पवित्र कुरअानको अर्थको अनुवाद - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - अनुवादहरूको सूची


अर्थको अनुवाद सूरः: सूरतुज्जारियात   श्लोक:

Simoore Al-saariyaat

सूरहका अभिप्रायहरूमध्ये:
تعريف الجن والإنس بأن مصدر رزقهم من الله وحده؛ ليخلصوا له العبادة.
Anndinde aade en e Jinneeji arsuka mum en ummoto ko e Alla Tan ngam ɓe laɓɓinana Mbo dewal.

وَٱلذَّٰرِيَٰتِ ذَرۡوٗا
Allah woondirii keneeli jarotooɗi leydi ndin !
अरबी व्याख्याहरू:
فَٱلۡحَٰمِلَٰتِ وِقۡرٗا
Mi woondirii kadi duule ronndotooɗe toɓo tiiɗngo !
अरबी व्याख्याहरू:
فَٱلۡجَٰرِيَٰتِ يُسۡرٗا
Mi woondirii kadi laaɗe dogirayɗe ka maayo ɗen no newori !
अरबी व्याख्याहरू:
فَٱلۡمُقَسِّمَٰتِ أَمۡرًا
E malaykaaji peccooji ko Alla yamiri yo fecce ko e fiyakuuji jiyaaɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
إِنَّمَا تُوعَدُونَ لَصَادِقٞ
Ko Alla fodata on ko e hasbeede e yoɓeede ko goongo mbo alah jeddi.
अरबी व्याख्याहरू:
وَإِنَّ ٱلدِّينَ لَوَٰقِعٞ
Haasbeede ko ko wonat nyande darngo alah e sago.
अरबी व्याख्याहरू:
यस पृष्ठको अायतहरूका लाभहरूमध्येबाट:
• الاعتبار بوقائع التاريخ من شأن ذوي القلوب الواعية.
waajitorta piiji yawtuɗi, ko golle joomiraaɓe ɓerɗe haqqilooɓe ɓen.

• خلق الله الكون في ستة أيام لِحِكَم يعلمها الله، لعل منها بيان سُنَّة التدرج.
Allah tagirii kammuuli ɗin e nder balɗe jeegoo, ñeeñal ngal ko Kanko tun anndi; hino gasa hara goɗɗum ɗum, ko ɓanngingol laawol yaarugol doy-doy.

• سوء أدب اليهود في وصفهم الله تعالى بالتعب بعد خلقه السماوات والأرض، وهذا كفر بالله.
Ko Alyahuuda sifori kon Allah ronkugol, e hoore ko O tagi kon kammuuli ɗin e leydi ndin, ko yeddugol Mo non.

