Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Isrā’   Ayah:

Simoore roɓo

Purposes of the Surah:
تثبيت الله لرسوله صلى الله عليه وسلم وتأييده بالآيات البينات، وبشارته بالنصر والثبات.
Alla ina tabatina Nelaaɗo Makko O semmbinira Mbo aayeeje ɓannguɗe e weltinirde mbo ballal e tabitde.

سُبۡحَٰنَ ٱلَّذِيٓ أَسۡرَىٰ بِعَبۡدِهِۦ لَيۡلٗا مِّنَ ٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِ إِلَى ٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡأَقۡصَا ٱلَّذِي بَٰرَكۡنَا حَوۡلَهُۥ لِنُرِيَهُۥ مِنۡ ءَايَٰتِنَآۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلۡبَصِيرُ
Allaahu On Senike O Mawnii ; sabu kattal Makko ngal gooto hattanaa, ko Kanko woni Royruɗo jeyaaɗo Makko on Muhammadu (Yo Alla juulu e makko O hisna mo), O Royri mo fittaandu e ɓanndu, tawi ko o finuɗo e nder jemma. O Itti mo ka juulirde hormorde O Naɓi mo to juulirde Bayt al Maqdisi, nden nde Men Barkiniri banŋe mun dimɗe=besnaade, e demal e galleeji Annabaaɓe (yo ɓe his) ; fii yo o yi’u yoga e Aayeeje Amen tinndinɗe e kattal baawal=e Alla Seniiɗo On. Pellet, ko Kanko Alla woni Nanoowo, ko suuɗotaako Mo nanatee, Yi’oowo, suuɗotaako Mo ko yi*atee.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَءَاتَيۡنَا مُوسَى ٱلۡكِتَٰبَ وَجَعَلۡنَٰهُ هُدٗى لِّبَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ أَلَّا تَتَّخِذُواْ مِن دُونِي وَكِيلٗا
Men Okkii Muusaa (yo o his) Tawreeta, Men Waɗi nde fewnoore ɗowa ɓiɗɓe Israa’iila ɓen. Men Wi’ani ɓe : "Wata on jogito gaanin Am hooloraaɗo mo fawoton e mun fiyakuuji mon. Ko woni, hooloree Lam Min tun =kooloree kam miin tan".
Arabic explanations of the Qur’an:
ذُرِّيَّةَ مَنۡ حَمَلۡنَا مَعَ نُوحٍۚ إِنَّهُۥ كَانَ عَبۡدٗا شَكُورٗا
Ko onon yo geyngol ɓen ɓe Men neeminirnoo daɗugol yoolaade ka waame wonndude e Nuuhu (yo o his). Annditee on neema, yetton Alla Toowuɗo On, rewon Mo Kanko tun, ɗoftoɗon Mo, ñentinon Nuuhu e ɗum. Pellet, kanko himo ɗuuɗunoo yettugol Alla Toowuɗo On.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَضَيۡنَآ إِلَىٰ بَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ فِي ٱلۡكِتَٰبِ لَتُفۡسِدُنَّ فِي ٱلۡأَرۡضِ مَرَّتَيۡنِ وَلَتَعۡلُنَّ عُلُوّٗا كَبِيرٗا
Men Humpitiino ɓiɗɓe Israa’iila ɓen Men anndini ɓe ka Tawreeta wonnde : "Feere alaa ɓe waɗiray boneeji ka leydi huuwugol geddi e faaro laabi ɗiɗi. Ɓe townitoray kadi e yimɓe ɓen tooñe e bewre, ɓe yawta keeri ɗin e hoore yimɓe ɓen".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَإِذَا جَآءَ وَعۡدُ أُولَىٰهُمَا بَعَثۡنَا عَلَيۡكُمۡ عِبَادٗا لَّنَآ أُوْلِي بَأۡسٖ شَدِيدٖ فَجَاسُواْ خِلَٰلَ ٱلدِّيَارِۚ وَكَانَ وَعۡدٗا مَّفۡعُولٗا
Si ɓe waɗii bonnere aranere nden, Men wurtay e maɓɓe jeyaaɓe Amen joomiraaɓe doole tiiɗuɗe nanngal, ɓe wara ɓe, ɓe riiwaɓe, ɓe yiiloo hakkunde galleeji maɓɓe ɗin ɓe bonna kala ko ɓe rewi e mun. Ɗum ko fodoore Alla non, feere alaa ko waɗaynde.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ رَدَدۡنَا لَكُمُ ٱلۡكَرَّةَ عَلَيۡهِمۡ وَأَمۡدَدۡنَٰكُم بِأَمۡوَٰلٖ وَبَنِينَ وَجَعَلۡنَٰكُمۡ أَكۡثَرَ نَفِيرًا
Refti Men ruttitanani on -onon ɓiɗɓi Israa’iil ɓen- laamu ngun e polgal ngal e hoore ɓen wurtanooɓe e dow mo'on, tuma tuuban ɗon Alla. Men Ɓeydi on jawle mon jattanooɗe, e ɓiɗɓe dahanooɓe, Men Waɗti on ɓurɓe ayɓe mon.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنۡ أَحۡسَنتُمۡ أَحۡسَنتُمۡ لِأَنفُسِكُمۡۖ وَإِنۡ أَسَأۡتُمۡ فَلَهَاۚ فَإِذَا جَآءَ وَعۡدُ ٱلۡأٓخِرَةِ لِيَسُـُٔواْ وُجُوهَكُمۡ وَلِيَدۡخُلُواْ ٱلۡمَسۡجِدَ كَمَا دَخَلُوهُ أَوَّلَ مَرَّةٖ وَلِيُتَبِّرُواْ مَا عَلَوۡاْ تَتۡبِيرًا
Si on moƴƴinii golle mon ɗen -onon ɓiɗɓe Israa’iila ɓen- no haaniri, njoɓdi ɗum ruttanto on, Alla ko yonndiniiɗo gaay e golle mon. Si on bonnii kuuɗe mon ɗen, battane ɗum yantay e mo’on, moƴƴugol kuuɗe mon nafataa Alla, bonugol majje kadi lorrataa Mo. Si bonnere ɗiɗaɓere nden waɗii, Men wurtay e mo’on ayɓe mon ɓen fii yo ɓe hoynu on haa ɗum feeñira ka geece mon koyeera, e fii yo ɓe naatu kadi ka Bayt al Maqdisi ɓe yirbina nde wano ɓe naatirnoo e mayre ka laawol aranol ɓe yirbini nde, e fii yo ɓe yirbin jirbingol timmungol dowlaaji ɓe ɓe fooli din.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• في قوله: ﴿الْمَسْجِدِ الْأَقْصَا﴾: إشارة لدخوله في حكم الإسلام؛ لأن المسجد موطن عبادةِ المسلمين.
Ka Daaluyee Makko : (Juulirde Woɗɗitiinde): ko joopannde fii naatugol mayre e ñaawore Lislaamu; sabu juulirde ko nokkuure rewirde Julɓe ɓen.

• بيان فضيلة الشكر، والاقتداء بالشاكرين من الأنبياء والمرسلين.
Ko ɓannginngol ɓural jaarnugol,ñentinngol jaarnooɓe ɓen immorde e Annabaaɓe e Nulaaɓe.

• من حكمة الله وسُنَّته أن يبعث على المفسدين من يمنعهم من الفساد؛ لتتحقق حكمة الله في الإصلاح.
No jeyaa e Ñeeñal Alla e Sunna Makko, nde O Imminta e bonnooɓe ɓen haɗayɗo ɓe e bonnere nden ; fii tentinngol e jojjinde Ñeeñal Alla ngal e nder moƴƴinngol ngol.

• التحذير لهذه الأمة من العمل بالمعاصي؛ لئلا يصيبهم ما أصاب بني إسرائيل، فسُنَّة الله واحدة لا تتبدل ولا تتحول.
Ko rentinngol ɗee mofte gollude goopi ; fii wata heɓu ɓe hono ko heɓunoo ɓiɗɓe Israa’iila ɓen. Sunna Alla on ko o gooto, o wostotaako o waylotaako.

