe ɗin sifaaji mawɗi ɗon no woodani ɓe jippornde toowunde nden, e darjaaji toowuɗi ɗin.
Tafsiran larabci:
جَنَّٰتُ عَدۡنٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُ خَٰلِدِينَ فِيهَاۚ وَذَٰلِكَ جَزَآءُ مَن تَزَكَّىٰ
Ɗin darjaaji ko ɗin woni Aljannaaji ñiiɓal canɗi no ila e ley kuɓeeje majji ko ɓe ñiiɓooɓe nder ton poomaa, ko ndin njoɓdi jaŋtaandi woni njoɓdi kala laaɓɗo e keeferaaku e geddi(goopi).
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• لا يفوز ولا ينجو الساحر حيث أتى من الأرض أو حيث احتال، ولا يحصل مقصوده بالسحر خيرًا كان أو شرًّا.
Mbileejo on daɗataa o malataake nokku kala ka o ardi e leydi ndin maa nokku kala ka o fewji, o heɓataa faandaare makko nden ka mbilewu woni ko moƴƴere maa ko bonnde.

• الإيمان يصنع المعجزات؛ فقد كان إيمان السحرة أرسخ من الجبال، فهان عليهم عذاب الدنيا، ولم يبالوا بتهديد فرعون.
Gomɗinal ngal no waɗa kaawaseeji; pelet, gomɗinal mbileeɓe ɓen laatike no ɓuri pelle ɗen feŋaade, newii e maɓɓe lepte aduna ɗen tawi ɓe haajaaka e kammbaa Fir'awna.

• دأب الطغاة التهديد بالعذاب الشديد لأهل الحق والإمعان في ذلك للإذلال والإهانة.
Aada bewɓe ɓen ko hulɓinirgol lepte saɗtuɗe ɗen yimɓe Goonga kan e cukkagol ɗum fii hoyngol e jaasnde.

وَلَقَدۡ أَوۡحَيۡنَآ إِلَىٰ مُوسَىٰٓ أَنۡ أَسۡرِ بِعِبَادِي فَٱضۡرِبۡ لَهُمۡ طَرِيقٗا فِي ٱلۡبَحۡرِ يَبَسٗا لَّا تَخَٰفُ دَرَكٗا وَلَا تَخۡشَىٰ
Gomɗii Men Wahayinii e Muusaa: ɗum woni yaadu e jeyaaɓe Am ɓen jemma iwde Misra hara gooto so'aali fii maɓɓe, waɗan ɓe laawol yoorungol ka maayo ɓaawo piyirgol maayo ngon sawru ndun, hoolo Men wata a hulu fii wata Fir'awna e mbatu mun ngun hewtito ma, wata a hulu yoolagol ka maayo.
Tafsiran larabci:
فَأَتۡبَعَهُمۡ فِرۡعَوۡنُ بِجُنُودِهِۦ فَغَشِيَهُم مِّنَ ٱلۡيَمِّ مَا غَشِيَهُمۡ
Fir'awna e koneeli mu'un ɗin jokkiti ɓe, maayo ngon suumi mo suumi koneeli makko ɗin, ko suumi ɓe kon anndaa haqiiqa mu'un si wanaa Alla, ɓe fow maɓɓe ɓe yoolaa ɓe halkaa, Muusaa e wonndu ɓe e makko ɓen daɗi.
Tafsiran larabci:
وَأَضَلَّ فِرۡعَوۡنُ قَوۡمَهُۥ وَمَا هَدَىٰ
Fir'awna majjiniri yimɓe mu'un ɓen cuɗanngol ɓe geddi ɗin, o hodiri ɓe ɗum immorde e meere nden, o fewnaali ɓe e laawol Peewal ngal.
Tafsiran larabci:
يَٰبَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ قَدۡ أَنجَيۡنَٰكُم مِّنۡ عَدُوِّكُمۡ وَوَٰعَدۡنَٰكُمۡ جَانِبَ ٱلطُّورِ ٱلۡأَيۡمَنَ وَنَزَّلۡنَا عَلَيۡكُمُ ٱلۡمَنَّ وَٱلسَّلۡوَىٰ
Men Daalani ɓiɗɓe Israa'iila ɓen ɓaawo Men danndii ɓe e Fir'awna e koneeli mu'un ɗin: "Ko onon ɓiɗɓe Israa'iila, gomɗii Men danndiino on e goño mon on, Men fodi on kadi yewtidugol e Muusaa ka senngo ñaamo aynde wonunde nden ka moggo fello Tuuri, Men jippini e mo'on ka wemmbire immorde e neemaaji ɗin, njaram welirɗam wa njumri e sonndu fanɗundu welundu teewu hindu nanndundu e Sammaani gellal.
Tafsiran larabci:
كُلُواْ مِن طَيِّبَٰتِ مَا رَزَقۡنَٰكُمۡ وَلَا تَطۡغَوۡاْ فِيهِ فَيَحِلَّ عَلَيۡكُمۡ غَضَبِيۖ وَمَن يَحۡلِلۡ عَلَيۡهِ غَضَبِي فَقَدۡ هَوَىٰ
Ñaamee immorde e dakmuɗi ɗin e kon ko Men arsiki on e ñaameteeji dagiiɗi ɗin, wata on yawtu ko Men daginani on kon yahon e ko Men harminani on kon, sakko jippoo e mooɗon Tikkere Am nden kala mo Tikkere Am nden jippii e mu'un haray gomɗii o halkike o malkisaama ka aduna e ka Laakara.
Tafsiran larabci:
وَإِنِّي لَغَفَّارٞ لِّمَن تَابَ وَءَامَنَ وَعَمِلَ صَٰلِحٗا ثُمَّ ٱهۡتَدَىٰ
Pellet, Min ko Mi heewuɗo Yawtanngol e Yaafagol on tuubuɗo rutti ka Am o gomɗini, o golli golle moƴƴe, refti o ñiiɓi e hoore Goonga kan.
Tafsiran larabci:
۞ وَمَآ أَعۡجَلَكَ عَن قَوۡمِكَ يَٰمُوسَىٰ
Ko hommbo hawjinmaa -an Muusaa- haa fiƴƴitiɗaa=mbirtida yimɓe maaɗa ɓen, accirɗaa ɓe ɓaawo maaɗa?
Tafsiran larabci:
قَالَ هُمۡ أُوْلَآءِ عَلَىٰٓ أَثَرِي وَعَجِلۡتُ إِلَيۡكَ رَبِّ لِتَرۡضَىٰ
Muusaa (yo o his) maaki: "Kamɓe hiɓe ɓaawo am, ɓe hewtitoyto lam, mi adike yimɓe am ɓen ka Maaɗa fii yo A weltano lam yaccagol am ngol ka Maaɗa.
Tafsiran larabci:
قَالَ فَإِنَّا قَدۡ فَتَنَّا قَوۡمَكَ مِنۢ بَعۡدِكَ وَأَضَلَّهُمُ ٱلسَّامِرِيُّ
Alla Daali: "Awa Menen dey, gomɗii Men jarribike yimɓe maaɗa ɓe accirɗaa ɓen ɓaawo maaɗa rewugol Ngaari ndi, gomɗii Saamiriiyu noddii ɓe e rewugol kol, o majjiniri ɓe sabu ɗum".
Tafsiran larabci:
فَرَجَعَ مُوسَىٰٓ إِلَىٰ قَوۡمِهِۦ غَضۡبَٰنَ أَسِفٗاۚ قَالَ يَٰقَوۡمِ أَلَمۡ يَعِدۡكُمۡ رَبُّكُمۡ وَعۡدًا حَسَنًاۚ أَفَطَالَ عَلَيۡكُمُ ٱلۡعَهۡدُ أَمۡ أَرَدتُّمۡ أَن يَحِلَّ عَلَيۡكُمۡ غَضَبٞ مِّن رَّبِّكُمۡ فَأَخۡلَفۡتُم مَّوۡعِدِي
Muusaa arti ka yimɓe makko ɓen ko o tikkuɗo sabu rewugol maɓɓe Ngaari ndi, suniiɗo fii maɓɓe, Muusaa (yo o his) maaki: "Ko onon yo yimɓe, enee, Alla Fodaali on Fodoore Moƴƴunde wonnde O Jippinay e mo'on Tawreeta nden, O naada on kadi Aljanna, kaa ko jamaanu ngun juutani on haa yejjituɗon? Kaa on faandor ngal kuugal mo'on ɗoo fii yo Tikkere Joomi mooɗon jippo e mo'on, Lepte Makko ɗen yana e mo'on, ko sabu ɗum lunndorɗon fodoore am fii tabitugol e ɗoftaare nden haa mi ruttoo e mooɗon?!
Tafsiran larabci:
قَالُواْ مَآ أَخۡلَفۡنَا مَوۡعِدَكَ بِمَلۡكِنَا وَلَٰكِنَّا حُمِّلۡنَآ أَوۡزَارٗا مِّن زِينَةِ ٱلۡقَوۡمِ فَقَذَفۡنَٰهَا فَكَذَٰلِكَ أَلۡقَى ٱلسَّامِرِيُّ
Yimɓe Muusaa ɓen wi'i: "Men lunndaaki fodoore maaɗa nden -an Muusaa- e yiɗi amen, ko woni ko sabu tampere, gomɗii men ronndinaama dolle tedduɗe immorde e cuɗaari yimɓe Fir'awna ɓen, men feriiɗe e nder ngayka fii seedugol e majje, ko no men feroriɗe non ka nder ngayka Saamiriiyu kadi ferori ko o jogii kon immorde e mbullaari kolce puccu Jibriila ngun (yo o his).
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• من سُنَّة الله انتقامه من المجرمين بما يشفي صدور المؤمنين، ويقر أعينهم، ويذهب غيظ قلوبهم.
No jeyaa e Sunna Alla yoftagol Makko bonɓe ɓen sellina ɓerɗe gomɗimɓe ɓen, gite maɓɓe ɓuuɓa, tikkere ɓerɗe maɓɓe ɗen iwa.