وَٱلسَّمَآءِ ذَاتِ ٱلۡحُبُكِ
Allah woondirii kammu labaangu tagu jom ɗate ngun.
अरबी व्याख्याहरू:
إِنَّكُمۡ لَفِي قَوۡلٖ مُّخۡتَلِفٖ
Pellet, onon yimɓe Makka ɓee, hiɗon e konngol piyondirngol : nde wonnde wi'on : Alqur'aana ko mbilewu, nde wonnde kadi wi'on : ko nde gimi, ma wi'on kadi nde wonnde: Muhammadu ko mbileejo, e wonnde goo wi'on : ko yimoowo.
अरबी व्याख्याहरू:
يُؤۡفَكُ عَنۡهُ مَنۡ أُفِكَ
Hino yiltee e gomɗingol Alqur'aana e Annabiijo on (yo o his) kala firlitaaɗo e anndal Allah, e gomɗinal ngal; anndugol Mo wonnde onɗon gomɗintaa, ko ɗum waɗi si O firlitaa.
अरबी व्याख्याहरू:
قُتِلَ ٱلۡخَرَّٰصُونَ
Ɓee fenuɓe e hoore Alqur'aana e Annabiijo maɓɓe on fow ɓe huɗaama.
अरबी व्याख्याहरू:
ٱلَّذِينَ هُمۡ فِي غَمۡرَةٖ سَاهُونَ
Ɓen yooliiɓe e majjere, welsindiiɓe fii galle laakara ɗen.
अरबी व्याख्याहरू:
يَسۡـَٔلُونَ أَيَّانَ يَوۡمُ ٱلدِّينِ
Hiɓe lamndoo : ko honnde woni Ñalaande njoɓdi kuuɗe? Hara non ɓe alaa gollannde nde !
अरबी व्याख्याहरू:
يَوۡمَ هُمۡ عَلَى ٱلنَّارِ يُفۡتَنُونَ
Allah jaaboo lamndal maɓɓe ngal : ko Ñalaande nde ɓe leptoytee ka Yiite.
अरबी व्याख्याहरू:
ذُوقُواْ فِتۡنَتَكُمۡ هَٰذَا ٱلَّذِي كُنتُم بِهِۦ تَسۡتَعۡجِلُونَ
Ɓe wi'ane : meeɗee non lepte mon ɗen ; ko ɗum woni ko hawjiraynoɗon kon, waɗton jalnori, tuma jertintenoɗon.
अरबी व्याख्याहरू:
إِنَّ ٱلۡمُتَّقِينَ فِي جَنَّٰتٖ وَعُيُونٍ
Pellet ɓeen hulirɓe Joomi mum en ɗoftaade jamirooje Makka, e reenaade kaɗaaɗe Makka ñande darngo hoɓe e jardeeji e caalli dogooji.
अरबी व्याख्याहरू:
ءَاخِذِينَ مَآ ءَاتَىٰهُمۡ رَبُّهُمۡۚ إِنَّهُمۡ كَانُواْ قَبۡلَ ذَٰلِكَ مُحۡسِنِينَ
Jaggatnooɓe ko Alla okkataɓe e njoɓdi teddundi, ɓe pellet ko adii ndii njoɓdi hoɓe moƴƴinatno golle ka aduna.
अरबी व्याख्याहरू:
كَانُواْ قَلِيلٗا مِّنَ ٱلَّيۡلِ مَا يَهۡجَعُونَ
Hoɓe njuulatno jemma, ɓe ɗaanatanooko si wonah setta.
अरबी व्याख्याहरू:
وَبِٱلۡأَسۡحَارِ هُمۡ يَسۡتَغۡفِرُونَ
E saanga ndoogu hoɓe toro yaafeede bakkatuuji mum en ummorde ka Alla.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِيٓ أَمۡوَٰلِهِمۡ حَقّٞ لِّلسَّآئِلِ وَٱلۡمَحۡرُومِ
Ina e jawle mum en he hakke-hoɓe ngattoo heen- yimɓe ñaagatooɓe e ɓe ñaagataako,yimɓe haɗiraaɓe arsuko e kala sabaabu.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِي ٱلۡأَرۡضِ ءَايَٰتٞ لِّلۡمُوقِنِينَ
E nder leydi ko Alla waɗi ko e hendi ummaade e tule haa e maaje e caalli e leɗɗe e puɗi e kulle, ko dallillaaji mbaawko Alla wonande yananaaɓe wonde ko Alla woni takɗo mbaadinɗo.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِيٓ أَنفُسِكُمۡۚ أَفَلَا تُبۡصِرُونَ