عَسَىٰ رَبُّكُمۡ أَن يَرۡحَمَكُمۡۚ وَإِنۡ عُدتُّمۡ عُدۡنَاۚ وَجَعَلۡنَا جَهَنَّمَ لِلۡكَٰفِرِينَ حَصِيرًا
Hinoo jortaa nde Joomi mon yurmina on -onon yo ɓiɗɓe Israa’iila- ɓaawo ɗee lepte saɗtuɗe si on tuubanii Mo, on moƴƴinii golle mon ɗen. Si on ruttike non e bonnere nden laawol tataɓol maa ko ɓuri,Men ruttoto e leptugol on. Men waɗini mon Jahannama ndaɗɗudi ɓen yedduɓe Alla,ɓe seedataa e magge.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانَ يَهۡدِي لِلَّتِي هِيَ أَقۡوَمُ وَيُبَشِّرُ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ ٱلَّذِينَ يَعۡمَلُونَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ أَنَّ لَهُمۡ أَجۡرٗا كَبِيرٗا
Pellet, ndee Alqur’aanaare Tellinaande e Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo), hinde tinndina e ɓurnngol moƴƴude e laawi ɗin, ngol woni laawol Lislaamu ngol, hinde habra kadi ɓen gomɗimɓe Alla gollooɓe golle moƴƴe ko wewlinta ɓe, wonnde no woodani ɓe baraaji mawɗi ka Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَنَّ ٱلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ بِٱلۡأٓخِرَةِ أَعۡتَدۡنَا لَهُمۡ عَذَابًا أَلِيمٗا
Hinde habra ɓen ɓe gomɗinaa Ñalaande Darngal huunde saɗtaynde e maɓɓe, wonnde, Menen Men Hebilanii ɓe Ñalnde Darngal lepte muusuɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَدۡعُ ٱلۡإِنسَٰنُ بِٱلشَّرِّ دُعَآءَهُۥ بِٱلۡخَيۡرِۖ وَكَانَ ٱلۡإِنسَٰنُ عَجُولٗا
Neɗɗo on sabu majjere makko nden, hino o toranoo hoore-mun bone e ɓiɗɗo makko maa jawdi makko tuma o tikki, wano o tororanta non hoore-makko moƴƴere. Sinno Men jaabino toraare makko bone nden o halkotono, jawdi makko ndin e ɓiɗɗo makko on kadi halkoo. Neɗɗanke on laatike ko o tagidaaɗo e heñaare ; ɗum waɗi si mo hawjira ko lorrata mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَجَعَلۡنَا ٱلَّيۡلَ وَٱلنَّهَارَ ءَايَتَيۡنِۖ فَمَحَوۡنَآ ءَايَةَ ٱلَّيۡلِ وَجَعَلۡنَآ ءَايَةَ ٱلنَّهَارِ مُبۡصِرَةٗ لِّتَبۡتَغُواْ فَضۡلٗا مِّن رَّبِّكُمۡ وَلِتَعۡلَمُواْ عَدَدَ ٱلسِّنِينَ وَٱلۡحِسَابَۚ وَكُلَّ شَيۡءٖ فَصَّلۡنَٰهُ تَفۡصِيلٗا
Men tagirii jemma on e ñalorma on Maandeeji ɗiɗi tinndinayɗi e ngootimbaaku Alla e Kattanɗe Makko tawde hiɗi seedi ka juutugol, e ka raɓɓiɗugol, maa ka wulugol e ka ɓuuɓugol. Men waɗi jemma on niɓɓuɗo fii fowtere e ɗoyngol, Men waɗi ñalorma on jalbuɗo mo yimɓe ɓen ndayginorta ɗaɓugol nguuree maɓɓe, jorto nde anndoton e lontondiral ɗin ɗiɗi limoore duuɓi, e ko hatonjinton e muuɗun ka limoore waqtuuji lebbi e ñalaaɗe e saa’iiji. Kala huunde, Men ɓannginii nde bannginndee fii yo piiji ɗin seerndude goonguɗo feeña e meerente on.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكُلَّ إِنسَٰنٍ أَلۡزَمۡنَٰهُ طَٰٓئِرَهُۥ فِي عُنُقِهِۦۖ وَنُخۡرِجُ لَهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ كِتَٰبٗا يَلۡقَىٰهُ مَنشُورًا
Kala neɗɗo, Men waɗɗinii golle makko ɗen ko ɗe gondooje e makko wano ŋannawol= meeda e daande, ɗe seedataa e makko haa o hasbee fii majje. Men yaltinana mo Ñalnde Darngal deftere, hara no e mayre denndaangal ko o golli foti ko moƴƴi maa ko boni, o tawa nde yeeso makko udditaande fontaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱقۡرَأۡ كِتَٰبَكَ كَفَىٰ بِنَفۡسِكَ ٱلۡيَوۡمَ عَلَيۡكَ حَسِيبٗا
Men wi’ana mo nden Ñalnde : "Janngu -an oo neɗɗanke- deftere maa nden, hilno e hasbanngol hoore-maa golle maa ɗen, Ñalnde Darngal, hoore-maa yonay ko hasbe".
Arabic explanations of the Qur’an:
مَّنِ ٱهۡتَدَىٰ فَإِنَّمَا يَهۡتَدِي لِنَفۡسِهِۦۖ وَمَن ضَلَّ فَإِنَّمَا يَضِلُّ عَلَيۡهَاۚ وَلَا تَزِرُ وَازِرَةٞ وِزۡرَ أُخۡرَىٰۗ وَمَا كُنَّا مُعَذِّبِينَ حَتَّىٰ نَبۡعَثَ رَسُولٗا
Mo feewii e gomɗinal, baraaji peewal makko ngal ko kanko woodani, mo majjii kadi, lepte majjere makko nden yantay e hoore-makko, fittaandu ronndotaako bakkaatu fittaandu goo. Men leptataa yimɓe haa Men ñiiɓinira hujja e hoore-maɓɓe immingol Nulaaɓe faade e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَآ أَرَدۡنَآ أَن نُّهۡلِكَ قَرۡيَةً أَمَرۡنَا مُتۡرَفِيهَا فَفَسَقُواْ فِيهَا فَحَقَّ عَلَيۡهَا ٱلۡقَوۡلُ فَدَمَّرۡنَٰهَا تَدۡمِيرٗا
Si Men faandike halkude hoɗo sabu tooñe yimɓe maggo, Men yamiray ɓen bunngirɓe neema on ɓe saloo ɗoftaade, ɓen yedduɓe yalti e ɗoftaare, konngol lepte ɓorayɗe jojja e maɓɓe, Men halka ɓe halka gasanatka.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكَمۡ أَهۡلَكۡنَا مِنَ ٱلۡقُرُونِ مِنۢ بَعۡدِ نُوحٖۗ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ بِذُنُوبِ عِبَادِهِۦ خَبِيرَۢا بَصِيرٗا
Kaawes ko ɗuuɗiri wa ɗen mofte fennuɗi ɗe Men halki ɓaawo Nuuhu, wano Aadinkooɓe ɓen e Samuudinkooɓe ɓen! Joomi maa -an Nulaaɗo-, yonii Humpitiiɗo, Yi’oowo junuubi jeyaaɓe Makko ɓen, hay e huunde suuɗanaaki Mo e majji, aray O yoɓa ɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من اهتدى بهدي القرآن كان أكمل الناس وأقومهم وأهداهم في جميع أموره.
Mo feewirii peewal Alqur’aanaare ngal, o laatoto ɓurɗo timmude e yimɓe ɓen feewude e denndaangal fiyakuuji makko ɗin.

• التحذير من الدعوة على النفس والأولاد بالشر.
Ko rentinngol e toranagol hoore-mun e ɓiɗɓe ɓen bone.

• اختلاف الليل والنهار بالزيادة والنقص وتعاقبهما، وضوء النهار وظلمة الليل، كل ذلك دليل على وحدانية الله ووجوده وكمال علمه وقدرته.
Luutondiral jemma e ñalorma sabu ɓeydagol e ustagol e lontondiral majji, e ndaygu ñalorma ngun e niwre jemma nden, denndaangal ɗin ko tinndinɗi e Ngootimmbaako Alla e Goodal Makko e Timmal Golle e Kattanɗe Makko.

• تقرر الآيات مبدأ المسؤولية الشخصية، عدلًا من الله ورحمة بعباده.
Aayeeje ɗen no ñinna tugalal fawtanagol hoore-mun, ɗum ko nunɗal Alla e yurmeede jeyaaɓe Makko ɓen.

مَّن كَانَ يُرِيدُ ٱلۡعَاجِلَةَ عَجَّلۡنَا لَهُۥ فِيهَا مَا نَشَآءُ لِمَن نُّرِيدُ ثُمَّ جَعَلۡنَا لَهُۥ جَهَنَّمَ يَصۡلَىٰهَا مَذۡمُومٗا مَّدۡحُورٗا
Kala tawɗo ko o faandori golle makko moƴƴe ɗen, ko ngurndam aduna ɗam, hara o gonɗinaa fii laakara, o hittinaa fii mun, Men yaccinanay mo ka aduna ko Men Muuyi kon Menen, wanaa kanko ko o faalaa kon e neemaaji, refte Men waɗana mo Jahannama o naata e magge Ñalnde Darngal o sonnjora nguleendi magge, ko o ŋiñaaɗo ko o suɓori aduna kon o yeddi laakara, raɗaaɗo e yurmeende Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَنۡ أَرَادَ ٱلۡأٓخِرَةَ وَسَعَىٰ لَهَا سَعۡيَهَا وَهُوَ مُؤۡمِنٞ فَأُوْلَٰٓئِكَ كَانَ سَعۡيُهُم مَّشۡكُورٗا
Kala faandorɗo golle moƴƴe ɗen mbarjaari laakara, o gollani ɗum golle laaɓuɗe ko jillaa e yiingo maa filli-filli, hara kadi himo gomɗini huunde ko Alla wajinbini gomɗinngol kon ; ɓen siforɓe ɗin sifaaji, golle maɓɓe ɗen laatike jaɓaaɗe ka Alla, O yoɓay ɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
كُلّٗا نُّمِدُّ هَٰٓؤُلَآءِ وَهَٰٓؤُلَآءِ مِنۡ عَطَآءِ رَبِّكَۚ وَمَا كَانَ عَطَآءُ رَبِّكَ مَحۡظُورًا
Meɗen ɓeydana gooto-kala e feddeeji ɗin ɗiɗi (bonɗo e moƴƴo on), immorde e dokkal Joomi maa ngal -an Nulaaɗo-, ko aldaa e taƴondiral. Dokkal Joomi maa ngal wonaali haɗeteengal e gooto, foti ko moƴƴo maa ko bonɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱنظُرۡ كَيۡفَ فَضَّلۡنَا بَعۡضَهُمۡ عَلَىٰ بَعۡضٖۚ وَلَلۡأٓخِرَةُ أَكۡبَرُ دَرَجَٰتٖ وَأَكۡبَرُ تَفۡضِيلٗا
Tasko -an Nulaaɗo, ko honno Men ɓurniri yoga maɓɓe e dow yoga aduna ɗoo ka arsike e darjaaji, ko laakara on ɓuri mawnude ɓural darja e neema diini ngurdam aduna ɗam, ko ton kadi ɓuri ɓurdinndinal, yo gomɗinɗo on rerɗan ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَّا تَجۡعَلۡ مَعَ ٱللَّهِ إِلَٰهًا ءَاخَرَ فَتَقۡعُدَ مَذۡمُومٗا مَّخۡذُولٗا
Wata a waɗidan Alla -an jeyaaɗo on- reweteeɗo goo; wontoyaa ŋiñaaɗo ka Alla,e jeyaaɓe Makko moƴƴuɓe ɓen jaarnoowo alanaama,ngona woppidaaɗo e ɗum mo maraa ballo.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَقَضَىٰ رَبُّكَ أَلَّا تَعۡبُدُوٓاْ إِلَّآ إِيَّاهُ وَبِٱلۡوَٰلِدَيۡنِ إِحۡسَٰنًاۚ إِمَّا يَبۡلُغَنَّ عِندَكَ ٱلۡكِبَرَ أَحَدُهُمَآ أَوۡ كِلَاهُمَا فَلَا تَقُل لَّهُمَآ أُفّٖ وَلَا تَنۡهَرۡهُمَا وَقُل لَّهُمَا قَوۡلٗا كَرِيمٗا
Joomi maa yamirii ma an oo jeyaaɗo, O toŋi rewugol ko wonaa Kanko, O yamiri moƴƴagol e jibimɓe ɓen ɗiɗo ; tentinii non tuma ɓe yottii nayeegu : si goɗɗo e mawɓe ɓen yottike nayeegu, maa ɓe ɗi ɗoo non ɓe nawyidii fewndo maa, wata a haaɓu haa haala hollirta a seytani, wata a gufu ɓe kadi wata a saɗtinamɓe konngol, wowlan ɓe konngol teddungol newiingol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱخۡفِضۡ لَهُمَا جَنَاحَ ٱلذُّلِّ مِنَ ٱلرَّحۡمَةِ وَقُل رَّبِّ ٱرۡحَمۡهُمَا كَمَا رَبَّيَانِي صَغِيرٗا
Yankinoran ɓe ɗigganngol ɓe e yurminngol ɓe, wi'aa: "Ko An yo Jooma, yurme ɓee ɗiɗo yurminndee, sabu ko ɓe ne'i lan kon ka booboyaagal an".
Arabic explanations of the Qur’an:
رَّبُّكُمۡ أَعۡلَمُ بِمَا فِي نُفُوسِكُمۡۚ إِن تَكُونُواْ صَٰلِحِينَ فَإِنَّهُۥ كَانَ لِلۡأَوَّٰبِينَ غَفُورٗا
Joomi mon -ko onon yo yimɓe- ko O annduɗo ko woni kon ka fonndooji mooɗon immorde e laɓɓinanngol Mo dewe ɗen e golleeji moƴƴi ɗin, e ɗigganngol jibinɓe ɓen ɗiɗo. si laatike annuyee mon e nder dewal mon ngal e huuwondiral mon moƴƴal ngal e jibinɓe on ɓen e tanaa maɓɓe, Kanko Senaade wonanii Mo O wonii surroowo wonannde ɓen ruttotooɓe faade e Makko tuubuubuyee, on mo tuubi immorde e raɓɓinɗinaare makko feƴƴunde nden e ɗoftagol Joomi makko maa jibinɓe mo ɓen ɗiɗo Alla suuɗanay mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَءَاتِ ذَا ٱلۡقُرۡبَىٰ حَقَّهُۥ وَٱلۡمِسۡكِينَ وَٱبۡنَ ٱلسَّبِيلِ وَلَا تُبَذِّرۡ تَبۡذِيرًا
Okku -an gomɗinɗo- ɓadondiraaɗo haqqee makko immorde e jokkugol enɗan e makko, okku ɓilliiɗo hatojinɗo, okku seteejo mo njooɓa mun lanni, wata a nafku jawdi maa ndin e nder goopol, maa e noone funsitugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلۡمُبَذِّرِينَ كَانُوٓاْ إِخۡوَٰنَ ٱلشَّيَٰطِينِۖ وَكَانَ ٱلشَّيۡطَٰنُ لِرَبِّهِۦ كَفُورٗا
Pellet naafiqiiɓe ɓen jawle maɓɓe ɗen no ka goopi, funsooɓe ɓen ka nafkugol ɓe laatike musiɗɓe seytanuuji ɗin, hiɓe ɗoftoo ɗi e huunde ko ɗi yamirta ɓe kon immorde e funsitugol e fantinngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• ينبغي للإنسان أن يفعل ما يقدر عليه من الخير وينوي فعل ما لم يقدر عليه؛ ليُثاب على ذلك.
No haanani neɗɗanke on nde o huuwata kala ko o hattani e moƴƴere, o anniyoo kadi huuwugol huunde nde o hattanaali nden fii yo o warje e mayre.