• الطاغية شؤم على نفسه وعلى قومه؛ لأنه يضلهم عن الرشد، وما يهديهم إلى خير ولا إلى نجاة.
Ɓewɗo ko kataa=kiite e hoore-mun e yimɓe mun, sabu kanko o majjinay ɓe gaayi Peewal ngal, o fewnataa ɓe e moƴƴere wanaa faade e daɗal kadi o fewnata ɓe.

• النعم تقتضي الحفظ والشكر المقرون بالمزيد، وجحودها يوجب حلول غضب الله ونزوله.
Neema on no lanndii reenugol e jarnugol ngol sinndondirɗum e ɓeydagol ngol, yeddugol mo no wajimmbina=waddina jippagol Tikkere Alla.

• الله غفور على الدوام لمن تاب من الشرك والكفر والمعصية، وآمن به وعمل الصالحات، ثم ثبت على ذلك حتى مات عليه.
Alla ko O Surroowo e duumaade wonannde tuubuɗo immorde e sirku e keefeeru e geddi, o gomɗini Mo o golli Moƴƴi ɗin, refti o tabiti e ɗum haa o maayi e hoore mun.

• أن العجلة وإن كانت في الجملة مذمومة فهي ممدوحة في الدين.
Pellet, hawjere nden hay si nde wonii ŋiñaande e, ko jaalii, kono ka Diina haray ko nde yettaande.

