Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Ahqāf   Ayah:

Simoore Al-ahkaaf

Purposes of the Surah:
بيان حاجة البشريّة للرسالة وإنذار المعرضين عنها.
Hollirde haajorde aade en e nelal Alla e jeertinde ɗuurniiɓe ngaal nelal.

حمٓ
Haa, Miim. Yewtere fii sugu ɗee kalfe yawtiino ka simoore Al baqarah.
Arabic explanations of the Qur’an:
تَنزِيلُ ٱلۡكِتَٰبِ مِنَ ٱللَّهِ ٱلۡعَزِيزِ ٱلۡحَكِيمِ
Jippagol Alqur'aana, ko immorde ka Allah, hay foolondirtah e Makko, Ñeeñuɗo e tagu Mun e kattal Mun e toppitagol e sariya Mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَا خَلَقۡنَا ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ وَمَا بَيۡنَهُمَآ إِلَّا بِٱلۡحَقِّ وَأَجَلٖ مُّسَمّٗىۚ وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ عَمَّآ أُنذِرُواْ مُعۡرِضُونَ
Men tagiraali kammuuli ɗin e leydi ndin e kon ko woni hakkunde majji, fii fijindaaru; ko Men tagiri ɗin fow, ko hoore goonga e ñeeñe yottiiɗe: wano fii no jeyaaɓe ɓen anndira ɗin, woodeede Mo, ɓe rewa Mo Kanko tun, hara ɓe kafidaali Mo e huunde, e no ɓe tottira paandale lontineede ɓe nden ka leydi, haa e caatal happaangal, ngal Allah tun anndi fii mun. Yedduɓe Allah ɓen non, ko ɓe ɗuurniiɓe e kon ko ɓe jertinaara ka Deftere Allah, ɓe haajaaka e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ أَرَءَيۡتُم مَّا تَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ أَرُونِي مَاذَا خَلَقُواْ مِنَ ٱلۡأَرۡضِ أَمۡ لَهُمۡ شِرۡكٞ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِۖ ٱئۡتُونِي بِكِتَٰبٖ مِّن قَبۡلِ هَٰذَآ أَوۡ أَثَٰرَةٖ مِّنۡ عِلۡمٍ إِن كُنتُمۡ صَٰدِقِينَ
An Nulaaɗo, maakan ɓee sirkooɓe ɗuurniiɓe e goonga: yeetee lam fii sanamuuji mon ɗi rewoton accon Allah ɗin, ko honɗum e geɗe ɗi tagi e leydi ndin? Hara ko fello? Kaa ko ilol? Kaa hara hiɗi kafidi e Allah ka tagugol kammuuli ɗin? Awa addanee lam Deftere jipporiinde ka Allah, ado ndee Alqur'aanaare, maa batte ganndal ko adinooɓe acii, si wonii ko on goonguɓe e ko nodditorton, wonnde sanamuuji mon ɗin hino hanndi e reweede!
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَنۡ أَضَلُّ مِمَّن يَدۡعُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَن لَّا يَسۡتَجِيبُ لَهُۥٓ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ وَهُمۡ عَن دُعَآئِهِمۡ غَٰفِلُونَ
Alaa ɓurɗo majjude, wa on rewuɗo ko wanaa Allah, sanamu ko jaabotaako mo haa Darngal daroo! Hara non, ɗin sanamuuji, ko welsindiiɗi e ko ɓe rewata ɗin kon, wanaa fii ɗi nafa ɓe maa ɗi lorra ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الاستهزاء بآيات الله كفر.
Jalkitugol Aayeeje Allah ɗen, ko keeferaaku.

• خطر الاغترار بلذات الدنيا وشهواتها.
Aayeeje ɗen joopike fii bone dakamme e tuuyooji aduna.

• ثبوت صفة الكبرياء لله تعالى.
Tabitinde sifa Mawngu ngun wonande Allah tun.

• إجابة الدعاء من أظهر أدلة وجود الله سبحانه وتعالى واستحقاقه العبادة.
Jaabingol toraare, hino jeyaa e ko ɓuri feññinnde woodeede Allah, holla Himo hanndi e dewe jeyaaɓe ɓen.