• أن النعم في الدنيا لا ينبغي أن يُسْتَدل بها على رضا الله تعالى؛ لأنها قد تحصل لغير المؤمن، وتكون عاقبته المصير إلى عذاب الله.
Pellet neema on ka aduna haanaa nde o tinndinoore welayee Alla O Toowii; sabu aduna on no heewi nde o gasata tawa battane makko ɗen ko naɓayɗe faade e lepte Alla.

• الإحسان إلى الوالدين فرض لازم واجب، وقد قرن الله شكرهما بشكره لعظيم فضلهما.
Moƴƴagol ngol faade e jibinɓe ɓen ɗiɗo ko farilla lijmiiɗo waɗɗiiɗo, pellet, Alla eɓɓindirii jarnugol ɓe kamɓe ɗiɗo e jarnugol Mo sabu mawnude ɓural maɓɓe ngal kamɓe ɗiɗo.

• يحرّم الإسلام التبذير، والتبذير إنفاق المال في غير حقه.
Lislaamu on no toŋi funsitugol=fantingol ngol, ko woni funsitugol ko huutorgol jawdi ndin e tanaa haqee mayri.

وَإِمَّا تُعۡرِضَنَّ عَنۡهُمُ ٱبۡتِغَآءَ رَحۡمَةٖ مِّن رَّبِّكَ تَرۡجُوهَا فَقُل لَّهُمۡ قَوۡلٗا مَّيۡسُورٗا
Si a haɗitike gaayi okkugol ɓee ɗoo; sabu anngal woodeede ko okkaa ɓe hara ko a habbiiɗo huunde ko Alla udditanay maa immorde e arsike, wi'an ɓe konngol ɗaatungol newii ngol, yeru toranagol ɓe yaajugol arsike, fodaa ɓe dokke si Alla arsikii ma jawdi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَجۡعَلۡ يَدَكَ مَغۡلُولَةً إِلَىٰ عُنُقِكَ وَلَا تَبۡسُطۡهَا كُلَّ ٱلۡبَسۡطِ فَتَقۡعُدَ مَلُومٗا مَّحۡسُورًا
Wata a jogito junngo maa ngon gaayi nafkugol, wata a feƴƴintin kadi ka nafkugol, sakko wontaa felaaɗo, yimɓe ɓen fele e dow nguddan maa si a jogitike junngo maa ngon gaayi nafkungol, ko a lannirɗo ko nafketee kon sabu feƴƴintingol maa, a heɓaali huunde ko hiɗa nafka ɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ رَبَّكَ يَبۡسُطُ ٱلرِّزۡقَ لِمَن يَشَآءُ وَيَقۡدِرُۚ إِنَّهُۥ كَانَ بِعِبَادِهِۦ خَبِيرَۢا بَصِيرٗا
Pellet Joomi maa no yanñana arsike e dow on mo O muuyi, hiMo ɓittinana arsike on kadi e dow on mo O muuyi sabu ñeeñal yottiingal, pellet Kanko O wonii Humpitiiɗo Yi'oowo jeyaaɓe Makko ɓen, hay huunde suuɗnaaki Mo immorde e maɓɓe, hiMo firlita Yamaruyee Makko on e maɓɓe huunde ko O muuyi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقۡتُلُوٓاْ أَوۡلَٰدَكُمۡ خَشۡيَةَ إِمۡلَٰقٖۖ نَّحۡنُ نَرۡزُقُهُمۡ وَإِيَّاكُمۡۚ إِنَّ قَتۡلَهُمۡ كَانَ خِطۡـٔٗا كَبِيرٗا
Wata on waru ɓiɓɓe mon ɓen kulol ɓilla saatiiɗo arude si on nafkii e dow maɓɓe, Menen Meɗen fawtii arsike maɓɓe on, Meɗen fawtii kadi arsike mon on onon, pellet warugol ɓe ngol wonii bakkaatu mawɗo; tawde ɓe alaa bakkaatu, alaa kadi sabu waɗɗinɗo warugol ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقۡرَبُواْ ٱلزِّنَىٰٓۖ إِنَّهُۥ كَانَ فَٰحِشَةٗ وَسَآءَ سَبِيلٗا
Reenee e jeeno ngon, woɗɗitoɗon kadi ko suusinta e ɗun, pellet ɗun laatike ko hattuɗun e kaanude, bonii kadi laawol sabu ko ɗun yottinta kon immorde e jillondiral dammbeeji, e lette Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقۡتُلُواْ ٱلنَّفۡسَ ٱلَّتِي حَرَّمَ ٱللَّهُ إِلَّا بِٱلۡحَقِّۗ وَمَن قُتِلَ مَظۡلُومٗا فَقَدۡ جَعَلۡنَا لِوَلِيِّهِۦ سُلۡطَٰنٗا فَلَا يُسۡرِف فِّي ٱلۡقَتۡلِۖ إِنَّهُۥ كَانَ مَنصُورٗا
Wata on waru kin wonkii ki Alla reeniri ƴiiƴan mun sabu gomɗinal maa hoolaare, si wanaa hara ki jojjiɗu e wareede sabu yartodinngol, maa jeeno ɓaawo saŋaade, maa njottiigu=yobtaade, mo waraama kadi e hoore tooñe ko aldaa e sabu daginɗo warugol mo haray men waɗanii hettuɓe e fii makko immorde e ronooɓe mo ɓen wortagol e dow warɗo mo on, no woodani mo nde o ɗaɓɓata warugol mo fii yoɓtagol, no woodani mo kadi yaafagol ko aldaa e coggu, no woodani mo kadi yaafagol e ƴettugol diya. Wata o yawtu dey keerol ka Alla daginani mo ɗon liilugol warɗo on, maa warirgol mo hara wonaa fii ko o wari kon, maa warugol tanaa warɗo on, pellet o laatike ko o semmbinaaɗo wallaaɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقۡرَبُواْ مَالَ ٱلۡيَتِيمِ إِلَّا بِٱلَّتِي هِيَ أَحۡسَنُ حَتَّىٰ يَبۡلُغَ أَشُدَّهُۥۚ وَأَوۡفُواْ بِٱلۡعَهۡدِۖ إِنَّ ٱلۡعَهۡدَ كَانَ مَسۡـُٔولٗا
Wata on firlitor e nder jawdi ɓen ɓe baaba mun maayi immorde e cukaloy, si wonaa huunde ɓurnde moƴƴannde mo e bamtude mbo e ne'ugol mo e hiwugol mo haa o yottoo timmal hakkille makko e peewal makko, humnee ko woni kon hakkunde mon e Alla, e ko woni kon hakkunde mon e jeyaaɓe Makko ɓen immorde e ahdi ko aldaa e firtugol maa ustugol, pellet, Alla lanndoto okkuɗo ahdi ñalde darngal: hara o humnii ndi O yoɓa mo kaa o humnaali ndi O lepta mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَوۡفُواْ ٱلۡكَيۡلَ إِذَا كِلۡتُمۡ وَزِنُواْ بِٱلۡقِسۡطَاسِ ٱلۡمُسۡتَقِيمِۚ ذَٰلِكَ خَيۡرٞ وَأَحۡسَنُ تَأۡوِيلٗا
Timminee ɓetu ngun si hiɗon ɓetannde woɓɓe goo wota on ustu ɗun, manndikiree manndake nunɗal ɗen, ɗen ɗe ustataa hay e huunde ɗe hayfintaa nde, ngol huuɓinngol ɓetu e manndake ɓuri on moƴƴannde ka aduna e ka laakara, ko ɗun kadi ɓuri moƴƴude battane diini anngal juurinirgol ustugol ɓetirɗe ɗen e manndikirɗe ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقۡفُ مَا لَيۡسَ لَكَ بِهِۦ عِلۡمٌۚ إِنَّ ٱلسَّمۡعَ وَٱلۡبَصَرَ وَٱلۡفُؤَادَ كُلُّ أُوْلَٰٓئِكَ كَانَ عَنۡهُ مَسۡـُٔولٗا
Wata a jukku -ko an ɓiɗɗo Aadama- huunde nde a maraa ganndal e mun, sikkeeji e kawral, pellet neɗɗanki on ko lanndeteeɗo e huunde ko o gollirnoo kon nanɗe makko ɗen e giiɗe makko ɗen e bernde makko nden immorde ko moƴƴi maa ko boni, o warjee e dow moƴƴere nden o leptee e dow bone on.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَمۡشِ فِي ٱلۡأَرۡضِ مَرَحًاۖ إِنَّكَ لَن تَخۡرِقَ ٱلۡأَرۡضَ وَلَن تَبۡلُغَ ٱلۡجِبَالَ طُولٗا
Wata yaaru ka hoore leydi mawnintinaare e ñaaƴugol, pellet si a yahii e mayri ko a townitiiɗo a taƴirtaa leydi ndin sabu yaadu maaɗa, darnde maaɗa nden yottotaako ka pelle ɗen yottii ɗon junndi e tooweendi, awa ko woni nden mawnintinaare?
Arabic explanations of the Qur’an:
كُلُّ ذَٰلِكَ كَانَ سَيِّئُهُۥ عِندَ رَبِّكَ مَكۡرُوهٗا
Kala ɗii adaaɗi janteede ɗoo laatike bonnirgolɗi ngol ka Joomi maaɗa -ko an yo neɗɗanke- ko haɗaaɗun, Alla weltantaako waɗɗitiiɗo ɗi, ko woni O tikka nay Mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الأدب الرفيع هو رد ذوي القربى بلطف، ووعدهم وعدًا جميلًا بالصلة عند اليسر، والاعتذار إليهم بما هو مقبول.
Needi toowundi ndin ko ruttirgol ɓadundiraaɓe ɓen no newori, e fudugol ɓe fodoore labaande jokkagol ɓe tuma neweende, e ngantinagol faade e maɓɓe huunde jaɓotoonde.

