Check out the new design

Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - Fulani translation of Al-Mukhtsar in interpretation of the Noble Quran * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: An-Nahl   Ayah:
وَقَالَ ٱلَّذِينَ أَشۡرَكُواْ لَوۡ شَآءَ ٱللَّهُ مَا عَبَدۡنَا مِن دُونِهِۦ مِن شَيۡءٖ نَّحۡنُ وَلَآ ءَابَآؤُنَا وَلَا حَرَّمۡنَا مِن دُونِهِۦ مِن شَيۡءٖۚ كَذَٰلِكَ فَعَلَ ٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡۚ فَهَلۡ عَلَى ٱلرُّسُلِ إِلَّا ٱلۡبَلَٰغُ ٱلۡمُبِينُ
Kafiduɓe Alla e goɗɗum goo ka dewe wi'i: Sinno Alla muuyiino nde men rewata Mo Kanko tun, hara men kafidaali Mo dewal ngal e goɗɗum goo, menen woo e baabiraaɓe amen adinooɓe men woo. Sinno kadi O muuyiino nde men harmintaa huunde, men harmintaano nde. Ko sugu oo hujja meerente woni heeferɓe adinooɓe ɓen wi'aynoo. taw si no fawii e Nulaaɓe ɓen si wanaa yottingol ɓanngina ko ɓe yamiraa yottinnde kon? Gomɗii le ɓe yottinii. Hujjaa woo alanaa heeferɓe ɓen ko ɓe ngantinora koddoruyee, ɓaawo nde Alla waɗani ɓe sago e suɓo, O immini Nulaaɓe Makko ɓen e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ بَعَثۡنَا فِي كُلِّ أُمَّةٖ رَّسُولًا أَنِ ٱعۡبُدُواْ ٱللَّهَ وَٱجۡتَنِبُواْ ٱلطَّٰغُوتَۖ فَمِنۡهُم مَّنۡ هَدَى ٱللَّهُ وَمِنۡهُم مَّنۡ حَقَّتۡ عَلَيۡهِ ٱلضَّلَٰلَةُۚ فَسِيرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَٱنظُرُواْ كَيۡفَ كَانَ عَٰقِبَةُ ٱلۡمُكَذِّبِينَ
Gomɗii Men imminii e kala mofte adinooɓe Nulaaɗo, mo no yamira ɓe nde ɓe rewata Alla tun, ɓe acca rewugol ko woori Mo immorde e sanamji e seytaaneeji ekw. Hari no e maɓɓe on mo Alla hawrindini e gomɗinal o jokki ko Nulaaɗo makko on addi kon, hino e maɓɓe nun kadi on yeddunoo- ɗo Alla e Nulaaɗo Makko on, Alla ronki mo hawrindinnde; majjere nden jojji e makko. Awa yiilee ka leydi, yi'anon ko'e-mon, ko honno battane fennunooɓe ɓen wa'unoo ɓaawo nde lepte e halkaare yanude e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِن تَحۡرِصۡ عَلَىٰ هُدَىٰهُمۡ فَإِنَّ ٱللَّهَ لَا يَهۡدِي مَن يُضِلُّۖ وَمَا لَهُم مِّن نَّٰصِرِينَ
Si a tiiɗnorii mbawdi maa an Nulaaɗo, e noddugol ɓee, a rerɗirii no ɓe feewira, a memminii kala sabu fii mun; anndu pellet, Alla hawrindirtaa fewnugol on Mo o majjini, alanaa ɓen kadi gaanin Alla, hay gooto walliroowo ɓe duñangol ɓe lepte ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَقۡسَمُواْ بِٱللَّهِ جَهۡدَ أَيۡمَٰنِهِمۡ لَا يَبۡعَثُ ٱللَّهُ مَن يَمُوتُۚ بَلَىٰ وَعۡدًا عَلَيۡهِ حَقّٗا وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَ ٱلنَّاسِ لَا يَعۡلَمُونَ
Ɓee fennuɓe ummital woondirii haɗtirde goondoo- je maɓɓe, hiɓe yedda e ɗum teŋtina wonnde: Alla immintintaa on maayuɗo. E hoore ɓe alaa hujja e ɗum. Ko woni goonga, Alla immintinoyay kala ko maayi, ɗum ko fodoore goonga ka Makko, kono ko ɓuri ɗuuɗude e yimɓe ɓen, ɓe anndaa Alla immin- tinay maayuɓe ɓen, ɓe yeddira ɗum ummital.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِيُبَيِّنَ لَهُمُ ٱلَّذِي يَخۡتَلِفُونَ فِيهِ وَلِيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ أَنَّهُمۡ كَانُواْ كَٰذِبِينَ
Alla immintiniroyay ɓe Ñalnde Darngal, fii yo O ɓannginan ɓe haqiiqa tawhiidi e Ummital e Anna- baaku ko ɓe luutondiraynoo e mun, e fii yo yeddu- ɓe ɓen anndu wonnde hari ko ɓe fenooɓe e ko ɓe nodditornoo kon kafidiiɗi e Alla e ko ɓe yeddi kon Ummital.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّمَا قَوۡلُنَا لِشَيۡءٍ إِذَآ أَرَدۡنَٰهُ أَن نَّقُولَ لَهُۥ كُن فَيَكُونُ
Anndee si Men faandike wuurnitude maayɓe ɓen, Men immintina ɓe, alaa ko haɗata Men e ɗum. Ko Men wi'at huunde si Men faandike nden, ko : « Kun (laato) », nde laatora feere alaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ هَاجَرُواْ فِي ٱللَّهِ مِنۢ بَعۡدِ مَا ظُلِمُواْ لَنُبَوِّئَنَّهُمۡ فِي ٱلدُّنۡيَا حَسَنَةٗۖ وَلَأَجۡرُ ٱلۡأٓخِرَةِ أَكۡبَرُۚ لَوۡ كَانُواْ يَعۡلَمُونَ
Ɓen ferunooɓe, ɓe acci galleeji e ɓeynguureeji maɓɓe, e jawle maɓɓe, ɓe iwi e leydi keeferaaku faade e leydi lislaamu, fii ɗaɓɓugol welayee Alla, ɓaawo nde heeferɓe ɓen lepti ɓe, ɓe ɓiɗtinani ɓe; ma Men weernu ɓen ka aduna e galle teddungal. Pellet, ko mbarjaari laakara ndin ɓuri, tawde Aljanna ko e mayri jeyaa. Si tawno ɓee luutondiray ɓe fii ferugol anndayno mbarjaari ferugol ngol, ɓe luutondirtaano fii ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ صَبَرُواْ وَعَلَىٰ رَبِّهِمۡ يَتَوَكَّلُونَ
Ɓee feruɓe fii laawol Alla, ko ɓen woni muññiiɓe lurra yimɓe mun e seedugol e ɓeynguureeji mun e lare mun, ɓe muññii e ɗoftagol Alla, tawi ko e joom maɓɓe tun ɓe fawotoo e kala fiyakuuji maɓɓe. Alla yeɗi ɓe ndii mbarjaari mawndi ɗoo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• العاقل من يعتبر ويتعظ بما حل بالضالين المكذبين كيف آل أمرهم إلى الدمار والخراب والعذاب والهلاك.
Haqqiloowo, ko taskotooɗo waajitora ko yani kon e majjuɓe fennunooɓe ɓen, o ndaara ko honno fii maɓɓe wattinirnoo halakuyee, lepte e hayrere.