فَأَخۡرَجَ لَهُمۡ عِجۡلٗا جَسَدٗا لَّهُۥ خُوَارٞ فَقَالُواْ هَٰذَآ إِلَٰهُكُمۡ وَإِلَٰهُ مُوسَىٰ فَنَسِيَ
Saamiriiyu yaltinani ɓiɗɓe Israa'iila ɓen e ɗen cuɗaaje ɓanndu Ngaari ndi alah wonki, hondi huunira wano nagge huunirta, jarriboraaɓe ɓen golle Saamiriiyu ɗen wi'i: " Ko ko'ol woni reweteeɗo mon e reweteeɗo Muusaa on, o yejjitu o acci mo ɗoo".
Tafsiran larabci:
أَفَلَا يَرَوۡنَ أَلَّا يَرۡجِعُ إِلَيۡهِمۡ قَوۡلٗا وَلَا يَمۡلِكُ لَهُمۡ ضَرّٗا وَلَا نَفۡعٗا
Enee, hara ɓee jariboraaɓe rewugol ndi Ngaari be ndewindi sutaaki wonndema ndi wowlantaa ɓe ndi jaabotaako ɓe, ndi hattantaake duñanngol ɓe lorra wanaa tanaa ɗum kadi, wanaa addanngol ɓe kadi nafa, maaɗum tanaa mun?!
Tafsiran larabci:
وَلَقَدۡ قَالَ لَهُمۡ هَٰرُونُ مِن قَبۡلُ يَٰقَوۡمِ إِنَّمَا فُتِنتُم بِهِۦۖ وَإِنَّ رَبَّكُمُ ٱلرَّحۡمَٰنُ فَٱتَّبِعُونِي وَأَطِيعُوٓاْ أَمۡرِي
Gomɗii Haaruuna maakaniino ɓe ado ruttagol Muusaa e maɓɓe: "Tafugol ñalahol kol e aatugol makkol wonaali si wanaa ndarndorɗom on fii yo gomɗinɗo on feeñu o senndondira e keefeeru on, pellet, Joomi mo'on -onon yimɓe- ko On Jeyɗo Yurmeende nden, wanaa on mo maranaa on lorra wanaa nafa, wonaa fii non o yurmee on, jokkee lam e Rewugol Mo Kanko Tun, ɗoftoɗon yamiroore am nden kadi e ɗalugol rewugol tanaa Makko".
Tafsiran larabci:
قَالُواْ لَن نَّبۡرَحَ عَلَيۡهِ عَٰكِفِينَ حَتَّىٰ يَرۡجِعَ إِلَيۡنَا مُوسَىٰ
Jarriboraaɓe ɓen rewugol ñalahol kol wi'i: "Men seerataa ko men ñiiɓuɓe e dewal makkol haa Muusaa arta e amen".
Tafsiran larabci:
قَالَ يَٰهَٰرُونُ مَا مَنَعَكَ إِذۡ رَأَيۡتَهُمۡ ضَلُّوٓاْ
Muusaa maakani Haaruuna musiɗɗo makko on: "Ko honɗum haɗumaa fewndo yi'unoɗaa ɓe majjii sabu rewugol ñalahol kol gaanin Alla.
Tafsiran larabci:
أَلَّا تَتَّبِعَنِۖ أَفَعَصَيۡتَ أَمۡرِي
Nde ɗalataa ɓe hewtitoɗaa lam?! Kaa a yeddii ko mi yamirmaa kon fewndo mi lontinmaa e hoore maɓɓe?!
Tafsiran larabci:
قَالَ يَبۡنَؤُمَّ لَا تَأۡخُذۡ بِلِحۡيَتِي وَلَا بِرَأۡسِيٓۖ إِنِّي خَشِيتُ أَن تَقُولَ فَرَّقۡتَ بَيۡنَ بَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ وَلَمۡ تَرۡقُبۡ قَوۡلِي
Tuma nde Muusaa joginoo waare musiɗɗo makko on e hoore makko nden himo pooɗa nde e makko himo monanii mo fii golle makko ɗen, Haaruuna ɗaɓɓiri mo yaafuyee o maakani mo: "Wata jogito waare am nden maa leeɓi hoore am nden, miɗo mari ŋanto fii heddagol am hakkunde maɓɓe, hari miɗo huli fii wata ɓe seedu si mi accii ɓe kamɓe tun, ontuma maakaa; ko min senndi hakkunde maɓɓe, min toode mi aynaali wasiyee maaɗa on e fii maɓɓe".
Tafsiran larabci:
قَالَ فَمَا خَطۡبُكَ يَٰسَٰمِرِيُّ
Muusaa (yo o his) maakani Saamiriiyu: "Ko honɗum woni fiyaake maa on an Saamiriiyu? Ko honɗum duñumaa e ɗee golle maa?"
Tafsiran larabci:
قَالَ بَصُرۡتُ بِمَا لَمۡ يَبۡصُرُواْ بِهِۦ فَقَبَضۡتُ قَبۡضَةٗ مِّنۡ أَثَرِ ٱلرَّسُولِ فَنَبَذۡتُهَا وَكَذَٰلِكَ سَوَّلَتۡ لِي نَفۡسِي
Saamiriiyu wi'ani Muusaa (yo o his): "Mi yi'ii ko ɓe yi'aali, gomɗii mi yi'ii jibriila e hoore puccu, mi ƴetti tamannde e mbullaari ka batte [kolce] maggu, mi ferii ɗum e hoore ɗen cuɗaaje taynaaɗe moƴƴinaa e mbaadi ñalahol, ɗun wonti ɓanndu ñalahol marukol hito, ko nii wonkii am cuɗirani lam e ko mi golli kon".
Tafsiran larabci:
قَالَ فَٱذۡهَبۡ فَإِنَّ لَكَ فِي ٱلۡحَيَوٰةِ أَن تَقُولَ لَا مِسَاسَۖ وَإِنَّ لَكَ مَوۡعِدٗا لَّن تُخۡلَفَهُۥۖ وَٱنظُرۡ إِلَىٰٓ إِلَٰهِكَ ٱلَّذِي ظَلۡتَ عَلَيۡهِ عَاكِفٗاۖ لَّنُحَرِّقَنَّهُۥ ثُمَّ لَنَنسِفَنَّهُۥ فِي ٱلۡيَمِّ نَسۡفًا
Muusaa (yo o his) maakani Saamiriiyu: "An yahu, pellet, no woodanmaa nde wowlata fodde hiɗa wuuri: "Mi meemataa mi meemetaake," wuuraa ko a woppaaɗo, pellet, no woodanmaa Fodoore Ñalnde Darngal a hasbete e mayre Lepteɗaa, Alla lunndataako ndee Fodoore, ndaarii ñalahol maa kol jogitinoɗaa kol reweteeɗo, ñiiɓuɗaa e rewugol kol gaanin Alla, mi huɓɓay yiite e hoore makkol haa kol taaya, refti mi yoola kol ka maayo fii wota batte makkol luttu".
Tafsiran larabci:
إِنَّمَآ إِلَٰهُكُمُ ٱللَّهُ ٱلَّذِي لَآ إِلَٰهَ إِلَّا هُوَۚ وَسِعَ كُلَّ شَيۡءٍ عِلۡمٗا
Anndu Reweteeɗo mon On e Goonga -ko onon yo yimɓe- ko Kanko woni Alla On Mo Reweteeɗo e Goonga alaa tanaa Makko, O Huɓindorii kala huunde Ganndal, foltotaako Mo O Senike ganndal hay e huunde.
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• خداع الناس بتزوير الحقائق مسلك أهل الضلال.
Hodirgol yimɓe ɓen waylugol Goongaaji ɗin ko ɗum woni laawol yimɓe majjere nden.