• الله أرحم بالأولاد من والديهم؛ فنهى الوالدين أن يقتلوا أولادهم خوفًا من الفقر والإملاق وتكفل برزق الجميع.
Alla no yurmee ɓiɓɓe ɓen ɓuri jibinɓe ɓe ɓen ɗiɗo, O haɗi jibinɓe ɓen warugol ɓiɓɓe maɓɓe ɓen sabu kulol ɓilla e baasal hiMo fawtanii fow arsike.

• في الآيات دليل على أن الحق في القتل للولي، فلا يُقْتَص إلا بإذنه، وإن عفا سقط القصاص.
No e nder aayeeje ɗen dalil wonnde pellet walliyu on no mari goonga ka warngo, yoɓtetaake si wanaa e duŋayee=sakkitoore makko, si o yaafike haray yoɓtagol ngol fukkike.

• من لطف الله ورحمته باليتيم أن أمر أولياءه بحفظه وحفظ ماله وإصلاحه وتنميته حتى يبلغ أشده.
Ko immorde e Newaare Alla e Yurminngol Makko wonɗuɗo=Alyatiim on, ko ɗun waɗi O yamiri ne'ayɓe mo ɓen reenugol mo e reenugol jawdi makko ndin e dankagol ndi yeña ndi haa o yottoo sagatalaaku makko.

ذَٰلِكَ مِمَّآ أَوۡحَىٰٓ إِلَيۡكَ رَبُّكَ مِنَ ٱلۡحِكۡمَةِۗ وَلَا تَجۡعَلۡ مَعَ ٱللَّهِ إِلَٰهًا ءَاخَرَ فَتُلۡقَىٰ فِي جَهَنَّمَ مَلُومٗا مَّدۡحُورًا
Nden huunde nde Men ɓanngini ɗun, immorde e yamirooje ɗen e haaɗooje ɗen e ñaawooje huunde ko Joomi maaɗa wahayini faade e maaɗa, wata a jogito -ko an yo neɗɗanke- reweteeɗo goo wonndude e Alla, sakko werleɗaa ka jahannama ñalde darngal felaaɗo, wonkii maa kin fele, yimɓe ɓen kadi fele, raɗaaɗo gaayi kala moƴƴere.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَفَأَصۡفَىٰكُمۡ رَبُّكُم بِٱلۡبَنِينَ وَٱتَّخَذَ مِنَ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةِ إِنَٰثًاۚ إِنَّكُمۡ لَتَقُولُونَ قَوۡلًا عَظِيمٗا
Ko onon yo nodditiiɓe wonnde Malaa'ikaaɓe ɓen ko ɓiɓɓe Alla rewɓe, e hara Joomi mon hertinan on -ko onon yo sirkooɓe- worɓe ɓen ka ɓiɓɓe, O waɗani Hoore-Makko Malaa'ikaaɓe ɓen ɓiɓɓe rewɓe? Alla Toowii e kon ko wi'oton. Pellet, onon hiɗon wowlude e dow Alla Seniiɗo On konngol hattungol kaanude nokku ka dammbuɗon=askatindon ɓiɗɗo e Makko, aaƴiɗon kadi wonnde no woodani Mo ɓiɓɓe rewɓe ɓen ka tentinnde yeddugol Mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ صَرَّفۡنَا فِي هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ لِيَذَّكَّرُواْ وَمَا يَزِيدُهُمۡ إِلَّا نُفُورٗا
Gomɗii Men ɓannginii e ndee Alqur'aanaare ñaawooje ɗen e waajuuji ɗin e mise=yeruuji ɗen, fii yo yimɓe ɓen waajitor, ɓe jokka ko nafata ɓe, ɓe ɗala ko lorrata ɓe, ko woni fiyaake on pellet, yoga e maɓɓe no jeyaa e ɓen ɓe njikkuuji mun junnitii, ko sabu ɗum, ɓe ɓeydutaako si wonaa woɗɗitagol Goonga kan e añugol ka.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لَّوۡ كَانَ مَعَهُۥٓ ءَالِهَةٞ كَمَا يَقُولُونَ إِذٗا لَّٱبۡتَغَوۡاْ إِلَىٰ ذِي ٱلۡعَرۡشِ سَبِيلٗا
Maakan -Ko an yo Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe: Si tawiino reweteeɗi no wonndi e Alla Toowuɗo On wano ɓe wi'irta non e fifindagol=pepindago fena, awa ɗin reweteeɗi aaƴaaɗi no wonndi e Alla Jeyɗo On arsi kin ɗi ɗaɓɓayno laawol fii foolugol Mo e dow Laamu Makko ngun e ittugol Mo e maggu.
Arabic explanations of the Qur’an:
سُبۡحَٰنَهُۥ وَتَعَٰلَىٰ عَمَّا يَقُولُونَ عُلُوّٗا كَبِيرٗا
Seninngol Alla e Laɓɓingol Mo gaayi e ko sirkooɓe ɓen siforta Mo kon, O Toowii e kon ko ɓe wi'ata Mo Toowal Mawnungal.
Arabic explanations of the Qur’an:
تُسَبِّحُ لَهُ ٱلسَّمَٰوَٰتُ ٱلسَّبۡعُ وَٱلۡأَرۡضُ وَمَن فِيهِنَّۚ وَإِن مِّن شَيۡءٍ إِلَّا يُسَبِّحُ بِحَمۡدِهِۦ وَلَٰكِن لَّا تَفۡقَهُونَ تَسۡبِيحَهُمۡۚ إِنَّهُۥ كَانَ حَلِيمًا غَفُورٗا
Kammuuli ɗin no subuhinannde Alla, leydi ndin no subuhinannde Alla. No subuhinannde Alla ɓen wonuɓe to kammuuli e ka leydi immorde e tagaaɓe, alaa hay e huunde si wanaa no seninnde Mo hara no yerindiri seninngol mun ngol e Makko mantoore, kono on faltotaako noone subuhingol maɓɓe, onon on faamataa si wanaa subuhinaandu on mono subuhina ka ɗenngal mon. Pellet, Kanko [Alla] O toowii, O Wonii Munñiiɗo O hawjirtaa leptugol, ko Haforanoowo wonannde on ruttiiɗo faade ka Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا قَرَأۡتَ ٱلۡقُرۡءَانَ جَعَلۡنَا بَيۡنَكَ وَبَيۡنَ ٱلَّذِينَ لَا يُؤۡمِنُونَ بِٱلۡأٓخِرَةِ حِجَابٗا مَّسۡتُورٗا
Si a janngii -Ko an yo Nulaaɗo- Alqur'aanaare nden, ɓe nanii ko woni kon e mayre immorde e gufooji e waajuuji Men waɗay hakkunde Maa e ɓen ɓe gomɗinaa ñalde darngal wirngallo suuɗoongo, ngo no haɗa ɓe immorde faamude Alqur'aanaare nden, nga leptugol ɓe e dow ɗuuragol maɓɓe ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَجَعَلۡنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ أَكِنَّةً أَن يَفۡقَهُوهُ وَفِيٓ ءَاذَانِهِمۡ وَقۡرٗاۚ وَإِذَا ذَكَرۡتَ رَبَّكَ فِي ٱلۡقُرۡءَانِ وَحۡدَهُۥ وَلَّوۡاْ عَلَىٰٓ أَدۡبَٰرِهِمۡ نُفُورٗا
Men waɗi e dow ɓerɗe maɓɓe ɗen cuddu fii wata ɓe faamu Alqur'aanaare nden, Men waɗi ka noppi maɓɓe kadi teddeele fii wota ɓe nanu nde, nanɗe nafitorgol. Si a jantike Joomi maa ka nder Alqur'aanaare Kanko Tun, a jantaaki reweteeɗi maɓɓe ɗi ɓe aaƴii ɗin, ɓe yiltitoo e batte maɓɓe, ko ɓe woɗɗitiiɓe gaayi laɓɓinangol Alla ngootimbaaku.
Arabic explanations of the Qur’an:
نَّحۡنُ أَعۡلَمُ بِمَا يَسۡتَمِعُونَ بِهِۦٓ إِذۡ يَسۡتَمِعُونَ إِلَيۡكَ وَإِذۡ هُمۡ نَجۡوَىٰٓ إِذۡ يَقُولُ ٱلظَّٰلِمُونَ إِن تَتَّبِعُونَ إِلَّا رَجُلٗا مَّسۡحُورًا
Ko Menen Anndi laawol no hooreeɓe maɓɓe ɓen jentorta non Alqur'aanaare nden, ɓe faandaaki feewirde nde, ko woni, ɓe faandi hayfinngol wowla haalaaji puyɗi tuma janngataa. Ko Menen Anndi ko ɓe sowndindirta kon, immorde e fennugol e sakkagol=faade nde, fewndo ɓee tooñooɓe wi'anaynoo ɗimmooɓe maɓɓe ɓen ka keeferaaku: «On jakkaali -ko onon yo yimɓe- si wanaa gorko mbilɗaaɗo mo hakkille mun jiiɓii.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱنظُرۡ كَيۡفَ ضَرَبُواْ لَكَ ٱلۡأَمۡثَالَ فَضَلُّواْ فَلَا يَسۡتَطِيعُونَ سَبِيلٗا
Tasko -ko an yo Nulaaɗo- fii yo a haawo koo ko ɓe sifimaa immorde e sifaaji ŋiñaaɗi luutondirɗi, ɓe ooñii gaayi e goonga kan, ɓe wemmbii ɓe feewataa faade e laawol goonga.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَالُوٓاْ أَءِذَا كُنَّا عِظَٰمٗا وَرُفَٰتًا أَءِنَّا لَمَبۡعُوثُونَ خَلۡقٗا جَدِيدٗا
Sirkooɓe ɓen wi'i -nga yeddugol immital-: " eyoo si men maayii men wontii ƴi'e, ɓalli amen ɗin hiɗɗii, ɗi immintinte immital kesal? pellet, ɗun wanaa ko gasata."
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الزعم بأن الملائكة بنات الله افتراء كبير، وقول عظيم الإثم عند الله عز وجل.
Aaƴagol wonnde Malaa'kaaɓe ɓen ko ɓiɓɓe Alla rewɓe, ɗun ko fefindaande mawnde, e konngol tiiɗungol bakkaatu ka Alla O Teddii O Mawnii.