Ina e nder pittaali mon - onon aade en- dallillaaji kollirooji mbaawko Alla, mbela on ndaaratah ngam teska ɗon?
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِي ٱلسَّمَآءِ رِزۡقُكُمۡ وَمَا تُوعَدُونَ
Ina nder kammu arsuko mon aduna, ina e hembo ko podante ɗon e moƴƴe e bonannde.
अरबी व्याख्याहरू:
فَوَرَبِّ ٱلسَّمَآءِ وَٱلۡأَرۡضِ إِنَّهُۥ لَحَقّٞ مِّثۡلَ مَآ أَنَّكُمۡ تَنطِقُونَ
Mi woondirii Jom kammu e leydi, pellet ummital ko goongo mbo alah sikke e mum, hono no sikke waasi wonde e haala mon saanga nde kaalaton.
अरबी व्याख्याहरू:
هَلۡ أَتَىٰكَ حَدِيثُ ضَيۡفِ إِبۡرَٰهِيمَ ٱلۡمُكۡرَمِينَ
Mbela arii e ma -Aan Nulaaɗo- yeewtere hoɗɓe Ibraahiima jeyaaɓe e malaykaaji, ɓe Alla teddini.
अरबी व्याख्याहरू:
إِذۡ دَخَلُواْ عَلَيۡهِ فَقَالُواْ سَلَٰمٗاۖ قَالَ سَلَٰمٞ قَوۡمٞ مُّنكَرُونَ
Ndeɓe naati e makko, ɓe mbi*ni mbo salaaman: Ibraahiima ruttiɓe salminaandu, nduun woni salaam, O maaki e fittaandu makko: ɓe ko yimɓe ɓe nganndaaka.
अरबी व्याख्याहरू:
فَرَاغَ إِلَىٰٓ أَهۡلِهِۦ فَجَآءَ بِعِجۡلٖ سَمِينٖ
O fayi to yimɓe makko e mbaadi cuuiindi, o addori toon ngaari payndi, sabu o sikkuno koɓe yimɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
فَقَرَّبَهُۥٓ إِلَيۡهِمۡ قَالَ أَلَا تَأۡكُلُونَ
O ɓanni ɓe ngaari ndi, o haaldi e maɓɓe e newuya: mbela on ñaamatah?
अरबी व्याख्याहरू:
فَأَوۡجَسَ مِنۡهُمۡ خِيفَةٗۖ قَالُواْ لَا تَخَفۡۖ وَبَشَّرُوهُ بِغُلَٰمٍ عَلِيمٖ
Nede ɓe waasno ñaamde o so*i e fittaandu makko he kulol, ɓe paami ɗuum, ɓe lelnir ɓernde makko wiide taa hulu, minen komin nulaaɓe ummaade ka Alla, ɓe kabri mbo ko welata mbo, ɗuum woni ma o heɓ keewɗo ganndal, ko oon woni Ishaaqa.
अरबी व्याख्याहरू:
فَأَقۡبَلَتِ ٱمۡرَأَتُهُۥ فِي صَرَّةٖ فَصَكَّتۡ وَجۡهَهَا وَقَالَتۡ عَجُوزٌ عَقِيمٞ
Nde jom suudu makko nani o wela wela o ari homo wulla ngam weltaare, o hellii yeeso makko, o wii hombo haawa: mbela nayeeja na jibina, te kanko ko o dimara.
अरबी व्याख्याहरू:
قَالُواْ كَذَٰلِكِ قَالَ رَبُّكِۖ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلۡحَكِيمُ ٱلۡعَلِيمُ
Malaykaaji ɗi mbi* imbo ko min kabru ma ko woni ko Joom ma daali, ko O daali ko noon ruttetaake, ko Kanko woni ñeeñuɗo e tagu Makko e hoddiro Makko, ganndo tagu Makko e ko nafataɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
यस पृष्ठको अायतहरूका लाभहरूमध्येबाट:
• إحسان العمل وإخلاصه لله سبب لدخول الجنة.
Labinde golle e laɓɓinde ngam Alla ko e sababuuji naatde aljanna jeya.