• الغضب المحمود هو الذي يكون عند انتهاكِ محارم الله.
Tikkere moƴƴere nde woni tikkude nde hurumaaji Alla kuñca.

• في الآيات أصل في نفي أهل البدع والمعاصي وهجرانهم، وألا يُخَالَطوا.
No ka Aayeeje lasli fii riiwugol yimɓe bid'a e geddi ɗin e taƴagol ɓe, e anngal jillondirgol e maɓɓe.

• في الآيات وجوب التفكر في معرفة الله تعالى من خلال مفعولاته في الكون.
No ka Aayeeje wajibagol miijitagol fii anndirgol Alla O Toowii sabu Golle Makko ɗen e nder goodal ngal.

كَذَٰلِكَ نَقُصُّ عَلَيۡكَ مِنۡ أَنۢبَآءِ مَا قَدۡ سَبَقَۚ وَقَدۡ ءَاتَيۡنَٰكَ مِن لَّدُنَّا ذِكۡرٗا
Yeru koo ko Men fillanimaa ɗoo -an Nulaaɗo- kumpital fii Muusaa e Fir'awna, e kumpita fii yimɓe maɓɓe ɓen Men filloranay maa kumpitti ɓen adiiɓe ma immorde e Annabaaɓe e moftaaji fii yo ɗum laato munñintinayɗum ma, gomɗii Men okkii ma ka Amen Alqur'aana no waajitora nde on waajitotooɗo.
Tafsiran larabci:
مَّنۡ أَعۡرَضَ عَنۡهُ فَإِنَّهُۥ يَحۡمِلُ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ وِزۡرًا
Mo ɗurnike e ndee Alqur'aanaare Jippinaande e maaɗa hara o gomɗinaali nde, o golliraali ko woni kon e mayre; pellet, o aroyay Ñalnde Darngal ko o ronndiiɗo bakkaatu mawɗo, hara himo hanndi e Lepte muusuɗe.
Tafsiran larabci:
خَٰلِدِينَ فِيهِۖ وَسَآءَ لَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ حِمۡلٗا
Ko ɓe ñiiɓuɓe e nder ɗen Lepte e duumaade, bonii donngal ngal ɓe ronndoytoo ɗum Ñalnde Darngal.
Tafsiran larabci:
يَوۡمَ يُنفَخُ فِي ٱلصُّورِۚ وَنَحۡشُرُ ٱلۡمُجۡرِمِينَ يَوۡمَئِذٖ زُرۡقٗا
Ñalnde Malaa'ikaajo on wuttoyta ka alaadu wuttannde ɗiɗaɓere nden fii immital ngal, Men mooɓa yedduɓe ɓen e nden Ñalnde ko mbuliiɓe sabu waylagol noone gite maɓɓe ɗen immorde e saɗtude ko ɓe hawri kon e mu'n immorde e kulaleeji Laakara.
Tafsiran larabci:
يَتَخَٰفَتُونَ بَيۡنَهُمۡ إِن لَّبِثۡتُمۡ إِلَّا عَشۡرٗا
hiɓe sowndoo wi'a: "On ñiiɓaali ka barjakhu ɓaawo mayde nden si wanaa jemmaaji sappo".
Tafsiran larabci:
نَّحۡنُ أَعۡلَمُ بِمَا يَقُولُونَ إِذۡ يَقُولُ أَمۡثَلُهُمۡ طَرِيقَةً إِن لَّبِثۡتُمۡ إِلَّا يَوۡمٗا
Ko Menen Ɓuri Anndude ko ɓe sowndondirta kon, hay huunde e mun foltotaako Men, tuma nde ɓurɗo ɓe timmude hakkil on wi'ata: "On ñiiɓaali ka barjakhu si wanaa ñallal gootal ɓuraa ɗum".
Tafsiran larabci:
وَيَسۡـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلۡجِبَالِ فَقُلۡ يَنسِفُهَا رَبِّي نَسۡفٗا
Hiɓe lanndaade ma -an Nulaaɗo- fii alhaali pelle ɗen Ñalnde Darngal, maakan ɓe: "Pelle ɗen Joomi am ɓorayɗe ka lasili majje O ruyna ɗe, ɗe wonta funndu=punndi.
Tafsiran larabci:
فَيَذَرُهَا قَاعٗا صَفۡصَفٗا
O ɗala leydi ndin, ndin laatonoondi no ronndii ɗe hara ko ndi fotondirndi maadi alaa e hoore mayri wanaa puiɗi.
Tafsiran larabci:
لَّا تَرَىٰ فِيهَا عِوَجٗا وَلَآ أَمۡتٗا
A yi'ataa ka leydi -an ndaaroowo e mayri- sabu timmugol fotondirgol mayri ka ooñii wanaa ko toowiti maa ka jolti.
Tafsiran larabci:
يَوۡمَئِذٖ يَتَّبِعُونَ ٱلدَّاعِيَ لَا عِوَجَ لَهُۥۖ وَخَشَعَتِ ٱلۡأَصۡوَاتُ لِلرَّحۡمَٰنِ فَلَا تَسۡمَعُ إِلَّا هَمۡسٗا
Ko nden Ñalnde yimɓe ɓen jokkata hito noddoowo on ka mofturu, selugol alanaa ɓe gaayi jokkugol mo, hitooji ɗin deƴƴana Hinnorante On sabu kulol, a nanataa nden Ñalnde si wanaa hito suuɗii ngo.
Tafsiran larabci:
يَوۡمَئِذٖ لَّا تَنفَعُ ٱلشَّفَٰعَةُ إِلَّا مَنۡ أَذِنَ لَهُ ٱلرَّحۡمَٰنُ وَرَضِيَ لَهُۥ قَوۡلٗا
E nden Ñalnde Mawnde tefoore nden nafataa immorde e kala tefoowo, si wanaa tefoowo mo Alla duŋanii yo o tefu, o weltori konngol makko ka tefoore.
Tafsiran larabci:
يَعۡلَمُ مَا بَيۡنَ أَيۡدِيهِمۡ وَمَا خَلۡفَهُمۡ وَلَا يُحِيطُونَ بِهِۦ عِلۡمٗا
Alla O Senike hiMo Anndi ko fewti kon yimɓe ɓen e fiyaake Darngal ngal, hiMo Anndi kadi ko ɓe feƴƴi kon ka aduna maɓɓe, jeyaaɓe ɓen ɓe fow maɓɓe ɓe huɓindortaa ganndal Jaati Alla Kin e Sifaaji Makko Ɗin.
Tafsiran larabci:
۞ وَعَنَتِ ٱلۡوُجُوهُ لِلۡحَيِّ ٱلۡقَيُّومِۖ وَقَدۡ خَابَ مَنۡ حَمَلَ ظُلۡمٗا
Geece jeyaaɓe ɓen hoyi, ɗe yankinanii Wuuruɗo Mo maayataa On, Dariiɗo On e fiyakuuji jeyaaɓe Makko ɓen fii Fewjugol ɗi e yiilugol ɗi, gomɗii hayrii on ronndiiɗo bakkaatu sabu jolnugol makko wonkii makko kin jolirde halkaare.
Tafsiran larabci:
وَمَن يَعۡمَلۡ مِنَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ وَهُوَ مُؤۡمِنٞ فَلَا يَخَافُ ظُلۡمٗا وَلَا هَضۡمٗا
On mo golli golle moƴƴe ɗen hara ko o gomɗinɗo Alla e Nulaaɗo Makko on aray o heɓa njoɗdi makko ndin hara ko timmundi, hara o hulaa tooñe ɗum woni leptireede bakkaatu mo o huuwaali ɗum, wanaa uytaneede mbarjaari golle makko moƴƴe ɗen.
Tafsiran larabci:
وَكَذَٰلِكَ أَنزَلۡنَٰهُ قُرۡءَانًا عَرَبِيّٗا وَصَرَّفۡنَا فِيهِ مِنَ ٱلۡوَعِيدِ لَعَلَّهُمۡ يَتَّقُونَ أَوۡ يُحۡدِثُ لَهُمۡ ذِكۡرٗا
Ko yeru no Men jippiniri nii fillayee feƴƴuɓe ɓen Men jippiniri ndee Alqur'aanaare e ɗenngal Aarabu ɓanngungal, Men ɓanngini e nder mayre nooneeji kammbaaji ɗin immorde e giƴugol e hulɓinngol; tijjagol ɓe hulay Alla, maaɗum Alqur'aana on fuɗɗanay ɓe waaju e tasakuyee.
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• القرآن العظيم كله تذكير ومواعظ للأمم والشعوب والأفراد، وشرف وفخر للإنسانية.
Alqur'aanaare Mawnde nden nde fow mayre ko nde anndintinirde e waajuuji wonannde moftaaji ɗin e jammaaji ɗin e gooto kala ko nde teddungal e wasu wonannde neɗɗankaaku ngun.