• أكثر الناس لا تزيدهم آيات الله إلا نفورًا؛ لبغضهم للحق ومحبتهم ما كانوا عليه من الباطل.
Ɓurɓe heewude e yimɓe ɓen ɓeydataa ɓe Aayeeji Alla ɗen si wanaa woɗɗitagol; sabu añugol maɓɓe goonga kan e yiɗugol maɓɓe meere nde ɓe wonnoo nde e hoore-mun.

• ما من مخلوق في السماوات والأرض إلا يسبح بحمد الله تعالى فينبغي للعبد ألا تسبقه المخلوقات بالتسبيح.
Alaa e tagaaɗun ka kammuuli e ka leydi si wanaa no subuhinoo sabu yettugol Alla Toowuɗo On, no haanani jeyaaɗo on hara tageefooji ɗin adaaki mo subuhinagol.

• من حلم الله على عباده أنه لا يعاجلهم بالعقوبة على غفلتهم وسوء صنيعهم، فرحمته سبقت غضبه.
No jeyaa e Muñal Alla ngal e dow jeyaaɓe Makko nde o waasata yaccinanngol ɓe lepte e dow welsindaare maɓɓe e bonude kuuɗe maɓɓe. yurmeende Makko on no adii Tikkere Makko nden.

۞ قُلۡ كُونُواْ حِجَارَةً أَوۡ حَدِيدًا
Maakan ɓe -yo Nulaaɗo-:"Wonee -ko onon yo sirkooɓe-si tawii hiɗon hattani kaaƴe e sattugol mun,maa wonon njanɗe e doole mun,on hattantaake ɗun".
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوۡ خَلۡقٗا مِّمَّا يَكۡبُرُ فِي صُدُورِكُمۡۚ فَسَيَقُولُونَ مَن يُعِيدُنَاۖ قُلِ ٱلَّذِي فَطَرَكُمۡ أَوَّلَ مَرَّةٖۚ فَسَيُنۡغِضُونَ إِلَيۡكَ رُءُوسَهُمۡ وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هُوَۖ قُلۡ عَسَىٰٓ أَن يَكُونَ قَرِيبٗا
Maaɗun laatee tagu goo ɓurngu tiiɗude e majji kannji ɗiɗi, ko tawi no tiiɗi ka ɓerɗe mon. Pellet, Alla ko O ruttoowo on wano O fuddori on non, O wurnitay on wano O tagiri on non ka laawol aranol, aray bee sanndalɗiiɓe ka wi'a: "Ko hommbo artirta men e ngurndan ɓaawo mayde amen?" Maakan ɓe: "Artiray on On Taguɗo on ka laawol aranol ko aldaa e misal adiingal", aray ka ɓe dimmba ko'e maɓɓe ɗen hara ko ɓe jalnorɓe ko jaabiɗaa ɓe kon, ɓe wi'a ko ɓe woɗɗintinɓe: "Ko honnde tuma woni ngol ruttagol?!" Maakan ɓe: "no gasa ɗun ɓadike, kala ko woni arude haray woɗɗaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَوۡمَ يَدۡعُوكُمۡ فَتَسۡتَجِيبُونَ بِحَمۡدِهِۦ وَتَظُنُّونَ إِن لَّبِثۡتُمۡ إِلَّا قَلِيلٗا
Alla artiray on ñannde O noddata on faande ka leydi mofturu, nootoɗon ko on ɗoftiiɓe yamiroore Makko nden, ko on yettuɓe Mo, hara hiɗon sikka onon on ñiiɓaano ka leydi si wanaa dummune hun fanɗukun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُل لِّعِبَادِي يَقُولُواْ ٱلَّتِي هِيَ أَحۡسَنُۚ إِنَّ ٱلشَّيۡطَٰنَ يَنزَغُ بَيۡنَهُمۡۚ إِنَّ ٱلشَّيۡطَٰنَ كَانَ لِلۡإِنسَٰنِ عَدُوّٗا مُّبِينٗا
Maakan -ko an yo Nulaaɗo- jeyaaɓe an gomɗinɓe ɓen: "yo ɓe wowlu konngol moƴƴol ngol tuma ɓe yewtata, ɓe woɗɗitoo konngol bonungol lancayngol ngol; sabu Seytaane huutoray ngol o golla hakkunde maɓɓe huunde ko no bonnana ɓe ngurdan maɓɓe aduna yankejan e laaharayankejan, pellet, Seytaane laatanike neɗɗanke gaño ɓannguɗo ngayngu, no fawii neɗɗanke reenagol e Seytaane.
Arabic explanations of the Qur’an:
رَّبُّكُمۡ أَعۡلَمُ بِكُمۡۖ إِن يَشَأۡ يَرۡحَمۡكُمۡ أَوۡ إِن يَشَأۡ يُعَذِّبۡكُمۡۚ وَمَآ أَرۡسَلۡنَٰكَ عَلَيۡهِمۡ وَكِيلٗا
Joomi mon -ko onon yo yimɓe- ko Annduɗo fii mon, hay huunde suuɗanaaki Mo immorde e mon, si O yiɗii yurminnde on O yurminay on, ɗun woni O hawrinndina on e gomɗinal e golle moƴƴe. Si O yiɗii kadi nde O leptata on, O leptay on ɗun woni O woppa on gaayi gomɗinal O wara on e hoore keefereeku, Men nulaali ma -ko an yo Nulaaɗo- e dow maɓɓe fawtiiɗo sakko doolaaɓe e dow gomɗinal, haɗaa ɓe e immorde e keeferaaku, moftanaa ɓe golleeji maɓɓe ɗin. Pellet, an ko a yottinanoowo Alla ko O yamirmaa yottinngol kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَرَبُّكَ أَعۡلَمُ بِمَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۗ وَلَقَدۡ فَضَّلۡنَا بَعۡضَ ٱلنَّبِيِّـۧنَ عَلَىٰ بَعۡضٖۖ وَءَاتَيۡنَا دَاوُۥدَ زَبُورٗا
Ko Joomi maaɗa -an yo Nulaaɗo- woni Annduɗo denndaangal ɓen womɓe ka kammuuli e ka leydi, ko O Annduɗo alhaaliiji maɓɓe e ko ɓe hanndi kon. Pellet, Men ɓurnii yoga e Annabaaɓe ɓen e dow yoga sabu ɗuuɗugol jokkooɓe ɓen e Tellinngol Defte, Men okki Daawuuda Deftere, nden le ko Jabuura.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلِ ٱدۡعُواْ ٱلَّذِينَ زَعَمۡتُم مِّن دُونِهِۦ فَلَا يَمۡلِكُونَ كَشۡفَ ٱلضُّرِّ عَنكُمۡ وَلَا تَحۡوِيلًا
Maakan -an yo Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe: Noddee -Ko onon yo sirkooɓe- ɓen ɓe aaƴiɗon ko reweteeɓe gaanin Alla si lorra jippike e mon, kamɓe ɓe maraa feere duncugol lorra kan e mon, ɓe maraa kadi feere egginngol lorra kan faande e tanaa mon sabu ronkere maɓɓe, on laatiiɗo ko o ronkuɗo o wonataa reweteeɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ يَدۡعُونَ يَبۡتَغُونَ إِلَىٰ رَبِّهِمُ ٱلۡوَسِيلَةَ أَيُّهُمۡ أَقۡرَبُ وَيَرۡجُونَ رَحۡمَتَهُۥ وَيَخَافُونَ عَذَابَهُۥٓۚ إِنَّ عَذَابَ رَبِّكَ كَانَ مَحۡذُورٗا
Ɓen, ɓe noddoton immorde e Malaa'ikaaɓe ɓen e ko nanndi e maɓɓe, ɓen, kamɓe tigi hiɓe ɗaɓude ko ɓattina ɓe ka Alla immorde e golle moƴƴe, hiɓe foolondira ko hommbo e maɓɓe ɓurata ɓattorde Mo ɗoftaare, hiɓe jortii kadi nde O Hinnotooɓe, hiɓe huli kadi nde O leptata ɓe, pellet, lepte Joomi maa ɗen -an yo Nulaaɗo- ko haanaaɗe huleede.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن مِّن قَرۡيَةٍ إِلَّا نَحۡنُ مُهۡلِكُوهَا قَبۡلَ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ أَوۡ مُعَذِّبُوهَا عَذَابٗا شَدِيدٗاۚ كَانَ ذَٰلِكَ فِي ٱلۡكِتَٰبِ مَسۡطُورٗا
Alaa e hoɗo maaɗum saare si wanaa Menen Men jippinay e mayre lepte e halakuyee ka ngurndan aduna sabu yeddugol yimɓe mayre, maaɗum Men jarribora nde lepte doolnuɗe, warngo maa tanaa ɗun sabu yeddugol yimɓe marye, ngol halkugol e warugol laatike Ñaawoore Alla winndaande ka Alluwal Reenaangal.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• القول الحسن داع لكل خلق جميل وعمل صالح، فإنَّ من ملك لسانه ملك جميع أمره.
Konngol moƴƴol ngol nodday kala njikku labaaɗo e golle moƴƴe, pellet, mo jeyii ɗenngal mun ngal o huɓindoto denndaangal fiyaake makko on

• فاضل الله بين الأنبياء بعضهم على بعض عن علم منه وحكمة.
Alla ɓurdinndinii hakkunde Annabaaɓe ɓen yoga maɓɓe e dow yoga, ɗun ko Ganndal immorde ka Makko e Ñeeñal.

• الله لا يريد بعباده إلا ما هو الخير، ولا يأمرهم إلا بما فيه مصلحتهم.
Alla yiɗanaa jeyaaɓe Makko ɓen si wanaa huunde moƴƴere, O yamirtaaɓe kadi si wanaa ko nafoore maɓɓe woni e mun.

• علامة محبة الله أن يجتهد العبد في كل عمل يقربه إلى الله، وينافس في قربه بإخلاص الأعمال كلها لله والنصح فيها.
Maande Giggol Alla ko nde jeyaaɗo on tinnotoo e kala gollal ɓattinayngal mo ka Alla, o rerɗa e ɓadorgol Mo laɓɓinanngol golle makko ɗen fow Alla e laaɓugol e nder majje.

