للإطلاع على الموقع بحلته الجديدة

ترجمة معاني القرآن الكريم - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - فهرس التراجم


ترجمة معاني سورة: الأعراف   آية:
وَإِذۡ قَالَتۡ أُمَّةٞ مِّنۡهُمۡ لِمَ تَعِظُونَ قَوۡمًا ٱللَّهُ مُهۡلِكُهُمۡ أَوۡ مُعَذِّبُهُمۡ عَذَابٗا شَدِيدٗاۖ قَالُواْ مَعۡذِرَةً إِلَىٰ رَبِّكُمۡ وَلَعَلَّهُمۡ يَتَّقُونَ
Jantii -an Nulaaɗo-, tuma nde haɗaynoɗaa jamaa jeyanooɗo e maɓɓe gaayi e pankarere, na reentinabe duum, jamaa goo wi'ani ɓen : "Ko honɗum waajantoɗon yimɓe, Allaahu ko halkoowo ɓe aduna ko ɓe faggitori kon geddi, maa O letoya ɓe Ñalnde Darngal lepte sattuɗe?" Waajotooɓe ɓen wi'i : "Ko men waajoranta ɓe, ko ittangol Alla nganto ko O yamiri men yamirgol moƴƴere haɗa ŋiñere hara O nanngitiraali men tertagol ɗum, e belajo'o, ɓe nafitora waaju ngun, ɓe ɓooroo e geddi".
التفاسير العربية:
فَلَمَّا نَسُواْ مَا ذُكِّرُواْ بِهِۦٓ أَنجَيۡنَا ٱلَّذِينَ يَنۡهَوۡنَ عَنِ ٱلسُّوٓءِ وَأَخَذۡنَا ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ بِعَذَابِۭ بَـِٔيسِۭ بِمَا كَانُواْ يَفۡسُقُونَ
Nde waajanooɓe ɓen ɗuurnii e ko ɓe waajaa kon, Men daɗndi ɓen haɗaynooɓe e bone on lepte, Men nanngiri ɓen tooñirɓe jaggitugol yunngude ka aseweere lepte saɗtuɗe sabu yaltugol maɓɓe e ɗoftaare Alla haɓɓitoo e geddi.
التفاسير العربية:
فَلَمَّا عَتَوۡاْ عَن مَّا نُهُواْ عَنۡهُ قُلۡنَا لَهُمۡ كُونُواْ قِرَدَةً خَٰسِـِٔينَ
Nde ɓe yawtirnoo keeri Alla ɗin townitaare, ɓe salii waajitagol, Men wi'ani : "Onon ɓee yedduuɓe, laatee baaɗi jaasinaaɗi ; ɓe wonti baaɗi. Ɓe wontiri no min yiɗiri , tawde fiyaaku amen Men wi'anta huunde nde si Men haajani, ko laato : nde laatoo".
التفاسير العربية:
وَإِذۡ تَأَذَّنَ رَبُّكَ لَيَبۡعَثَنَّ عَلَيۡهِمۡ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ مَن يَسُومُهُمۡ سُوٓءَ ٱلۡعَذَابِۗ إِنَّ رَبَّكَ لَسَرِيعُ ٱلۡعِقَابِ وَإِنَّهُۥ لَغَفُورٞ رَّحِيمٞ
Janto -an Nulaaɗo-, nde Alla anndinoo wonnde ma O Nulu e ɓee Alyahuudaaɓe on hoynoowo ɓe ka nguurndam aduna haa Ñalnde Darngal. Pellet, Joomi maaɗa -an Nulaaɗo-, ko yacciiɗo leptugol yeddoowo Mo, toode Himo yaccina leptugol ontigi gila aduna, pellet kadi, ko O haforoowo junuubi tuubooɓe e jeyaaɓe makko ɓen, Hinnotooɗo ɓe.
التفاسير العربية:
وَقَطَّعۡنَٰهُمۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ أُمَمٗاۖ مِّنۡهُمُ ٱلصَّٰلِحُونَ وَمِنۡهُمۡ دُونَ ذَٰلِكَۖ وَبَلَوۡنَٰهُم بِٱلۡحَسَنَٰتِ وَٱلسَّيِّـَٔاتِ لَعَلَّهُمۡ يَرۡجِعُونَ
Men senndiri ɓe ka leydi Men waɗti ɓe feddeeji. Hino e maɓɓe : hino emaɓɓe moƴƴuɓe daraniiɓe haqqeeji Alla ɗin e haqqeeji jeyaaɓe Makko ɓen, hino e maɓɓe kadi raɓɓindiniiɓe, woɗɓe e maɓɓe fantini e geddi. Men jarribori ɓe neweende e saɗteende, jortagol nde ɓe tertotoo ko ɓe woni e mun.
التفاسير العربية:
فَخَلَفَ مِنۢ بَعۡدِهِمۡ خَلۡفٞ وَرِثُواْ ٱلۡكِتَٰبَ يَأۡخُذُونَ عَرَضَ هَٰذَا ٱلۡأَدۡنَىٰ وَيَقُولُونَ سَيُغۡفَرُ لَنَا وَإِن يَأۡتِهِمۡ عَرَضٞ مِّثۡلُهُۥ يَأۡخُذُوهُۚ أَلَمۡ يُؤۡخَذۡ عَلَيۡهِم مِّيثَٰقُ ٱلۡكِتَٰبِ أَن لَّا يَقُولُواْ عَلَى ٱللَّهِ إِلَّا ٱلۡحَقَّ وَدَرَسُواْ مَا فِيهِۗ وَٱلدَّارُ ٱلۡأٓخِرَةُ خَيۡرٞ لِّلَّذِينَ يَتَّقُونَۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ
Bomɓe lontii ɓe, ɓe roni Tawreetaare nden mawɓe maɓɓe, hiɓe jannga nde kono ɓe gollirtaa, ɓe ƴettira ngeenaari dakammehoy aduna fii waylugol Deftere nden Alla, ñaawira goɗɗum goo, ɓe yelanoo ko'e-maɓɓe nde Alla haforanta ɓe junuubi maɓɓe. Si dakammehoy aduna arii e maɓɓe ɓe jaɓa ɗum. E Alla ƴettidaali e maɓɓe ahadi wonnde ɓe wowlataa e Alla si wanaa goonga?! Ɓe saloraali gollirde Deftere nden fii majjere, ko e anndal maɓɓe tigiri, tawde ɓe janngii nden e gollirii. Awa ko junuubi maɓɓe ɗin ɓuri tiiɗude, ko laakara kadi e neemaaji mun duumiiɗi ɓuri moƴƴannde ɓen hulooɓe Alla e diini dakammehoy aduna lannay-koy. E ɓee kan haqqiltaa ko Alla marani kon hulooɓe Mo ɓen laakara?!
التفاسير العربية:
وَٱلَّذِينَ يُمَسِّكُونَ بِٱلۡكِتَٰبِ وَأَقَامُواْ ٱلصَّلَوٰةَ إِنَّا لَا نُضِيعُ أَجۡرَ ٱلۡمُصۡلِحِينَ
Ɓen jogitotooɓe Deftere nden, ɓe gollira nde, ɓe ñiiɓinira julde nden reenagol e waqtuuji mayre e sartiiji mayre e waɗɗiiɗi mayre e sunnaaji mayre, pellet, Alla yoɓoy ɓe njoɓdi golle maɓɓe ɗen, Alla wanaa yeeboowo njoɓdi moƴƴinooɓe golle.
التفاسير العربية:
من فوائد الآيات في هذه الصفحة:
• إذا نزل عذاب الله على قوم بسبب ذنوبهم ينجو منه من كانوا يأمرون بالمعروف وينهون عن المنكر فيهم.
Si lepte Alla ɗen aru jippaade e yimɓe bakkondimɓe, yamiraynooɓe moƴƴere ɓen haɗa ŋiñere e maɓɓe daɗay e maɓɓe.