• لا تنفع الشفاعة أحدًا إلا شفاعة من أذن له الرحمن، ورضي قوله في الشفاعة.
Tefoore nden nafataa hay e gooto si wanaa tefoore on mo Hinnorante On duŋanii, O weltore konngol makko ngol e nder tefoore nden.

• القرآن مشتمل على أحسن ما يكون من الأحكام التي تشهد العقول والفطر بحسنها وكمالها.
Alqur'aanaare nden no mofti ko ɓuri moƴƴuɗe e ñaawooje ɗe hakkille ɗen e fitra on seeditii moƴƴugol majje e timmugol majje.

• من آداب التعامل مع القرآن تلقيه بالقبول والتسليم والتعظيم، والاهتداء بنوره إلى الصراط المستقيم، والإقبال عليه بالتعلم والتعليم.
No jeyaa e neediiji huuwondiral ngal wonndunde e Alqur'aanaare nden yankinorgol jaɓugol e jebbila-gol e mawninngol, e feewirgol ndayngu mayre faade e Laawol Focciingol ngol, e fewtirgol e mayre anndinagol e anndinngol.

• ندم المجرمين يوم القيامة حيث ضيعوا الأوقات الكثيرة، وقطعوها ساهين لاهين، معرضين عما ينفعهم، مقبلين على ما يضرهم.
Nimse bonɓe ɓen Ñalnde Darngal nokku ka ɓe yeebi waqtuuji ɗuuɗuɗi, ɓe taƴi ɗi ko ɓe fijooɓe welsindiiɓe, ko ɓe ɗurniiɓe ko nafata ɓe kon, ko ɓe fewtuɓe e ko lorrata ɓe kon.