• فضل قيام الليل وأنه من أفضل القربات.
ɓural juulde jemma, ɗuum na jeya ko ɓuri labeede ko ina ɓalloree Alla.

• من آداب الضيافة: رد التحية بأحسن منها، وتحضير المائدة خفية، والاستعداد للضيوف قبل نزولهم، وعدم استثناء شيء من المائدة، والإشراف على تحضيرها، والإسراع بها، وتقريبها للضيوف، وخطابهم برفق.
Na jeya e neediiji hottude: ruttude salminaandu no ɓuri labareede e heblude ko hottirtee ko e mbaadi suturo ko adii de hoɓɓe ɓe ngarata, e waasde ittintinde hay huunde ko hottirtee ko, e waasde fantinde, e yaawnaade vadinaave yeewtidaa e mum no newori.

۞ قَالَ فَمَا خَطۡبُكُمۡ أَيُّهَا ٱلۡمُرۡسَلُونَ
Annabi Ibraahiima maaki Malaa'iɓe ɓen : ko honɗum woni fii mon? E ko faanditiɗon?
अरबी व्याख्याहरू:
قَالُوٓاْ إِنَّآ أُرۡسِلۡنَآ إِلَىٰ قَوۡمٖ مُّجۡرِمِينَ
Malaa'ika'en jaabii mo wonnde : menen, Allah neli men e yimɓe bomɓe ɓen faggitotooɓe kuuɗe bonɗe.
अरबी व्याख्याहरू:
لِنُرۡسِلَ عَلَيۡهِمۡ حِجَارَةٗ مِّن طِينٖ
Fii yo men accitu e maɓɓe, kaaƴe iwɗe e loope juɗaaɗe
अरबी व्याख्याहरू:
مُّسَوَّمَةً عِندَ رَبِّكَ لِلۡمُسۡرِفِينَ
Maandiniraaɗe ka Joomi maa an Ibraahiima, wurtaaɗe e yawtooɓe keeri Allah ɓen, fantinooɓe yeddugol Mo ngol.
अरबी व्याख्याहरू:
فَأَخۡرَجۡنَا مَن كَانَ فِيهَا مِنَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Men yaltini taho kala gomɗimɓe wonunooɓe e saare yimɓe Luutu ɓen, fii wata lepte bomɓe ɓen hawru e maɓɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
فَمَا وَجَدۡنَا فِيهَا غَيۡرَ بَيۡتٖ مِّنَ ٱلۡمُسۡلِمِينَ
Men tawaano e nden saare, si wanaa suudu juulɓe wooturu, ndun le ko suudu ɓeynguure Luutu nden (yo o his).
अरबी व्याख्याहरू:
وَتَرَكۡنَا فِيهَآ ءَايَةٗ لِّلَّذِينَ يَخَافُونَ ٱلۡعَذَابَ ٱلۡأَلِيمَ
men acci e nden saare yimɓe Luutu, batteeji lepte ɗen, ko holla wonnde ɗe yanuno e maɓɓe, wona waajitorɗum kala huloowo lepte muusuɗe ɗen yanunooɗe e maɓɓe, ontigi hula waɗugol sugu kuuɗe maɓɓe ɗen, fii daɗugol ɗen lepte.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِي مُوسَىٰٓ إِذۡ أَرۡسَلۡنَٰهُ إِلَىٰ فِرۡعَوۡنَ بِسُلۡطَٰنٖ مُّبِينٖ
Men acci kadi maande e Muusaa, tuma nde Men nulunoo mo e Fir'awna, wonndude e hujjaaji ɓannguɗi, wonannde kala huloowo e lepte muusuɗe ɗen.
अरबी व्याख्याहरू:
فَتَوَلَّىٰ بِرُكۡنِهِۦ وَقَالَ سَٰحِرٌ أَوۡ مَجۡنُونٞ
Kono Fir'awna ɗuurni fawaade e cemmbe e konu makko fow salii goonga, o wi'i Muusaa : ko mbilɗotooɗo yimɓe maa hara feetuɗo.
अरबी व्याख्याहरू:
فَأَخَذۡنَٰهُ وَجُنُودَهُۥ فَنَبَذۡنَٰهُمۡ فِي ٱلۡيَمِّ وَهُوَ مُلِيمٞ
Men nanngi mo kanko e koneeli makko ɗin fow, Men weddii ɓe ka maayo, ɓe yoolii ɓe halkii, tawde Fir'awna ko feliraaɗo fennugol mo ngol nodditoo reweteeɗo.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِي عَادٍ إِذۡ أَرۡسَلۡنَا عَلَيۡهِمُ ٱلرِّيحَ ٱلۡعَقِيمَ