وَإِذَا حُشِرَ ٱلنَّاسُ كَانُواْ لَهُمۡ أَعۡدَآءٗ وَكَانُواْ بِعِبَادَتِهِمۡ كَٰفِرِينَ
E hoore ko sanamuuji ɗin nafataaɓe kon aduna, ko non kadi woni si yimɓe ɓen mooɓoyaama Ñalnde Darngal, ɗi wontanoyay ɓe ayɓe, ɓe daɗndinoo e majji, ɓe wona e yeddugol ko ɓe rewaynooɗi kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُنَا بَيِّنَٰتٖ قَالَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لِلۡحَقِّ لَمَّا جَآءَهُمۡ هَٰذَا سِحۡرٞ مُّبِينٌ
Si Aayeeje Amen jippinaaɗe e Nulaaɗo Amen on janngaama e maɓɓe, yeddunooɓe Alqur'aana ɓen tuma nde jippornoo e Nulaaɗo on wi'a: Ɗum ko mbilewu ɓanngungu, wanaa wahayu Allah nii.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمۡ يَقُولُونَ ٱفۡتَرَىٰهُۖ قُلۡ إِنِ ٱفۡتَرَيۡتُهُۥ فَلَا تَمۡلِكُونَ لِي مِنَ ٱللَّهِ شَيۡـًٔاۖ هُوَ أَعۡلَمُ بِمَا تُفِيضُونَ فِيهِۚ كَفَىٰ بِهِۦ شَهِيدَۢا بَيۡنِي وَبَيۡنَكُمۡۖ وَهُوَ ٱلۡغَفُورُ ٱلرَّحِيمُ
Kaa ɓee sirkooɓe wi'ay woni: wonnde Muhammadu fefindi ndee Alqur'aanaare, o dammbi Allah? Awa an Nulaaɗo, maakan ɓe: si taw mi fefindi nde, haray doo on duncantaa lam e huunde e lepte Allah ɗen, si wonii O faandanike lam ɗum. Haray ko honno mi yollirta hoore am e lepte, fefindorgol nde? Ko Allah ɓuri anndude on, tuma nde jumpirton e mayre tuuningol nde. O yonii non seedee hakkunde men. Ko Kanko woni Haforoowo junuubi kala tuubuɗo e jeyaaɓe Makko ɓen, Hinnotooɗo ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ مَا كُنتُ بِدۡعٗا مِّنَ ٱلرُّسُلِ وَمَآ أَدۡرِي مَا يُفۡعَلُ بِي وَلَا بِكُمۡۖ إِنۡ أَتَّبِعُ إِلَّا مَا يُوحَىٰٓ إِلَيَّ وَمَآ أَنَا۠ إِلَّا نَذِيرٞ مُّبِينٞ
An Nulaaɗo, maakan ɓee sirkooɓe fennuɓe Annabaaku maa: wanaa min Allah adii nulude, sakko ŋalɗon e ko mi noddata on e mun kon, ɗuuɗuɓe adinoke lam. Awa kadi, mi anndaa ko Allah waɗatammi, maa ko O waɗata on aduna. Min on jokkaa, si wanaa ko Allah woni wahayinnde kon e am; mi wowlataa mi huuwataa, si wanaa ko yaadi e wahayu. Mi laataaki, si wanaa jertinoowo on e lepte Allah ɗen, ɓannginana on ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ أَرَءَيۡتُمۡ إِن كَانَ مِنۡ عِندِ ٱللَّهِ وَكَفَرۡتُم بِهِۦ وَشَهِدَ شَاهِدٞ مِّنۢ بَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ عَلَىٰ مِثۡلِهِۦ فَـَٔامَنَ وَٱسۡتَكۡبَرۡتُمۡۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يَهۡدِي ٱلۡقَوۡمَ ٱلظَّٰلِمِينَ
Nulaaɗo, maakan ɓee fennooɓe: Yeetee lam, si tawii le ndee Alqur'aanaare ko immornde ka Allah, yedduɗon ɗum, goɗɗo e geɗalɓe Israa'iila ɓen seeditii wonde ko non woniri, tippude e ko ari kon ka Tawreeta fii mayre, kanko o gomɗina nde, onon kan townitanoɗon gomɗingol nde; haray ontuma wanaa on tooñuɓe? Awa le, pellet, Allah fewnataa yimɓe tooñooɓe goonga ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَالَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لِلَّذِينَ ءَامَنُواْ لَوۡ كَانَ خَيۡرٗا مَّا سَبَقُونَآ إِلَيۡهِۚ وَإِذۡ لَمۡ يَهۡتَدُواْ بِهِۦ فَسَيَقُولُونَ هَٰذَآ إِفۡكٞ قَدِيمٞ
Yedduɓe Alqur'aana e ko Nulaaɓe ɓen addani ɓe kon wi'ani gomɗimɓe ɓen: si tawno ko Muhamaadu addunoo ko goonga fewnoowo e moƴƴere, ɓee waasuɓe maccuɓe lo'inaaɓe aditotanooko men e mun. Nde tawnoo non ɓe feewiraali ko Nulaaɓe ɓen addani ɓe kon, ma ɓe wi'u: ko o addani men ko'o, ko fenaande ɓooynde, menen non men jokkataa fenaande.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِن قَبۡلِهِۦ كِتَٰبُ مُوسَىٰٓ إِمَامٗا وَرَحۡمَةٗۚ وَهَٰذَا كِتَٰبٞ مُّصَدِّقٞ لِّسَانًا عَرَبِيّٗا لِّيُنذِرَ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ وَبُشۡرَىٰ لِلۡمُحۡسِنِينَ
Hino aditii ndee Alqur'aanaare, Deftere Tawreeta jippinaande nden e Annabi Muusaa (yo o his), ɗowornde e goonga, e yurmeende wonannde kala gomɗinɗo nde o jokki nde e ɓiɗɓe Israa'iila ɓen. Ndee Alqur'aanaare jippinaande e Muhammadu (jom kisiyee) kan, ko Deftere goonginirnde ɗeya Defte adinooɗe nde, e ɗemngal aarabu, fii yo jertinir nde, tooñirɓe ko'e mun ɓen sirkugol yedda Allah, e wewlinirgol nde moƴƴimɓe hakkunde mun e taguɗo ɓe On e hakkunde maɓɓe e tagu Makko ngun.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ قَالُواْ رَبُّنَا ٱللَّهُ ثُمَّ ٱسۡتَقَٰمُواْ فَلَا خَوۡفٌ عَلَيۡهِمۡ وَلَا هُمۡ يَحۡزَنُونَ
Pellet, wi'uɓe ɓen: Ko Allah woni Joomi amen, wanaa goɗɗum goo , refti ɓe tabiti e gomɗinal e golle moƴƴe, kulol alanaa ɓen laakara, wanaa kamɓe kadi sunoytoo ton, fii ko yawtiɓe aduna.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَنَّةِ خَٰلِدِينَ فِيهَا جَزَآءَۢ بِمَا كَانُواْ يَعۡمَلُونَ
Ko ɓen siforɓe ɗin sifaaji, woni yimɓe Aljanna ɓen duumotooɓe ɓen ton poomaa, njoɓdi golle maɓɓe moƴƴe ɗen aduna.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• كل من عُبِد من دون الله ينكر على من عبده من الكافرين.
Kala ko rewaa hara wanaa Allah, yeddoyay wonnde heeferɓe ɓen rewuno ɗum.