فَتَعَٰلَى ٱللَّهُ ٱلۡمَلِكُ ٱلۡحَقُّۗ وَلَا تَعۡجَلۡ بِٱلۡقُرۡءَانِ مِن قَبۡلِ أَن يُقۡضَىٰٓ إِلَيۡكَ وَحۡيُهُۥۖ وَقُل رَّبِّ زِدۡنِي عِلۡمٗا
Alla Toowii O Senike O Mawnii, ko O Lamɗo On Mo woodani ɗum Laamu kala huunde, On Mo Kañum ko Goonga Daalol Makko ngol ko Goonga, O Toowii e ko sirkooɓe ɓen sifotoo Mo kon, wata a heño -an Nulaaɗo- janngugol Alqur'aana ngol wonndunde e Jibriila ko adii nde timmata e maaɗa yottinngol nde, Maaku: "Joomi ɓeydanam Ganndal faade e ko Anndinɗaa lam kon".
Tafsiran larabci:
وَلَقَدۡ عَهِدۡنَآ إِلَىٰٓ ءَادَمَ مِن قَبۡلُ فَنَسِيَ وَلَمۡ نَجِدۡ لَهُۥ عَزۡمٗا
Gomɗii Men wasiyinoke Aadama ko adii fii waasu-de ñaamugol leggal ngal, Men haɗi mo e ɗum, Men ɓannginani mo battane mu'un, o yejjiti wasiya on o ñaami leggal ngal, o munñaaki gaayi maggal, Men yi'naali mo doole pellital e dow reenugol ko Men wasiyii mo kon e mu'un.
Tafsiran larabci:
وَإِذۡ قُلۡنَا لِلۡمَلَٰٓئِكَةِ ٱسۡجُدُواْ لِأٓدَمَ فَسَجَدُوٓاْ إِلَّآ إِبۡلِيسَ أَبَىٰ
Jaŋto -an Nulaaɗo- tuma nde Men Daalannoo Malaa'ikaaɓe ɓen: "Sujjanee Aadama sujjannde hiwraango". Ɓe sujji ɓe fow maɓɓe si wanaa Ibliisa -on wonnduɗo e maɓɓe kono o jeyaaka e maɓɓe- o salori sujjugol ngol mawnintinaare.
Tafsiran larabci:
فَقُلۡنَا يَٰٓـَٔادَمُ إِنَّ هَٰذَا عَدُوّٞ لَّكَ وَلِزَوۡجِكَ فَلَا يُخۡرِجَنَّكُمَا مِنَ ٱلۡجَنَّةِ فَتَشۡقَىٰٓ
Men Daali: "Ko an yo Aadama, pellet, Ibliisa ko o gaño maaɗa ko o gaño sonnaajo maa on kadi, wata o yaltinire dey an e sonnaajo maa on ka Aljanna ɗoftagol mo e huunde ko o sonwosinta e mu'un, sakko an ronnditoɗaa saɗteendeeji ɗin e metteefooji ɗin".
Tafsiran larabci:
إِنَّ لَكَ أَلَّا تَجُوعَ فِيهَا وَلَا تَعۡرَىٰ
Pellet, no woodanmaa ka Alla nde O Okkoray maa ke nder Aljanna hara a weeletaake, o holtine kadi hara a holataa.
Tafsiran larabci:
وَأَنَّكَ لَا تَظۡمَؤُاْ فِيهَا وَلَا تَضۡحَىٰ
Ɗum woni O yarne hara a ɗomɗetaake, O ɗuwe hara nguleende naange hawrataa e maaɗa.
Tafsiran larabci:
فَوَسۡوَسَ إِلَيۡهِ ٱلشَّيۡطَٰنُ قَالَ يَٰٓـَٔادَمُ هَلۡ أَدُلُّكَ عَلَىٰ شَجَرَةِ ٱلۡخُلۡدِ وَمُلۡكٖ لَّا يَبۡلَىٰ
Seytaane sonwonsini Aadama, o wi'ani mo: "Hara yo mi tinndine e leggal kala ñaamuɗo ngal o maa- yataa poomaa, ko woni, o heddoto ko o wuuruɗo luttinaaɗo, o laamoo kadi laamu jokkondirngu ngu taƴataa ngu lannataa?!"
Tafsiran larabci:
فَأَكَلَا مِنۡهَا فَبَدَتۡ لَهُمَا سَوۡءَٰتُهُمَا وَطَفِقَا يَخۡصِفَانِ عَلَيۡهِمَا مِن وَرَقِ ٱلۡجَنَّةِۚ وَعَصَىٰٓ ءَادَمُ رَبَّهُۥ فَغَوَىٰ
Aadama e Hawaa ñaami leggal ngal ɓe haɗanoo ngal ñaamugol, tageeji maɓɓe ɗin feeñani ɓe ɓaawo nde ɗi laatinoo suuɗaaɗi, ɓe naati e woocugol haako leɗɗe Aljanna ɗen, ɓe suuɗira ko, tageeji maɓɓe ɗin, Aadama lunndii Yamiroore Joomi makko nden nde tawnoo o ɗotaaki Yamiroore Makko nden fii woɗɗitagol ñaamugol leggal ngal, o yawti o yahi e ko daganaaki mo.
Tafsiran larabci:
ثُمَّ ٱجۡتَبَٰهُ رَبُّهُۥ فَتَابَ عَلَيۡهِ وَهَدَىٰ
Refti Alla Suɓii mo O Jaɓi tuubuubuyee makko on, O hawrinndini mo e Peewal ngal.
Tafsiran larabci:
قَالَ ٱهۡبِطَا مِنۡهَا جَمِيعَۢاۖ بَعۡضُكُمۡ لِبَعۡضٍ عَدُوّٞۖ فَإِمَّا يَأۡتِيَنَّكُم مِّنِّي هُدٗى فَمَنِ ٱتَّبَعَ هُدَايَ فَلَا يَضِلُّ وَلَا يَشۡقَىٰ
Alla Daalani Aadama e Hawaa: "Jippee ka Aljanna onon e Ibliisa, on ko o gaño mo'on, onon kadi ko on ayɓe makko, Si aroyii e mo'on immorde e Am ɓanngal fii Laawol Am ngol: kala e mo'on jokkuɗo ɓanngal Laawol Am ngol o golliri ngol hara o selaali ngol; haray o majjataa gaayi Goonga kan, o malkisiroytaake kadi Lepte ka Laakara, ko woni, Alla naaday mo Aljanna.
Tafsiran larabci:
وَمَنۡ أَعۡرَضَ عَن ذِكۡرِي فَإِنَّ لَهُۥ مَعِيشَةٗ ضَنكٗا وَنَحۡشُرُهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ أَعۡمَىٰ
Kala ɗuuriiɗo e jaŋtaande Lam hara o jaɓaali ɗum, haray jaabinantaake mo, haray pellet, no woodani mo ngurndam ɓittuɗam ka aduna e ka barjakhu, Men soggoyay mo kadi faade ka Mofturu Ñalnde Darngal waasaaɗo giiɗe e dalil.
Tafsiran larabci:
قَالَ رَبِّ لِمَ حَشَرۡتَنِيٓ أَعۡمَىٰ وَقَدۡ كُنتُ بَصِيرٗا
Oo ɗurniiɗo e jaŋtagol ngol wi'i: "Ko An yo Joomi, ko fii honɗum immintinirɗaa mi hannde ko mi bunɗo, gomɗii hari mi laatike ka aduna yi'oowo".
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• الأدب في تلقي العلم، وأن المستمع للعلم ينبغي له أن يتأنى ويصبر حتى يفرغ المُمْلِي والمعلم من كلامه المتصل بعضه ببعض.
Needi ndin ka ɗaɓɓugol ganndal ngal, wondema hiɗiiɗo on fii ganndal no haanani mo nde o nenno- netoo o munñoo haa fitoowo on e jannoowo on gayna haala makko jokkondirka kan.