وَمَا مَنَعَنَآ أَن نُّرۡسِلَ بِٱلۡأٓيَٰتِ إِلَّآ أَن كَذَّبَ بِهَا ٱلۡأَوَّلُونَۚ وَءَاتَيۡنَا ثَمُودَ ٱلنَّاقَةَ مُبۡصِرَةٗ فَظَلَمُواْ بِهَاۚ وَمَا نُرۡسِلُ بِٱلۡأٓيَٰتِ إِلَّا تَخۡوِيفٗا
Men tertoraali=accaani jippinngol maandeeji so'eteeɗi, ɗin tinndinɗi e goongugol Nulaaɗo on, ɗin ɗi sirkooɓe ɓen ɗaɓɓi wano wurnitugol mayɓe e ko nannde e mun, si wanaa ɓaawa Men jippiniino ɗi e dow moftaaji arani ɗin ɓe fenni ɗi. Pellet, Men okkiino Samuuda Aaya mawɗo ɓannguɗo, on le ko ngelooba ndewa mban, ɓe yeddi mba Men yaccinani ɓe lepte, Men nulataa Aayeeje ɗen e dow sookeeje Nulaaɓe ɓen si wanaa hulɓinngol moftaaji maɓɓe ɗin; belajo'o ɓe jebbilto.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قُلۡنَا لَكَ إِنَّ رَبَّكَ أَحَاطَ بِٱلنَّاسِۚ وَمَا جَعَلۡنَا ٱلرُّءۡيَا ٱلَّتِيٓ أَرَيۡنَٰكَ إِلَّا فِتۡنَةٗ لِّلنَّاسِ وَٱلشَّجَرَةَ ٱلۡمَلۡعُونَةَ فِي ٱلۡقُرۡءَانِۚ وَنُخَوِّفُهُمۡ فَمَا يَزِيدُهُمۡ إِلَّا طُغۡيَٰنٗا كَبِيرٗا
Janto -an Nulaaɗo- tuma nde men wi'anno maa: Pellet, Joomi maa huɓindike yimɓe ɓen hattande, kamɓe hiɓe e tamannde Makko, Alla ko haɗoowo ma e maɓɓe, yottin ko yamiraɗaa kon yottinngol, Men waɗiraali ko Men hollirmaa kon giiɗe hoore jemma royreede si wanaa ndaarude si yimɓe ɓen, goonginay ɗun, kaa ɓe fennay ɗun? Men waɗiraali leki jaqquumi kin jantaangal ka Alqur'aana wonnde hiki fuɗi ka ndanka yiite si wanaa jarriborɗun ɓe, si ɓe gomɗinaali ɗee Aayeeje ɗoo ɗiɗi ɓe gomntaa tanaa majje, Meɗen hulɓinira ɓe jippinngol Aayeeje ɓe ɓeydortaa hulɓinireede jippinngol Aayeeje si wanaa ɓeydagol e geddi e duumagol e majjere.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قُلۡنَا لِلۡمَلَٰٓئِكَةِ ٱسۡجُدُواْ لِأٓدَمَ فَسَجَدُوٓاْ إِلَّآ إِبۡلِيسَ قَالَ ءَأَسۡجُدُ لِمَنۡ خَلَقۡتَ طِينٗا
Janto -an Nulaaɗo- nde Men Daalannoo Malaa'ikaaɓe ɓen: "Sujjanee Aadama sujjannde hiwraango= wanaa sujjannde dewal, ɓe ɗoftii ɓe fow maɓɓe ɓe sujjani mo, kono Ibliisa salori sujjanngol mo mawnintinaare himo wi'a: "E hara mi sujjanay on mo taguƊaa immorde e loopal, min A tagii lan e immorde e yiite?! Min miɗo ɓuri mo teddude".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ أَرَءَيۡتَكَ هَٰذَا ٱلَّذِي كَرَّمۡتَ عَلَيَّ لَئِنۡ أَخَّرۡتَنِ إِلَىٰ يَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ لَأَحۡتَنِكَنَّ ذُرِّيَّتَهُۥٓ إِلَّا قَلِيلٗا
Ibliisa wi'ani Joomi makko: "A yi'ii oo tagaaɗo mo teddinirƊaa e dow am yamirgol lan yo mi sujjan mo? Si A accii lan mi wuurii haa ka sakkitorde ngurndan aduna mi ooñay ɓiɓɓe makko ɓen, mi selinay ɓe laawol Maaɗa focciingol ngol, si wanaa seeɗaaɓe ɓen ɓe reenuƊaa e maɓɓe, ɓen ko jeyaaɓe Maaɗa laɓɓinaaɓe ɓen".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ ٱذۡهَبۡ فَمَن تَبِعَكَ مِنۡهُمۡ فَإِنَّ جَهَنَّمَ جَزَآؤُكُمۡ جَزَآءٗ مَّوۡفُورٗا
Joomi makko Daalani mo: "Yahu, an e kala jokkuɗo ma e maɓɓe, pellet, ko jahannama woni njoddi maa e njoddi maɓɓe, njoddi timmundi huuɓunde e dow golleeji mon".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱسۡتَفۡزِزۡ مَنِ ٱسۡتَطَعۡتَ مِنۡهُم بِصَوۡتِكَ وَأَجۡلِبۡ عَلَيۡهِم بِخَيۡلِكَ وَرَجِلِكَ وَشَارِكۡهُمۡ فِي ٱلۡأَمۡوَٰلِ وَٱلۡأَوۡلَٰدِ وَعِدۡهُمۡۚ وَمَا يَعِدُهُمُ ٱلشَّيۡطَٰنُ إِلَّا غُرُورًا
Ɗaynir on mo hattanaɗaa ɗaynugol e maɓɓe hito maa nodday ngo ngon e goopi, wullu e maɓɓe waɗɗiiɓe maa e seppooɓe noddooɓe fii doftagol ma, kafiidiraa e maɓɓe ka jawle maɓɓe cuɗanngol ɓe kala gollidal lunndiingal Sari'a, kafidiraa e maɓɓe kadi ka ɓiɓɓe maɓɓe e nodditagol ɓe e hoore fenaande, e jiidorgol ɓe jeeno, e rewirgol ɓe ko woori Alla tuma innugol, cuɗan ɓe fodooje penaale e yelaaji meerenteeji, Seytaane fodaali ɓe si wanaa fodooje fenaandeeje, ɗen ɗe no hoda ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ عِبَادِي لَيۡسَ لَكَ عَلَيۡهِمۡ سُلۡطَٰنٞۚ وَكَفَىٰ بِرَبِّكَ وَكِيلٗا
Pellet, jeyaaɓe An gomɗinɓe ɓen gollirooɓe ɗoftaare An, a maraa -ko an yo Ibliisa- doole e hoore maɓɓe; sabu pellet, Alla duñay lorra maa kan gaayi maɓɓe, Alla yonii hooloraaɗo wonannde on tuugiiɗo e Makko e fiyakuuji mun ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
رَّبُّكُمُ ٱلَّذِي يُزۡجِي لَكُمُ ٱلۡفُلۡكَ فِي ٱلۡبَحۡرِ لِتَبۡتَغُواْ مِن فَضۡلِهِۦٓۚ إِنَّهُۥ كَانَ بِكُمۡ رَحِيمٗا
Joomi mon -ko onon yo yimɓe- ko Kanko woni On newnatda mon dogingol laaɗe ɗen ka maayo fii yo on ɗaɓɓir arsike Makko on tono njulaaku e tanaa mun. Pellet, O wonii Yurmeteeɗo on nokku ka O newinani on ɗii laawi.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من رحمة الله بالناس عدم إنزاله الآيات التي يطلبها المكذبون حتى لا يعاجلهم بالعقاب إذا كذبوا بها.
No jeyaa e Yurmeende Alla nde O Yurminiri yimɓe ɓen, anngal jippinngol Makko Aayeeje, ɗen ɗe fennuɓe ɓen woni ɗaɓɓude, fii wota O yaccinan=yaawnaɓe lepte si ɓe fennii ɗe.

• ابتلى الله العباد بالشيطان الداعي لهم إلى معصية الله بأقواله وأفعاله.
Alla jarriborii Jeyaaɓe ɓen on Seytaane noddirayɗo ɓe faande e yeddugol Alla konnguɗi makko e kuuɗe makko.

• من صور مشاركة الشيطان للإنسان في الأموال والأولاد: ترك التسمية عند الطعام والشراب والجماع، وعدم تأديب الأولاد.
No jeyaa e mbaadiiji kafidugol seytaan e neɗɗanke on ka jawle e ka ɓiɓɓe:Ɗalugol bismagol tuma ñaamugol e yarugol e renndugol debba ma e leesa,e waasugol ne'ugol ɓiɓɓe ɓen.