• عدم معرفة النبي صلى الله عليه وسلم بالغيب إلا ما أطلعه الله عليه منه.
Aayeeje ɗen hollii wonnde Annabiijo on mo jam e kisiyee woni e mun anndaa ko wirnii, si wanaa yeru ko Allah holli mo kon.

• وجود ما يثبت نبوّة نبينا صلى الله عليه وسلم في الكتب السابقة.
Defte arane ɗen hino tabintini Annabaaku Nulaaɗo men on (yoo his).

• بيان فضل الاستقامة وجزاء أصحابها.
Aayeeje ɗen ɓannginii ɓure tabitugol e gomɗinal, e njoɓdi joom mum en.

وَوَصَّيۡنَا ٱلۡإِنسَٰنَ بِوَٰلِدَيۡهِ إِحۡسَٰنًاۖ حَمَلَتۡهُ أُمُّهُۥ كُرۡهٗا وَوَضَعَتۡهُ كُرۡهٗاۖ وَحَمۡلُهُۥ وَفِصَٰلُهُۥ ثَلَٰثُونَ شَهۡرًاۚ حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ أَشُدَّهُۥ وَبَلَغَ أَرۡبَعِينَ سَنَةٗ قَالَ رَبِّ أَوۡزِعۡنِيٓ أَنۡ أَشۡكُرَ نِعۡمَتَكَ ٱلَّتِيٓ أَنۡعَمۡتَ عَلَيَّ وَعَلَىٰ وَٰلِدَيَّ وَأَنۡ أَعۡمَلَ صَٰلِحٗا تَرۡضَىٰهُ وَأَصۡلِحۡ لِي فِي ذُرِّيَّتِيٓۖ إِنِّي تُبۡتُ إِلَيۡكَ وَإِنِّي مِنَ ٱلۡمُسۡلِمِينَ
Men yamirii neɗɗanke on jamirgol teeŋtungol, wonnde yo o moƴƴor e jibimɓemo ɓen, ɗiggangol ɓe e nguurndam maɓɓe, e ɓaawo maayde maɓɓe, ko lunndaaki sari'a on, teŋtinii non jiido makko soworiiɗo mo saɗteende, o jibiniri mo kadi saɗteende; hakkunde soweede mo e enteede mo, ko lebbi cappanɗe tati. Haa si wonii o yottike cemmbe makko ɗen ka ƴoƴugol e ka mawnugol, o timminii duuɓi cappanɗe nayi, o wi'a: Joomi, longinam yettugol neema Maa mo neeminirɗaa mi mi e jibimɓe lam ɓen, e ndemi gollata golle moƴƴuɗe weltinyɗe Ma, jaɓanaa mi ɗum, moƴƴinanaa lam ɓiɗɓe am ɓen. Min mi tuubanii ma junuubi am ɗin, ko mi jeyaaɗo e jeɓɓilaniiɓe ɗoftagol yamaruyeeje Maa.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ نَتَقَبَّلُ عَنۡهُمۡ أَحۡسَنَ مَا عَمِلُواْ وَنَتَجَاوَزُ عَن سَيِّـَٔاتِهِمۡ فِيٓ أَصۡحَٰبِ ٱلۡجَنَّةِۖ وَعۡدَ ٱلصِّدۡقِ ٱلَّذِي كَانُواْ يُوعَدُونَ
Ko ɓen woni ɓe Men jaɓanta ko ɓuri moƴƴude e ko ɓe golli kon, Men yawtana ɓe bonɗi maɓɓe, hara ɓe nanngitirtaake ɗi, ko ɓe jeyaaɓe e yimɓe Aljanna ɓen. Ko ɓe fodaa koo, ko fodoore goonga nde ɓe fodanoo, ko pellet, nde hunnete.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِي قَالَ لِوَٰلِدَيۡهِ أُفّٖ لَّكُمَآ أَتَعِدَانِنِيٓ أَنۡ أُخۡرَجَ وَقَدۡ خَلَتِ ٱلۡقُرُونُ مِن قَبۡلِي وَهُمَا يَسۡتَغِيثَانِ ٱللَّهَ وَيۡلَكَ ءَامِنۡ إِنَّ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٞ فَيَقُولُ مَا هَٰذَآ إِلَّآ أَسَٰطِيرُ ٱلۡأَوَّلِينَ