• الحكمة من البعث والمعاد إظهار الله الحقَّ فيما يختلف فيه الناس من أمر البعث وكل شيء.
Hikma Ummital e artugol e nguurdam kesan, ko no Alla feeñinira goonga kan e kon ko yimɓe ɓen luutondirynoo e mun fii Ummital e kala huunde.

• فضيلة الصّبر والتّوكل: أما الصّبر: فلما فيه من قهر النّفس، وأما التّوكل: فلأن فيه الثقة بالله تعالى والتعلق به.
Aayeeje ɗen no joopii fii ɓure muñal e fawagol e Alla. Muñal ngal, ko sabu gerdugol e wonkii kin, ammaa fawagol e Alla ngol, ko sabu huccugol tagu ngun feewtita e Alla tun.

• جزاء المهاجرين الذين تركوا ديارهم وأموالهم وصبروا على الأذى وتوكّلوا على ربّهم، هو الموطن الأفضل، والمنزلة الحسنة، والعيشة الرّضية، والرّزق الطّيّب الوفير، والنّصر على الأعداء، والسّيادة على البلاد والعباد.
Njoɓdi feruɓe acci galleeji mun e jawle mun, ɓe muññii lurra, ɓe fawii e Joomi maɓɓe, ko weerde moƴƴunde, e jipporde labaande, e nguuree welɗo, e arsike laaɓuɗo yaajuɗo, e walleede e ayɓe, e ɓural hoore leydi e jeyaaɓe.

 
Translation of the meanings Surah: An-Nahl
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - Fulani translation of Al-Mukhtsar in interpretation of the Noble Quran - Translations’ Index

Issued by Tafsir Center for Quranic Studies

close