• يجب الحذر من عذاب الله؛ فإنه قد يكون رهيبًا في الدنيا، كما فعل سبحانه بطائفة من بني إسرائيل حين مَسَخَهم قردة بسبب تمردهم.
Hino waɗɗii reenagol e lepta Alla ; tawde hiɗe juha adduna, wano Alla juhirnoo ɓiɗɓe Israa'iila ɓen fewndo O waylirnoo ɓe baaɗi sabu murtugol maɓɓe ngol.

• نعيم الدنيا مهما بدا أنه عظيم فإنه قليل تافه بجانب نعيم الآخرة الدائم.
Alla waɗɗinii e ɓiɗɓe Israa'iila ɓen koyeera ɓitteende, O fodi immingol tuma kala ko meeɗina ɓe lepte ɗen sabu tooñe maɓɓe ɗen.

• أفضل أعمال العبد بعد الإيمان إقامة الصلاة؛ لأنها عمود الأمر.
Ko neema aduna foti woo, hino fanɗi ina jaasi ka yeeso neema laakara duumotooɗo on.

• كتب الله على بني إسرائيل الذلة والمسكنة، وتأذن بأن يبعث عليهم كل مدة من يذيقهم العذاب بسبب ظلمهم وانحرافهم.
Ko ɓuri mawnude e golle jeyaaɗo ɓaawo gomɗinal ngal, ko ñiiɓnugol julde ; tawde ko kayre woni .fii fow.

 
ترجمة معاني سورة: الأعراف
فهرس السور رقم الصفحة
 
ترجمة معاني القرآن الكريم - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - فهرس التراجم

صادرة عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

إغلاق