Kala non wi'anɗo jibimɓe mo ɓen: wus mo'on ! kere on foday lam immintineede ɓaawo maayde am, hara gomɗii mofte ɗuuɗuɗe yawtiino ado lam, ɓen fow maayi, kono le ɓe immintinaaka? Hara ontuma, jibimɓe mo ɓen hino ɗaɓɓira Allah faabo, nde O fewnata ɓiɗɗo laɓɓe on e gomɗinal, ɓe wi'ana mo: Ee bone maa ! kori gomɗin ummital. Tawde pellet, ko Allah fodi kon fii ummital, laatoto ko sikke alaa e mu'un. O wi'itana ɓe: ko wowletee e fii ummital kon wonaali, si wanaa ko eggaa e defte adinooɓe ɓen, ɗum tabitintah e Allah.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ حَقَّ عَلَيۡهِمُ ٱلۡقَوۡلُ فِيٓ أُمَمٖ قَدۡ خَلَتۡ مِن قَبۡلِهِم مِّنَ ٱلۡجِنِّ وَٱلۡإِنسِۖ إِنَّهُمۡ كَانُواْ خَٰسِرِينَ
Ko ɓen woni ɓe lepte waɗɗi e mun, jeyaaɓe e mofte wulinooɗe ado maɓɓe, immorde e jinna e yimɓe. Pellet, ɓe laatino sooyuɓe. Tawde ɓe sooyinirno ko'e-maɓɓe e yimɓe maɓɓe ɓen naatugol Yiite.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلِكُلّٖ دَرَجَٰتٞ مِّمَّا عَمِلُواْۖ وَلِيُوَفِّيَهُمۡ أَعۡمَٰلَهُمۡ وَهُمۡ لَا يُظۡلَمُونَ
Hino woodani kala fedde e yimɓe Aljanna e Yiite ɓen: darjaaji, yeru golle maɓɓe ɗen. Darjaaji yimɓe Aljanna ɓen, ko toowuɗi, darjaaji yimɓe Yiite ɓen kan, ko joluɗi. Ɗum ɗon, ko fii no Allah hunnira ɓe njoɓdi golle maɓɓe ndin, e hoore ɓe tooñiroytaake Ñalnde Darngal, ɗuytaneede maa ɓeydaneede.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ يُعۡرَضُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ عَلَى ٱلنَّارِ أَذۡهَبۡتُمۡ طَيِّبَٰتِكُمۡ فِي حَيَاتِكُمُ ٱلدُّنۡيَا وَٱسۡتَمۡتَعۡتُم بِهَا فَٱلۡيَوۡمَ تُجۡزَوۡنَ عَذَابَ ٱلۡهُونِ بِمَا كُنتُمۡ تَسۡتَكۡبِرُونَ فِي ٱلۡأَرۡضِ بِغَيۡرِ ٱلۡحَقِّ وَبِمَا كُنتُمۡ تَفۡسُقُونَ
Ñalnde yedduɓe Allah ɓen ɓe fenni Nulaaɓe Makko ɓen, weeɓitiroytee e Yiite ngen fii lepteede, ɓe feliree wi'aneede: on lanniino fii moƴƴi mon ɗin ka nguurdam mon aduna, dakmitorɗon welii-fotii. Hannde non, on yoɓitirte lepte hoynooje on, sabu ko townitoraynoɗon kon ka hoore leydi, ko aldaa e goonga, e sabu ko yaltirnoɗon kon e ɗoftaare Allah, geddi e keeferaaku.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• بيان مكانة بِرِّ الوالدين في الإسلام، بخاصة في حق الأم، والتحذير من العقوق.
Aayeeje ɗen ɓannginii nafoore ɗiggangol mawɓe mun ka lislaamu, teŋtinii yumma, ɗe rentini e aaƴaare.