• نسي آدم فنسيت ذريته، ولم يثبت على العزم المؤكد، وهم كذلك، وبادر بالتوبة فغفر الله له، ومن يشابه أباه فما ظلم.
Aadama yejjiti geɗalɓe makko ɓen kadi yejjiti, o tabitaali e pellital tentinaangal ngal, kamɓe kadi ko non, o yaccori tuubugol Alla yawtani mo, mo nanndii e baaba mu'un haray o tooñaali.

• فضيلة التوبة؛ لأن آدم عليه السلام كان بعد التوبة أحسن منه قبلها.
Ɓural tuubuubuye ngal; ko fii Aadam (yo o his) laatino ɓaawo tuubuubuye on ɓurɗo moƴƴude ko adii ɗum.

• المعيشة الضنك في دار الدنيا، وفي دار البَرْزَخ، وفي الدار الآخرة لأهل الكفر والضلال.
Ngurndam ɓilluɗam ɗam ka galle aduda, e ka galle barjakhu, e ka galle Laakara wonanii yimɓe geddi ɗin e majjere nden.

قَالَ كَذَٰلِكَ أَتَتۡكَ ءَايَٰتُنَا فَنَسِيتَهَاۖ وَكَذَٰلِكَ ٱلۡيَوۡمَ تُنسَىٰ
Alla O Toowii O Daala jaabagol mo: "Ko yeru ɗun golluɗaa ka aduna, gomɗii ariino e maaɗa Aayeeje Amen ɗen ɗurniɗaa e majje ɗaluɗaa ɗe, ko wano nii, pellet, an hannde a ɗalete ka nder Lepte".
Tafsiran larabci:
وَكَذَٰلِكَ نَجۡزِي مَنۡ أَسۡرَفَ وَلَمۡ يُؤۡمِنۢ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِۦۚ وَلَعَذَابُ ٱلۡأٓخِرَةِ أَشَدُّ وَأَبۡقَىٰٓ
Ko yeru ndii njoɓdi Men yoɓata on mutuɗi e welnuruuji harminaaɗi ɗin, o ɗurnii e gomɗinal ngal wonndude e daliilaaji ɓannguɗi ɗin ka Joomi makko. Pellet, ko Lepte Alla ɗen ka Laakara ɓuri ɗenƴinnde ko ɗen kadi ɓuri dolnude diini ngurndam ɓittuɗam ɗam ka aduna e ka Barjakhu ko ɗen kadi ɓurata duumaade.
Tafsiran larabci:
أَفَلَمۡ يَهۡدِ لَهُمۡ كَمۡ أَهۡلَكۡنَا قَبۡلَهُم مِّنَ ٱلۡقُرُونِ يَمۡشُونَ فِي مَسَٰكِنِهِمۡۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّأُوْلِي ٱلنُّهَىٰ
Kaa hara ɓannganaali sirkooɓe ɓen heewugol moftaaji ɗi Men halki ɗum ado maɓɓe, hiɓe yaha e koɗooli ɗin moftaaji halkanooɗi, ɓe yi'a batteeji ko heɓiɓe kon? Pellet, ko heɓi kon ɗin moftaaji ɗuuɗuɗi immorde e halkeede e yirbineede ɗum ko tasakuyee wonannde joomiraaɓe hakkillaaji ɓen.
Tafsiran larabci:
وَلَوۡلَا كَلِمَةٞ سَبَقَتۡ مِن رَّبِّكَ لَكَانَ لِزَامٗا وَأَجَلٞ مُّسَمّٗى
Hara wonaano Daalol adii ngol immorde ka Joomi maaɗa -an Nulaaɗo- Kanko o Leptataa hay e gooto ko adii O darnude hujja e hoore makko, hara wanaano lajal hoddiraangal ɓe ka Makko O yaccinanayno ɓe Lepteɗen; sabu hanndugol maɓɓe e majje.
Tafsiran larabci:
فَٱصۡبِرۡ عَلَىٰ مَا يَقُولُونَ وَسَبِّحۡ بِحَمۡدِ رَبِّكَ قَبۡلَ طُلُوعِ ٱلشَّمۡسِ وَقَبۡلَ غُرُوبِهَاۖ وَمِنۡ ءَانَآيِٕ ٱلَّيۡلِ فَسَبِّحۡ وَأَطۡرَافَ ٱلنَّهَارِ لَعَلَّكَ تَرۡضَىٰ
Munño -an Nulaaɗo- e dow ko fennooɓe ma ɓen wowlata kon immorde e sifaaji meerenteeji, subuhino yettaa Joomi maaɗa ka Julde Subaka ko adii ƴellitagol naange ngen, e ka Julde Alansaraa ko adii mutugol magge, e ka Julde Futuroo e Gee- ƴe immorde e saa'iiji jemma on, e ka Julde Fanaa ka mortagol magge ɓaawo lannugol feccere arane- re nden ka ñallal e ka Julde Futuroo ɓaawo lannugol feccere ɗiɗaɓere nden e ñallal ngal; jorto fii yo a heɓu ka Alla immorde e mbarjaari ko waltortaa ɗum.
Tafsiran larabci:
وَلَا تَمُدَّنَّ عَيۡنَيۡكَ إِلَىٰ مَا مَتَّعۡنَا بِهِۦٓ أَزۡوَٰجٗا مِّنۡهُمۡ زَهۡرَةَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا لِنَفۡتِنَهُمۡ فِيهِۚ وَرِزۡقُ رَبِّكَ خَيۡرٞ وَأَبۡقَىٰ
Wata a ndaaru faade e ko Men waɗani kon nooneeji ɓee fennuɓe dakamme hiɓe dakmitora mo immorde e cuɗaari ngurndan aduna fii yo Men ndarndo ɓe, anndu pellet, koo ko Men waɗaniɓe ɗum ko iwayɗum, Mbarjaari Joomi maa ndi O Fodumaa ndin a heɓay haaweltoɗaa ko ndin ɓuri moƴƴude diini ko Men dakmiti ɓe kon ka aduna immorde dakkamme iwoowo e ɓuroowo duumaade; sabu kanko o taƴataa.