Men acci kadi maande e 'Adi'en, yimɓe Huudu ɓen, wonannde kala huloowo lepte muusuɗe ɗen, tuma nde Men wurtunoo e maɓɓe henndu ndu ardaa e toɓo, ndu worgintaa leɗɗe ndu aldaa kadi e barke.
अरबी व्याख्याहरू:
مَا تَذَرُ مِن شَيۡءٍ أَتَتۡ عَلَيۡهِ إِلَّا جَعَلَتۡهُ كَٱلرَّمِيمِ
Ndu accataa hay wonkii maa jawdi ekw e kon ko ndu arani, si wanaa ndu muncay fii mun, ndu waɗta ɗum wano rappunde sariinde.
अरबी व्याख्याहरू:
وَفِي ثَمُودَ إِذۡ قِيلَ لَهُمۡ تَمَتَّعُواْ حَتَّىٰ حِينٖ
Men waɗi kadi maande e Samuuda'en, yimɓe Annabi Saalih ɓen, wonannde kala huloowo lepte muusuɗe ɗen, tuma nde ɓe wi'ananoo : awa dakmitoree nguurndam mon ɗam, ado lajal mon gal timmude.
अरबी व्याख्याहरू:
فَعَتَوۡاْ عَنۡ أَمۡرِ رَبِّهِمۡ فَأَخَذَتۡهُمُ ٱلصَّٰعِقَةُ وَهُمۡ يَنظُرُونَ
Ɓe townitanii yawmiroore Joomi maɓɓe gomɗingol e ɗoftagol Mo ngol, haacaango lepte ngon nanngi ɓe, tawi hiɓe ƴeewa ko ɗum jippotoo kon. Tawde ɓe kammbirano lepte ɗen, balɗe tati ado ɗe jippaade.
अरबी व्याख्याहरू:
فَمَا ٱسۡتَطَٰعُواْ مِن قِيَامٖ وَمَا كَانُواْ مُنتَصِرِينَ
Ɓe waawaano duñugol lepte ɗen gaay e maɓɓe, ɓe heɓaano kadi feere faabeede.
अरबी व्याख्याहरू:
وَقَوۡمَ نُوحٖ مِّن قَبۡلُۖ إِنَّهُمۡ كَانُواْ قَوۡمٗا فَٰسِقِينَ
Gomɗii kadi Men halkiriino yimɓe Nuuhu ɓen ado ɓee jantaaɓe ɗoo, yoolagol. Pellet, ɓen ko yimɓe yaltunooɓe e ɗoftaare Allah, waɗi si ɓe hanndi e lepte Makko ɗen.
अरबी व्याख्याहरू:
وَٱلسَّمَآءَ بَنَيۡنَٰهَا بِأَيۡيْدٖ وَإِنَّا لَمُوسِعُونَ
Kammu ngun, Men mahir ngu doole Amen, Men ɗiggini ɗum. Pellet, ko Men yaanooɓe cebe mammba.
अरबी व्याख्याहरू:
وَٱلۡأَرۡضَ فَرَشۡنَٰهَا فَنِعۡمَ ٱلۡمَٰهِدُونَ
Leydi ndin kan, Men weertiranndi hoɗooɓe ɓen, wano ndaɗɗundi maɓɓe. Men moƴƴii weertan ɓe ndi.
अरबी व्याख्याहरू:
وَمِن كُلِّ شَيۡءٍ خَلَقۡنَا زَوۡجَيۡنِ لَعَلَّكُمۡ تَذَكَّرُونَ
E kala huunde, Men tagii noone ɗiɗi: wano deyel e gorel, kammu e leydi, njodrndi e maayo; balajo'o on waajitoray gootaagu Allah taguɗo ɗin On, teskoɗon fii kattal Makko ngal.
अरबी व्याख्याहरू:
فَفِرُّوٓاْ إِلَى ٱللَّهِۖ إِنِّي لَكُم مِّنۡهُ نَذِيرٞ مُّبِينٞ
Dogee lepte Allah ɗen, yaccoron e mbarjaari Makko ndin, ɗoftaare e anngal yeddugol Mo. Min, wonannde on onon ɓee yimɓe, ko mi jertinoowo e lepte Makko ɗen, ɓannguɗo jertinol.
अरबी व्याख्याहरू:
وَلَا تَجۡعَلُواْ مَعَ ٱللَّهِ إِلَٰهًا ءَاخَرَۖ إِنِّي لَكُم مِّنۡهُ نَذِيرٞ مُّبِينٞ
Wata on waɗde e Allah reweteeɗo goo ko rewon. Min, wonannde on immorde ka Makko, ko mi ɓannguɗo jertinol.
अरबी व्याख्याहरू:
यस पृष्ठको अायतहरूका लाभहरूमध्येबाट:
• الإيمان أعلى درجة من الإسلام.
Ko gomɗinal woni darja ɓuurɗo toowude on ka lislaamu.