• بيان خطر التوسع في ملاذّ الدنيا؛ لأنها تشغل عن الآخرة.
Ɗe ɓannginii kadi bone fantingol e dakamme aduna, tawde ɗum yejjintinay fii laakara.

• بيان الوعيد الشديد لأصحاب الكبر والفسوق.
Ko wano non Aayeeje ɗen kammbirani yimɓe keeferaaku e faasiqaaku ɓen.

۞ وَٱذۡكُرۡ أَخَا عَادٍ إِذۡ أَنذَرَ قَوۡمَهُۥ بِٱلۡأَحۡقَافِ وَقَدۡ خَلَتِ ٱلنُّذُرُ مِنۢ بَيۡنِ يَدَيۡهِ وَمِنۡ خَلۡفِهِۦٓ أَلَّا تَعۡبُدُوٓاْ إِلَّا ٱللَّهَ إِنِّيٓ أَخَافُ عَلَيۡكُمۡ عَذَابَ يَوۡمٍ عَظِيمٖ
Janto an Nulaaɗo, fii Huudi, musiɗɗo Aadinkooɓe ɓen ka dammbe, tuma nde o jertinirnoo yimɓe makko ɓen, e lepte Allah yanooje e maɓɓe, hara hiɓe ka cuuɗi maɓɓe nder ayɗe nano duunde arab nden - gomɗii le Nulaaɓe jertinooɓe goo jertiniino yimɓe mun, ado Huudi e ɓaawo makko, wonnde : wata on rewu dey, si wanaa Allah tun. Min mi hulanii on, onon yimɓe am, lepte ñalaande mawnde, woni Ñalnde Darngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُوٓاْ أَجِئۡتَنَا لِتَأۡفِكَنَا عَنۡ ءَالِهَتِنَا فَأۡتِنَا بِمَا تَعِدُنَآ إِن كُنتَ مِنَ ٱلصَّٰدِقِينَ
Yimɓe makko ɓen wi'ani mo: E a aru e amen fii no firlitaa men e reweteeɗi amen ɗin? Ɗum gasataa ! Addan men kisan, ko kammbiranɗaa men kon e lepte, si wonii ko a jeyeeɗo e goonguɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ إِنَّمَا ٱلۡعِلۡمُ عِندَ ٱللَّهِ وَأُبَلِّغُكُم مَّآ أُرۡسِلۡتُ بِهِۦ وَلَٰكِنِّيٓ أَرَىٰكُمۡ قَوۡمٗا تَجۡهَلُونَ
O maaki: Ganndal fii lepte ɗen, ko ka Allah woni, wonaa min anndi fii mun. Min on, mi yottinanay on tun woni, ko mi nulaa kon e mooɗon. Ko woni tun, mi yi'ii ko on yimɓe majjaaɓe ko nafata on, waɗi si ɗon sela ɗum, jokkiron lorra mon, sabu majjere mon nden.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَلَمَّا رَأَوۡهُ عَارِضٗا مُّسۡتَقۡبِلَ أَوۡدِيَتِهِمۡ قَالُواْ هَٰذَا عَارِضٞ مُّمۡطِرُنَاۚ بَلۡ هُوَ مَا ٱسۡتَعۡجَلۡتُم بِهِۦۖ رِيحٞ فِيهَا عَذَابٌ أَلِيمٞ
Nde lepte ɗe ɓe hawjirnoo ɗen arunoo e maɓɓe, ɓe yi'i duulere no weeɓitori ka kammu, senngo ayɗe maɓɓe ɗen, ɓe wi'i: ndee ko duulere toɓanay nde men. Annaba Huudu maakani ɓe: wanaa ko sikkuɗon kon ! Ndee duulere, ko lepte ɗe hawjirnoɗon ɗen: ɗum non ko henndu jillundu lepte muusuɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