وَإِذَا مَسَّكُمُ ٱلضُّرُّ فِي ٱلۡبَحۡرِ ضَلَّ مَن تَدۡعُونَ إِلَّآ إِيَّاهُۖ فَلَمَّا نَجَّىٰكُمۡ إِلَى ٱلۡبَرِّ أَعۡرَضۡتُمۡۚ وَكَانَ ٱلۡإِنسَٰنُ كَفُورًا
Si heɓii on -ko onon yo sirkooɓe- jarrabuyee e huunde aññiinde ka maayo haa tawa on hulii halkaaree, wirnoto ka miijo mon kon ko laatino ɗon hiɗon rewa ko woori Alla, on jantotaako si wanah Alla ɗaɓɓiron Mo faabo, tuma nde O faabii on O hisini on immorde e ko hulunoɗon kon, wontuɗon ka njorndi ɗurnoɗon e ngootimbaaku Makko e noddugol Mo Kanko tun, ruttoɗon e sanamuuji mon, neɗɗanke on laatike ko o heewuɗo yeddugol neemaaji Alla ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَفَأَمِنتُمۡ أَن يَخۡسِفَ بِكُمۡ جَانِبَ ٱلۡبَرِّ أَوۡ يُرۡسِلَ عَلَيۡكُمۡ حَاصِبٗا ثُمَّ لَا تَجِدُواْ لَكُمۡ وَكِيلًا
Kaa on hooli -ko onon yo sirkooɓe- tuma Alla danndi on ka njorndi O waɗataa haa ndi yulina on=ndi yirba e mon? Kaa on hooli O jippintaa e mon kaaƴe immorde ka kammu ɗe toɓa e mon wano O waɗirinon e yimɓe Luutu, refti on heɓataa deeno mo no reena on, wanaa ballo mo no haɗana on halkeede.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمۡ أَمِنتُمۡ أَن يُعِيدَكُمۡ فِيهِ تَارَةً أُخۡرَىٰ فَيُرۡسِلَ عَلَيۡكُمۡ قَاصِفٗا مِّنَ ٱلرِّيحِ فَيُغۡرِقَكُم بِمَا كَفَرۡتُمۡ ثُمَّ لَا تَجِدُواْ لَكُمۡ عَلَيۡنَا بِهِۦ تَبِيعٗا
Kaa on hooli Alla artirtaa on ka maayo laawol goo, refti O nula e mon henndu sattundu, O yoola on sabu yeddugol mon neemaaji Alla ɗin, tuma nde O danndunoo on ka aranun, refti heɓantaake on ɗaɓɓoowo mo no ɗaɓɓira Men yettanagol on ko Men waɗi on kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَلَقَدۡ كَرَّمۡنَا بَنِيٓ ءَادَمَ وَحَمَلۡنَٰهُمۡ فِي ٱلۡبَرِّ وَٱلۡبَحۡرِ وَرَزَقۡنَٰهُم مِّنَ ٱلطَّيِّبَٰتِ وَفَضَّلۡنَٰهُمۡ عَلَىٰ كَثِيرٖ مِّمَّنۡ خَلَقۡنَا تَفۡضِيلٗا
Gomɗii Men teddinirii geɗalɓe Aadama ɓen hakkille e ko Maalaa'ikaaɓe ɓen sujjani kon baaba maɓɓa e ko wonaa ɗun kadi, Men eltani ɓe daabeeji e mbaɗɗateeji ko ronndoo ɓe ka njorndi e laaɗe ko ronndoo ɓe ka maayo, Men arsiki ɓe laaɓuɗi ka ñaameteeji e ka njaram e ka desal e tanaa mun. Men ɓurni ɓe e dow ko ɗuuɗi immorde e tageefooji Amen ɓural mawngal, no fawiiɓe jarnugol neema mo Alla neeminiri ɓe on.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَوۡمَ نَدۡعُواْ كُلَّ أُنَاسِۭ بِإِمَٰمِهِمۡۖ فَمَنۡ أُوتِيَ كِتَٰبَهُۥ بِيَمِينِهِۦ فَأُوْلَٰٓئِكَ يَقۡرَءُونَ كِتَٰبَهُمۡ وَلَا يُظۡلَمُونَ فَتِيلٗا
Jaŋto -an Nulaaɗo- ñennde Men noddirta kala fedde yeesoojo mayre, on mo nde laatinoo hinde ñintina ka aduna, kala jonnitiraaɗo deftere golle mun ka ñaamo makko ɓen ɗon ɓe janngay deftere maɓɓe nden hiɓe weltii, ɓe ustantaake huunde e njoddi maɓɓe ndin, hay si no fanɗiri wa kun gaara hun wonu kun e poɗɗere tamoro.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَن كَانَ فِي هَٰذِهِۦٓ أَعۡمَىٰ فَهُوَ فِي ٱلۡأٓخِرَةِ أَعۡمَىٰ وَأَضَلُّ سَبِيلٗا
Kala on laatiiɗo e ɗam ngurndan aduna ko o wumuɗo giiɗe ɓernde gaayi jabugol goonga e yankinanagol goonga, haray kanko ko ñalde darngal o ɓurata wumude, o feewirtaa laawol Aljanna ngol, ko ton kadi o ɓurata majjude gaayi e laawol peewal, njoddi ndin ko e noone golle ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن كَادُواْ لَيَفۡتِنُونَكَ عَنِ ٱلَّذِيٓ أَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡكَ لِتَفۡتَرِيَ عَلَيۡنَا غَيۡرَهُۥۖ وَإِذٗا لَّٱتَّخَذُوكَ خَلِيلٗا
Gomɗii sirkooɓe ɓen do'iino firlide ma -an Nulaaɗo- e kon ko Men wahayini e maaɗa immorde e Alqur'aana; fii yo a fefindo e Amen ko wonaa ɗun, ko hawrondirta kon e beleeɗe maɓɓe ɗen, si a waɗuno ko ɓe faalaa kon e ɗun ɓe suɓutonoma giɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَوۡلَآ أَن ثَبَّتۡنَٰكَ لَقَدۡ كِدتَّ تَرۡكَنُ إِلَيۡهِمۡ شَيۡـٔٗا قَلِيلًا
Si tawiino Men neeminiraali ma tabintingol ma e hoore goonga kan, gomɗii hari a ɓadike ooñaade e maɓɓe yoga e ooñagol, jaɓanaa ɓe ko ɓe fewjanmaa kon, sabu tiiɗugol hodo maɓɓe e saɗtugol janfaaji maɓɓe wonndude e fantude rerɗugol maa e gomɗinal maɓɓe, kono Men reenumaa e ooñagol faade e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذٗا لَّأَذَقۡنَٰكَ ضِعۡفَ ٱلۡحَيَوٰةِ وَضِعۡفَ ٱلۡمَمَاتِ ثُمَّ لَا تَجِدُ لَكَ عَلَيۡنَا نَصِيرٗا
Si a ooñino e maɓɓe ko ɓe fewjanaymaa kon Men henneteno lepte sowaaɗe ka ngurndan aduna e ka laahara, refti a heɓataa ballo mo no walle e hoore Amen, o ittane lepte ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الإنسان كفور للنعم إلا من هدى الله.
Neɗɗanke ko yeddayɗo neema, si wanaa on mo Alla fewni.

• كل أمة تُدْعَى إلى دينها وكتابها، هل عملت به أو لا؟ والله لا يعذب أحدًا إلا بعد قيام الحجة عليه ومخالفته لها.
Kala mofte ɗe nodditirte diina majje e deftere majje. Enee, on gollirno nde, kaa on golliraano nde? Alla leptataa hay e gooto si wanaa tuma O darni hujja e hoore ontigi o lunndii hujja on.

• عداوة المجرمين والمكذبين للرسل وورثتهم ظاهرة بسبب الحق الذي يحملونه، وليس لذواتهم.
Ngayngu ngu bomɓe ɓen e fennuɓe ɓen añi ngun Nulaaɓe ɓen e lontiiɓe ɓe ɓen, ko sabu goonga ka ɓe ronndii kan, wanaa kamɓe tigi [ɓe añi].

• الله تعالى عصم النبي من أسباب الشر ومن البشر، فثبته وهداه الصراط المستقيم، ولورثته مثل ذلك على حسب اتباعهم له.
Alla O Toowii o reenii Annabiijo on immorde sabuuji lorra kan e ɓanndike, O tabintini mo O fewni mo e laawol focciingol ngol, no woodani ronooɓe mo ɓen yeru ɗun emmbere ko ɓe jokki mo kon.

وَإِن كَادُواْ لَيَسۡتَفِزُّونَكَ مِنَ ٱلۡأَرۡضِ لِيُخۡرِجُوكَ مِنۡهَاۖ وَإِذٗا لَّا يَلۡبَثُونَ خِلَٰفَكَ إِلَّا قَلِيلٗا
Gomɗii heeferɓe ɓen eɓɓii nde ɓe dilliniraymaa ngaynu maɓɓe ngun e maa, fii yo ɓe yaltine Makka, kono Alla haɗi ɓe e yaltinngol ma haa feruɗaa e yamaruyee Joomi maa, si ɓe yaltineno ɓe heddotanooko ɓaawo yaltinngol ma si wanaa dummunne fanɗuɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
سُنَّةَ مَن قَدۡ أَرۡسَلۡنَا قَبۡلَكَ مِن رُّسُلِنَاۖ وَلَا تَجِدُ لِسُنَّتِنَا تَحۡوِيلًا
Nden ñaawore anngal heddagol maɓɓe ɓaawo maa si wanaa dummunne hun fanɗu kun, ko ɗun woni Sunna Alla fii raɗinooɓe ɓen Nulaaɓe ɓen ko adimaa, ko woni ɗun, kala Nulaaɗo mo yimɓe mun yaltini ɗun hakkunde maɓɓe, Alla jippinay lepte e maɓɓe, a heɓantaa -ko an yo Nulaaɗo- Sunna Alla on waylugol, ko woni, a taway mo tabitii ko o raɗaaɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَقِمِ ٱلصَّلَوٰةَ لِدُلُوكِ ٱلشَّمۡسِ إِلَىٰ غَسَقِ ٱلَّيۡلِ وَقُرۡءَانَ ٱلۡفَجۡرِۖ إِنَّ قُرۡءَانَ ٱلۡفَجۡرِ كَانَ مَشۡهُودٗا
Ñinnir julde nden addirgol nde e noone ɓurɗo timmude e nder waqtuuji mayre ɗin ka mortagol naange ngen ka heyre [tummbo] kammu, ɗun no mofti julde Fanaa e Alansaraa, haa ka niwre jemma, ɗun no mofte Futuroo e Geeƴe, ñinnu julde Subaha nden, juutinaa jannde e mayre, Julde Subaha nden no tawee e mayre Malaa'ikaaɓe jemma ɓen e Malaa'ikaaɓe ñalorma ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِنَ ٱلَّيۡلِ فَتَهَجَّدۡ بِهِۦ نَافِلَةٗ لَّكَ عَسَىٰٓ أَن يَبۡعَثَكَ رَبُّكَ مَقَامٗا مَّحۡمُودٗا
Ka jemma immo -ko an yo Nulaaɗo- juulaa yoga e makko, fii yo julde maa nden laato ɓeydaari maaɗa e ɓantugol darjaaji maaɗa, ko a tijjiiɗo nde Joomi maa immintinay maa ñalde darngal, ko a tefanoowo yimɓe ɓen e nden huunde nde ɓe woni e mun immorde e kulol ñalde darngal, laatanomaa darorde tefoore mawnde nden, nden nde aranɓe ɓen e sakkitiiɓe ɓen no yettira ɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُل رَّبِّ أَدۡخِلۡنِي مُدۡخَلَ صِدۡقٖ وَأَخۡرِجۡنِي مُخۡرَجَ صِدۡقٖ وَٱجۡعَل لِّي مِن لَّدُنكَ سُلۡطَٰنٗا نَّصِيرٗا
Maaku -ko an yo Nulaaɗo-: Joomi, waɗu naatirgal an gal e yaltirgal an ngal kala majje e nder ɗoftaare maa e welayee maa, waɗanan ka Maaɗa hujja feeñuɗo mo hiƊa wallira lan e hoore gaño an.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُلۡ جَآءَ ٱلۡحَقُّ وَزَهَقَ ٱلۡبَٰطِلُۚ إِنَّ ٱلۡبَٰطِلَ كَانَ زَهُوقٗا
Maakan: -an Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe: Islaamu on arii, o goonginii ko Alla fodi kon immorde e ballal Makko, sirku ngun e keefiraaku ngun yahii, pellet, meere nden ko yahaynde fuuya, nde tabitataa yeeso goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَنُنَزِّلُ مِنَ ٱلۡقُرۡءَانِ مَا هُوَ شِفَآءٞ وَرَحۡمَةٞ لِّلۡمُؤۡمِنِينَ وَلَا يَزِيدُ ٱلظَّٰلِمِينَ إِلَّا خَسَارٗا
Meɗen jippina ka Alqur'aana huunde nde kañun ko cellal wonannde ɓerɗe ɗen immorde e majjere e keefereeku e sikke, e huunde nde kañun ko cellal wonannde ɓalli si ɗi mocciraama nde, e huunde nde kañun ko hinnayee wonannde ɓen gomɗinɓe gollirooɓe nde, ndee Alqur'aanaare ɓeydataa heeferɓe ɓen si wanaa halkaare; sabu heɗagol nde no tikkina ɓe, ɓeydana ɓe fennugol e ɗurnagol e mayre.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَآ أَنۡعَمۡنَا عَلَى ٱلۡإِنسَٰنِ أَعۡرَضَ وَنَـَٔا بِجَانِبِهِۦ وَإِذَا مَسَّهُ ٱلشَّرُّ كَانَ يَـُٔوسٗا
Si Men neeminirii neɗɗanke on, neema yeru cellal e ngalu o ɗuurnoo gaayi jarnugol Alla e ɗoftagol Mo, o woɗɗitoo ngam mawnitaare. Si ñaw maa ɓilla hiɓii mo e ko nanndi e majji o laatoo sattuɗo taƴagol o taƴoo e yurmeende Alla on.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ كُلّٞ يَعۡمَلُ عَلَىٰ شَاكِلَتِهِۦ فَرَبُّكُمۡ أَعۡلَمُ بِمَنۡ هُوَ أَهۡدَىٰ سَبِيلٗا
Maaku -ko an yo Nulaaɗo-: kala neɗɗo yo gollu e laawol mun ngol no yerondira e alhaali mun ka peewal e ka majjere, ko Joomi mon woni Annduɗo on ɓurɗo feewude laawol faande e goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَسۡـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلرُّوحِۖ قُلِ ٱلرُّوحُ مِنۡ أَمۡرِ رَبِّي وَمَآ أُوتِيتُم مِّنَ ٱلۡعِلۡمِ إِلَّا قَلِيلٗا
No lanndaadema -ko an yo Nulaaɗo- heeferɓe ɓen ka yimɓe defteko woni haqiiqa fittaandu, maakan ɓe: "Anndaa haqiiqa fittaandu si wanaa Alla, onon e tageefo ngon fow on okkaaka ganndal si wanaa seeɗa, e banŋe Ganndal Alla Senaade wonanii Mo".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَئِن شِئۡنَا لَنَذۡهَبَنَّ بِٱلَّذِيٓ أَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡكَ ثُمَّ لَا تَجِدُ لَكَ بِهِۦ عَلَيۡنَا وَكِيلًا
Mi woondii, si Men yiɗiino ittigol nden huunde nde Men jippini e maaɗa -ko an yo Nulaaɗo- immorde e wahayu montugol mo ka ɓerɗe e ka defte Men ittayno mo, refti a heɓataa walloowo ma, o daranoo artirgol ɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• في الآيات دليل على شدة افتقار العبد إلى تثبيت الله إياه، وأنه ينبغي له ألا يزال مُتَمَلِّقًا لربه أن يثبته على الإيمان.
No ka Aayeeje ko tinndini e sattugol ɓillorgol jeyaaɗo on fii yo Alla tabintin mo, e pellet, no haanani mo nde o seerataa ko o hoykinaniiɗo Joomi makko fii yo O tabintin mo e gomɗinal.