Tafsiran larabci:
وَأۡمُرۡ أَهۡلَكَ بِٱلصَّلَوٰةِ وَٱصۡطَبِرۡ عَلَيۡهَاۖ لَا نَسۡـَٔلُكَ رِزۡقٗاۖ نَّحۡنُ نَرۡزُقُكَۗ وَٱلۡعَٰقِبَةُ لِلتَّقۡوَىٰ
Yamir -an Nulaaɗo- Ɓeynguure maa nden tottugol Julde nden, munñitoraa an kadi e dow tottugol nde, Men ɗaɓɓiraali ma arsikugol wonkii maa wanaa tanaa maaɗa kadi, Menen Meɗen Fawtii arsike maa on, battane moƴƴe ɗen ka aduna e ka Laakara wonanii joomiraaɓe kulol Alla ɓen, ɓen hulooɓe Mo ɓe ɗoftoo Yamiraaɗi Makko ɗen, ɓe woɗɗitoo kadi haɗaaɗi Makko ɗin.
Tafsiran larabci:
وَقَالُواْ لَوۡلَا يَأۡتِينَا بِـَٔايَةٖ مِّن رَّبِّهِۦٓۚ أَوَلَمۡ تَأۡتِهِم بَيِّنَةُ مَا فِي ٱلصُّحُفِ ٱلۡأُولَىٰ
Ɓee heeferɓe fennuɓe Annabiijo (yo Alla juulu e makko hisina) wi'i: "Ko haɗi Muhammadu addana men maande ka Joomi makko nde no tinndina e goongungol makko ko o Nulaaɗo?" Enee, hara araali e ɓee fennuɓe ndee Alqur'aanaare, nden tawnde ko kayre woni goonginnde Defte kammu yankeeje ɗen ado mayre?!
Tafsiran larabci:
وَلَوۡ أَنَّآ أَهۡلَكۡنَٰهُم بِعَذَابٖ مِّن قَبۡلِهِۦ لَقَالُواْ رَبَّنَا لَوۡلَآ أَرۡسَلۡتَ إِلَيۡنَا رَسُولٗا فَنَتَّبِعَ ءَايَٰتِكَ مِن قَبۡلِ أَن نَّذِلَّ وَنَخۡزَىٰ
Sinndo Menen Men halkirno ɓee fennuɓe Annabiijo (yo Alla juulu e makko hisina) jippinngol Lepte e maɓɓe sabu geddi maɓɓe e sannalɗaaku maɓɓe ko adii Men Nulude e maɓɓe Nulaaɓe, Men jippina e maɓɓe Deftere, ɓe wi'ayno Ñalnde Darngal ko ɓe ngantiniiɓe gaayi keefeeraaku maɓɓe: "Joomi amen ko hannoo Nulaa e amen Nulaaɗo ka aduna, men gomɗinira sabu makko men jokka ko o addi kon immorde e Aayeeje ko adii hoyre nden e hersa kan jipporde e amen sabu Lepte Maa ɗen.
Tafsiran larabci:
قُلۡ كُلّٞ مُّتَرَبِّصٞ فَتَرَبَّصُواْۖ فَسَتَعۡلَمُونَ مَنۡ أَصۡحَٰبُ ٱلصِّرَٰطِ ٱلسَّوِيِّ وَمَنِ ٱهۡتَدَىٰ
Maakan -an Nulaaɗo- ɓee fennuɓe: "Gooto kala e amen e onon no habbitii ko Alla yoɓata kon, onon kadi habbitee, on anndoyay -feere woo alaa- ko hommbo woni jom Laawol Focciingol ngol, ko homɓe woni feewuɓe ɓen: Ko menen kaa ko onon?
Tafsiran larabci:
daga cikin fa'idodin Ayoyin wannan shafi:
• من الأسباب المعينة على تحمل إيذاء المعرضين استثمار الأوقات الفاضلة في التسبيح بحمد الله.
No jeyaa sabuuji wallayɗi ɗin e ronndagol lorra ɗurniiɓe ɓen gollirgol waqtuuji moƴƴi ɗin ka Subuhinagol Yetta Alla.

• ينبغي على العبد إذا رأى من نفسه طموحًا إلى زينة الدنيا وإقبالًا عليها أن يوازن بين زينتها الزائلة ونعيم الآخرة الدائم.
No haanani jeyaaɗo on si o yi e wonkii makko miile faade e cuɗaari aduna e fewtugol e ɗum; nde o etata hakkunde cuɗaaje mun lannɗayɗe ɗen e Neemaaji Laakara duumotooɗi ɗin.

• على العبد أن يقيم الصلاة حق الإقامة، وإذا حَزَبَهُ أمْر صلى وأَمَر أهله بالصلاة، وصبر عليهم تأسيًا بالرسول صلى الله عليه وسلم.
No fawii jeyaaɗo on ñiiɓugol e Julde nden ñiiɓugol goongawol, si huunde maaɓii mo o Juula o yamira ɓeynguure makko nden juulugol, o munñoo e hoore maɓɓe ka ñentinngol Nulaaɗo (yo Alla juulu e makko hisna).

• العاقبة الجميلة المحمودة هي الجنة لأهل التقوى.
Battane labaaɗe moƴƴe ɗen, ɗen woni Aljanna on wonannde yimɓe hulooɓe Alla ɓen.

 
Fassarar Ma'anoni Sura: Suratu Daha
Teburin Jerin Sunayen Surori Lambar shafi
 
Fassarar Ma'anonin Alqura'ni - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Teburin Bayani kan wasu Fassarori

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

Rufewa