تُدَمِّرُ كُلَّ شَيۡءِۭ بِأَمۡرِ رَبِّهَا فَأَصۡبَحُواْ لَا يُرَىٰٓ إِلَّا مَسَٰكِنُهُمۡۚ كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلۡقَوۡمَ ٱلۡمُجۡرِمِينَ
Hindu muncira kala ko ndu rewi e mun, yamiroore Allah, halkugol ɗum. Ɓe wonti halkaaɓe, tawi huunde yi'etaake si wanaa cuuɗi maɓɓe ɗin, ko seeditoo wonnde ɓe woodano ɗon. Ko wano Men yoɓitiri non ɓen ɗon lepte muusuɗe, Men yoɓitirta bonnirooɓe geddi e keeferaaku ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ مَكَّنَّٰهُمۡ فِيمَآ إِن مَّكَّنَّٰكُمۡ فِيهِ وَجَعَلۡنَا لَهُمۡ سَمۡعٗا وَأَبۡصَٰرٗا وَأَفۡـِٔدَةٗ فَمَآ أَغۡنَىٰ عَنۡهُمۡ سَمۡعُهُمۡ وَلَآ أَبۡصَٰرُهُمۡ وَلَآ أَفۡـِٔدَتُهُم مِّن شَيۡءٍ إِذۡ كَانُواْ يَجۡحَدُونَ بِـَٔايَٰتِ ٱللَّهِ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ
Gomɗii Men yeɗii yimɓe Huudi ɓen e nooneeji newaare, ko Men yeɗaali on. Men waɗani ɓe nanɗe, e giiɗe e ɓerɗe. Kono nanɗe maɓɓe, e giiɗe maɓɓe e ɓerɗe maɓɓe fow duncanaano ɓe goɗɗum, daɗndaali ɓe lepte Allah, tawde ɓe wonuno e yeddugol Allah ɗen, O jippini e maɓɓe, ɗen lepte ɗe ɓe jalkitiraynoo Nulaaɗo maɓɓe on Huudu, si on jertiniriino ɓe ɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ أَهۡلَكۡنَا مَا حَوۡلَكُم مِّنَ ٱلۡقُرَىٰ وَصَرَّفۡنَا ٱلۡأٓيَٰتِ لَعَلَّهُمۡ يَرۡجِعُونَ
Gomɗii Men halkiino ca'e yimɓe Makka ɓen wonunooɓe takko mon : Men halki Aadi'en, e Samuuda'en, e yimɓe Luutu ɓen e wondiiɓe Madyana ɓen. Men ɗuɗɗinani ɓe hujjaaji e dallillaaji, jortagol no ɓe yiltora e keeferaaku maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَلَوۡلَا نَصَرَهُمُ ٱلَّذِينَ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ قُرۡبَانًا ءَالِهَةَۢۖ بَلۡ ضَلُّواْ عَنۡهُمۡۚ وَذَٰلِكَ إِفۡكُهُمۡ وَمَا كَانُواْ يَفۡتَرُونَ
Ko haɗno sanamuuji ɗi ɓe jogitornoo ɗin reweteeɗi gaanin Allah, ɗi ɓe ɓaɗtinoraynoo dewe e kirse, faaboo ɓe? Kono ɗi hunnantaa ɗum. Wurin, ɗin wirnanike ɓe fewndo ka ɓe hatonjini e majji; ko ɗum wonunoo fenaande e fefinannde maɓɓe, nde ɓe aaƴoraynoo wonnde ɗin sanamuuji tefanoyay ɓe ka Allah.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• لا علم للرسل بالغيب إلا ما أطلعهم ربهم عليه منه.
Nulaaɓe ɓen alaa ganndal e ko wirnii, si wanaa yeru ko Joomi maɓɓe ƴellinŋtini ɓe e mun kon.