• إهلاك الله للأمم المكذبة درس للناس جميعًا.
Ko Allah halkirta mofte adinooɓe fennooɓe ɓen, ko waajagol yimɓe ɓen fow.n

• الخوف من الله يقتضي الفرار إليه سبحانه بالعمل الصالح، وليس الفرار منه.
Hulugol Allah, hino lamndii dogirgol faade e Makko golle moƴƴe, hara wanaa dogugol Mo.

كَذَٰلِكَ مَآ أَتَى ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِم مِّن رَّسُولٍ إِلَّا قَالُواْ سَاحِرٌ أَوۡ مَجۡنُونٌ
nKo wano yimɓe Makko ɓen fenniri nii, mofte adinooɓe ɓen fennirnoo. Nulaaɗo Allah araali e ɓen, si wanaa ɓe wi'ay mo : ko mbileejo maa feetuɗo!
अरबी व्याख्याहरू:
أَتَوَاصَوۡاْ بِهِۦۚ بَلۡ هُمۡ قَوۡمٞ طَاغُونَ
Hara heeferɓe adinooɓe ɓen yamondirno e sakkitiiɓe ɓen e ngol fennugol Nulaaɓe? Oo'o woye. Ko woni kon, ko bewre renndiniɓe e mum.
अरबी व्याख्याहरू:
فَتَوَلَّ عَنۡهُمۡ فَمَآ أَنتَ بِمَلُومٖ
An Nulaaɗo, selu ɓee fennooɓe, a wonaa felniiɗo. Ko pellet, a yottinii ko nulaɗaa kon e maɓɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
وَذَكِّرۡ فَإِنَّ ٱلذِّكۡرَىٰ تَنفَعُ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Haɗataa si a selii ɓe, waajoraa ɓe anndintinaa ɓe; tawde waajagol anndina ngol, hino nafa gomɗimɓe Allah ɓen.
अरबी व्याख्याहरू:
وَمَا خَلَقۡتُ ٱلۡجِنَّ وَٱلۡإِنسَ إِلَّا لِيَعۡبُدُونِ
Mi tagiraali jinna e yimɓe, si wanaa fii yo ɓe rewan Min tun. Wanaa dey fii yo ɓe waddam e goɗɗum goo.
अरबी व्याख्याहरू:
مَآ أُرِيدُ مِنۡهُم مِّن رِّزۡقٖ وَمَآ أُرِيدُ أَن يُطۡعِمُونِ
Mi ɗaɓɓiraa ɓe arsike; Mi ɗaɓɓiraa ɓe yo ɓe ñamminam.
अरबी व्याख्याहरू:
إِنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلرَّزَّاقُ ذُو ٱلۡقُوَّةِ ٱلۡمَتِينُ
Pellet, ko Allah woni arsikoowo jeyaaɓe ɓen, fow no hatonjini e arsike Makko On, Kanko Jom cemmbe tiiɗuɗe ɗe huunde foolataa. Denndangal jinna e yimɓe ko cemmbe Makko ɗen yankinanii.
अरबी व्याख्याहरू:
فَإِنَّ لِلَّذِينَ ظَلَمُواْ ذَنُوبٗا مِّثۡلَ ذَنُوبِ أَصۡحَٰبِهِمۡ فَلَا يَسۡتَعۡجِلُونِ
Haray hino woodani tooñirɓe ko'e mun ɓen fennugol ma, an Nulaaɗo, geɓal e lepte, yeru geɓal nanndo maɓɓe'en adinooɓe ɓen. Ɗum no happanaa lajal, wata ɓe ɗaɓɓiram yaccinangol ɓe ɗum ado happu mun on.
अरबी व्याख्याहरू:
فَوَيۡلٞ لِّلَّذِينَ كَفَرُواْ مِن يَوۡمِهِمُ ٱلَّذِي يُوعَدُونَ
Halkaare woodanii ɓen yedduɓe Allah, ɓe fenni Nulaaɗo Makko on, e nden Ñalaande Darngal nde ɓe kammbiranaa yanugol lepte ɗen e maɓɓe.
अरबी व्याख्याहरू:
यस पृष्ठको अायतहरूका लाभहरूमध्येबाट:
• الكفر ملة واحدة وإن اختلفت وسائله وتنوع أهله ومكانه وزمانه.
Keeferaaku, ko diina goota, hay si noone mun, e yimɓe mun, e nokku mun e janaamu sertii.

• شهادة الله لرسوله صلى الله عليه وسلم بتبليغ الرسالة.
Allah seeditanike Nulaaɗo Makko on mo jam e kisiyee woni e mun on, wonnde o yottinii nulal ngal.

• الحكمة من خلق الجن والإنس تحقيق عبادة الله بكل مظاهرها.
Faandaare tagugol jinna e yimɓe ngol, ko rewugol Allah no haaniri.

• سوف تتغير أحوال الكون يوم القيامة.
Hino hasii ka fiyakkuuji winndere nden waylato Ñalnde Darngal.

 
अर्थको अनुवाद सूरः: सूरतुज्जारियात
अध्यायहरूको (सूरःहरूको) सूची رقم الصفحة
 
पवित्र कुरअानको अर्थको अनुवाद - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - अनुवादहरूको सूची

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

बन्द गर्नुस्