• اغترار قوم هود حين ظنوا العذاب النازل بهم مطرًا، فلم يتوبوا قبل مباغتته لهم.
Yimɓe Huudu ɓen ɗaynitorno sikkugol lepte yanooje e maɓɓe ɗen, ko duulere toɓo, ɓe ronki tuubude ado ɗe yanude e maɓɓe.

• قوة قوم عاد فوق قوة قريش، ومع ذلك أهلكهم الله.
Yimɓe Aadi ɓen, hino ɓurunoo Quraysh'en doole, kono ɗum haɗaali Allah halkude ɓe.

• العاقل من يتعظ بغيره، والجاهل من يتعظ بنفسه.
Haqqiloowo, ko waajitorayɗo goɗɗo goo; majjuɗo kan, ko waajotooɗo hoore-mun.

وَإِذۡ صَرَفۡنَآ إِلَيۡكَ نَفَرٗا مِّنَ ٱلۡجِنِّ يَسۡتَمِعُونَ ٱلۡقُرۡءَانَ فَلَمَّا حَضَرُوهُ قَالُوٓاْ أَنصِتُواْۖ فَلَمَّا قُضِيَ وَلَّوۡاْ إِلَىٰ قَوۡمِهِم مُّنذِرِينَ
Janto an Nulaaɗo, tuma nde Men imminnoo fedde jinna e maaɗa, hiɗi heɗoo Alqur'aana jippinaande nden e maaɗa. Nde ɗi tawanoo kin janngin, yoga e majji wi'ani yoga: Deƴƴee haa heɗoɗen nde. Nde Nulaaɗo (jom kisiyee on) gaynunoo janngugol, ɗi yiltitori ka yimɓe majji, jertinirgol ɗe lepte Allah ɗen, si tawii ɗi gomɗinaali ndee Alqur'aanaare.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ يَٰقَوۡمَنَآ إِنَّا سَمِعۡنَا كِتَٰبًا أُنزِلَ مِنۢ بَعۡدِ مُوسَىٰ مُصَدِّقٗا لِّمَا بَيۡنَ يَدَيۡهِ يَهۡدِيٓ إِلَى ٱلۡحَقِّ وَإِلَىٰ طَرِيقٖ مُّسۡتَقِيمٖ
Ɗi wi'i: Ko onon yo mbatu amen, men nanii Deftere jippinaande ɓaawo Muusaa, goonginnde ɗeya Defte immorɗe ka Allah, adiiɗe nde. Ndee Deftere nde men nani, ko fewnaynde e goonga, e laawol focciingol, ngool woni laawol lislaamu ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰقَوۡمَنَآ أَجِيبُواْ دَاعِيَ ٱللَّهِ وَءَامِنُواْ بِهِۦ يَغۡفِرۡ لَكُم مِّن ذُنُوبِكُمۡ وَيُجِرۡكُم مِّنۡ عَذَابٍ أَلِيمٖ
Ko onon yo mbatu amen, nootee Muhammadu, e goonga ka o noddata on e mun kan, gomɗinon wonnde ko o Nulaaɗo Joomi makko. Ontuma, Allah haforanay on junuubi mon ɗin, O hisina on e lepte muusuɗe, habbitinooɗe on, si on gomɗinaano.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَن لَّا يُجِبۡ دَاعِيَ ٱللَّهِ فَلَيۡسَ بِمُعۡجِزٖ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَلَيۡسَ لَهُۥ مِن دُونِهِۦٓ أَوۡلِيَآءُۚ أُوْلَٰٓئِكَ فِي ضَلَٰلٖ مُّبِينٍ
Kala mo nootaaki Muhammadu (yo o his) e goonga ka o noddata e mun kan, wanaa doo o laawotooɗo Allah ka hoore leydi, o alaa kadi giɗo gaanin Allah, ko daɗnda mo lepte. Ko ɓen woni e nder majjere ɓanngunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوَلَمۡ يَرَوۡاْ أَنَّ ٱللَّهَ ٱلَّذِي خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ وَلَمۡ يَعۡيَ بِخَلۡقِهِنَّ بِقَٰدِرٍ عَلَىٰٓ أَن يُحۡـِۧيَ ٱلۡمَوۡتَىٰۚ بَلَىٰٓۚ إِنَّهُۥ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ
E ɓee sirkooɓe fennooɓe ummital yi'aali wonnde ko Allah tagi kammuuli ɗin e leydi ndin, O ronkiraali tagugol e hoore ko ɗi mawni kon fow, wonnde ko O haɗtanɗo wuurnitugol maayɓe ɓen fii hasbeede yoɓitee? Pellet, Himo haɗtani ɗum. Kanko seniiɗo On, ko O haɗtanɗo kala huunde. O ronkataa wuurnitugol maayɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ يُعۡرَضُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ عَلَى ٱلنَّارِ أَلَيۡسَ هَٰذَا بِٱلۡحَقِّۖ قَالُواْ بَلَىٰ وَرَبِّنَاۚ قَالَ فَذُوقُواْ ٱلۡعَذَابَ بِمَا كُنتُمۡ تَكۡفُرُونَ
Ñalnde yedduɓe Allah e Nulaaɗo mun on weeɓitoytee e Yiite ngen fii lepteede, ɓe feliree wwi'eede: wanaa goonga reenuɗon e ɗee lepte? Kaa on fenniray wano fenniraynoɗon aduna non? Ɓe wi'a: Ko non tigiri woniri, men woondirii Joomi amen. Ɓe wi'anee: awa meeɗiree lepte ɗen, sabu ko yeddirɗon kon Allah.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱصۡبِرۡ كَمَا صَبَرَ أُوْلُواْ ٱلۡعَزۡمِ مِنَ ٱلرُّسُلِ وَلَا تَسۡتَعۡجِل لَّهُمۡۚ كَأَنَّهُمۡ يَوۡمَ يَرَوۡنَ مَا يُوعَدُونَ لَمۡ يَلۡبَثُوٓاْ إِلَّا سَاعَةٗ مِّن نَّهَارِۭۚ بَلَٰغٞۚ فَهَلۡ يُهۡلَكُ إِلَّا ٱلۡقَوۡمُ ٱلۡفَٰسِقُونَ
Muñño an Nulaaɗo, e ko yimɓe maa ɓen fennete kon, wano yimɓe pellital ɓen ka Nulaaɓe muññornoo non: ɓen woni Nuuhu, e Ibraahiima, e Muusaa e Iisaa (yo ɓe his); wata a hawjiramɓe lepte. Ñalnde ɓe yi'oyta lepte ɗe ɓe kambirananoo ɗen laakara, ɓe wa'oyay wa si ɓe ñiiɓaano aduna, si wanaa dumunna-hun ñalorma, hakke ko lepte ɗen juutanta ɓe. Awa ndee Alqur'aanaare jippinaa-nde e Muhammadu (yo o his) no yoini e yimɓe e jinna. Haray non, halkiroytaake lepte, si wanaa yaltirnooɓe ɓen e ɗoftaare Allah nden, geddi e keeferaaku.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من حسن الأدب الاستماع إلى المتكلم والإنصات له.
Heɗanagol yewtoowo ɗum, ko jeyaaɗum e needi.

• سرعة استجابة المهتدين من الجنّ إلى الحق رسالة ترغيب إلى الإنس.
Ko tawi kon jinnaahi ɗin yaccorno feewugol e goonga, ko rerɗinirɗum yimɓe ɓen.

• الاستجابة إلى الحق تقتضي المسارعة في الدعوة إليه.
Jaɓugol goonga, na noddi yaawnaade noddude e mun.

• الصبر خلق الأنبياء عليهم السلام.
Muñal, ko jikku Annabaaɓe ɓen fow (yo ɓe his).

 
Translation of the meanings Surah: Al-Ahqāf
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close