• عند ظهور الحق يَضْمَحِل الباطل، ولا يعلو الباطل إلا في الأزمنة والأمكنة التي يكسل فيها أهل الحق.
Tuma feeñugol goonga kan meere nden fuuyay, meere nden toowataa si wanaa e dummunneeji e nokkeeli ɗi yimɓe goonga kan aamii e mun.

• الشفاء الذي تضمنه القرآن عام لشفاء القلوب من الشُّبَه، والجهالة، والآراء الفاسدة، والانحراف السيئ والمقاصد السيئة.
Cellal ngal Alqur'aana on soomi ngal ko huuɓungal sellinde berde jiɓayee, e majjere, e pehe bonɗe, e ooñannde bonnde, e paandaaje bonɗe.

• في الآيات دليل على أن المسؤول إذا سئل عن أمر ليس في مصلحة السائل فالأولى أن يعرض عن جوابه، ويدله على ما يحتاج إليه، ويرشده إلى ما ينفعه.
No ka Aayeeje ko tinndini wonnde ardiiɗo on si o lanndaama e fiyaake mo nafoore lanndiiɗo on alaa e mun, ko ɓuri haanude ko nde o salata jaabagol mo, o tinndina mo ko o hatonnjini kon e mun, o fewna mo e ko nafata mo kon.

إِلَّا رَحۡمَةٗ مِّن رَّبِّكَۚ إِنَّ فَضۡلَهُۥ كَانَ عَلَيۡكَ كَبِيرٗا
Kono Men naɓaali [ittaali] ɗun sabu hinnayee Joomi maa, Men acci ɗun ko maraaɗun, pellet, ɓural Joomi maa ngal e dow maa laatike mawnugol, nokku ka O waɗu maa Nulaaɗo, O timminirmaa Annabaaɓe ɓen, O tellini Alqur'aana e maa.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لَّئِنِ ٱجۡتَمَعَتِ ٱلۡإِنسُ وَٱلۡجِنُّ عَلَىٰٓ أَن يَأۡتُواْ بِمِثۡلِ هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ لَا يَأۡتُونَ بِمِثۡلِهِۦ وَلَوۡ كَانَ بَعۡضُهُمۡ لِبَعۡضٖ ظَهِيرٗا
Maaku an Nulaaɗo: "Si yimɓe ɓen e jinnaaji ɗin fow mooɓondirii fii yo ɓe addu yeru ndee Alqur'aanaare Jippinaande e maaɗa e ɓanngungol marye, e fotugol haala mayre, e huuɓugol mayre, ɓe addataa ɗun poomaa, hay si yoga maɓɓe wonii wallooɓe yoga".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ صَرَّفۡنَا لِلنَّاسِ فِي هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ مِن كُلِّ مَثَلٖ فَأَبَىٰٓ أَكۡثَرُ ٱلنَّاسِ إِلَّا كُفُورٗا
Gomɗii Men ɓannginanii yimɓe ɓen e ndee Alqur'aanaare, Men noonini e mayre immorde e kala ko taskortee e waajuuji e yamirooje e haɗooje e fillayeeji jortagol ɓe gomɗinay, yimɓe ɓurɓe ɓen salii si wanaa yeddugol e faytinkinagol ndee Alqur'aanaare.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَالُواْ لَن نُّؤۡمِنَ لَكَ حَتَّىٰ تَفۡجُرَ لَنَا مِنَ ٱلۡأَرۡضِ يَنۢبُوعًا
Sirkooɓe ɓen wi'i: "Men gomɗintaa ma, haa yaltinanaa men ka leydi caangol ilayngol ngol ɓeeɓataa".
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوۡ تَكُونَ لَكَ جَنَّةٞ مِّن نَّخِيلٖ وَعِنَبٖ فَتُفَجِّرَ ٱلۡأَنۡهَٰرَ خِلَٰلَهَا تَفۡجِيرًا
Maaɗun laatano maa ngesa ɗuuɗumba leɗɗe, ilinaa sanne e nder mabba canɗi ɗin fii yarnugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوۡ تُسۡقِطَ ٱلسَّمَآءَ كَمَا زَعَمۡتَ عَلَيۡنَا كِسَفًا أَوۡ تَأۡتِيَ بِٱللَّهِ وَٱلۡمَلَٰٓئِكَةِ قَبِيلًا
Maaɗun liɓaa kammu ngun e hoore amen -wano jantorɗaa non- taƴe immorde e lepte, maaɗun addaa Alla e Malaa'ikaaɓe ɓen e kene haa ɓe seedano maa sellugol ko nodditiɗaa kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوۡ يَكُونَ لَكَ بَيۡتٞ مِّن زُخۡرُفٍ أَوۡ تَرۡقَىٰ فِي ٱلسَّمَآءِ وَلَن نُّؤۡمِنَ لِرُقِيِّكَ حَتَّىٰ تُنَزِّلَ عَلَيۡنَا كِتَٰبٗا نَّقۡرَؤُهُۥۗ قُلۡ سُبۡحَانَ رَبِّي هَلۡ كُنتُ إِلَّا بَشَرٗا رَّسُولٗا
Maaɗun laatano maa suudu cuɗiraandu kanŋe e tanaa mun, maaɗun ƴeeŋaa ka kammu, men gomɗintaa wonnde ko o Nulaaɗo hay ƴeeguɗaa ton si wanaa si a jippodii e deftere winndaande immornde ka Alla, men jannga e nder mayre wonnde an ko a Nulaaɗo Alla. Maakan ɓe -ko an yo Nulaaɗo-: "Senaade wonanii Joomi an! Hara mi wonu si wonaa ɓanndinke Nulaaɗo wano denndaangal Nulaaɓe ɓen, mi maraa addugol hay e huunde, ko honno woniranta lan nde mi addata ko fewjanɗon mi kon?!"
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا مَنَعَ ٱلنَّاسَ أَن يُؤۡمِنُوٓاْ إِذۡ جَآءَهُمُ ٱلۡهُدَىٰٓ إِلَّآ أَن قَالُوٓاْ أَبَعَثَ ٱللَّهُ بَشَرٗا رَّسُولٗا
Haaɗaali heeferɓe ɓen gomɗinngol Alla e Nulaaɓe Makko ɓen, e gollirgol ko Nulaaɓe ɓen addi kon, si wanaa yeddugol maɓɓe nde Nulaaɗo on laatotoo e noone ɓanndike, nokku ka ɓe wi'i nga yeddugol: "Enee,hara Alla nulay e me'en Nulaaɗo immorde e ɓanndinke?!"
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لَّوۡ كَانَ فِي ٱلۡأَرۡضِ مَلَٰٓئِكَةٞ يَمۡشُونَ مُطۡمَئِنِّينَ لَنَزَّلۡنَا عَلَيۡهِم مِّنَ ٱلسَّمَآءِ مَلَكٗا رَّسُولٗا
Maaku -an Nulaaɗo- ka jaabagol ɓe: "Wonndo laatino ka hoore leydi Malaa'ikaaɓe hoɗuɓe e mayri hiɓe yaha ko ɓe deeƴuɓe wano wonirɗon non, Men nulayno e maɓɓe Nulaaɗo Malaa'kaajo immorde e noone maɓɓe; sabu ko kanko hattantee faaminngol ɓe ko o nulidaa kon e mun, laataaki no jeyaa e ñeeñal nde Men nulata e maɓɓe Nulaaɗo immorde e noone ɓanndinke, ko nii woni fii mun on onon kadi".
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ كَفَىٰ بِٱللَّهِ شَهِيدَۢا بَيۡنِي وَبَيۡنَكُمۡۚ إِنَّهُۥ كَانَ بِعِبَادِهِۦ خَبِيرَۢا بَصِيرٗا
Maaku -ko an yo Nulaaɗo-: "Alla yonii Seediiɗo hakkunde an e mon wonnde min ko mi Nulaaɗo e mon, e wonnde mi yottinii e mon ko mi nuliraa kon faade e mon. Pellet, Kanko ko O Huɓindiiɗo alhaaliiji jeyaaɓe Makko ɓen, hay e huunde e majji suuɗanaaki Mo, ko O Humpitiiɗo kala ko suuɗii kon e wonkiiji maɓɓe".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• بيَّن الله للناس في القرآن من كل ما يُعْتَبر به من المواعظ والعبر والأوامر والنواهي والقصص؛ رجاء أن يؤمنوا.
Alla ɓannginanii yimɓe ɓen ka Alqur'aana immorde e kala ko gasetee taskoreede e waajuuji e tasakuyeeji e yamirooje e haɗooje e fillayeeji; tijjagol ɓe gomɗinay.

• القرآن كلام الله وآية النبي الخالدة، ولن يقدر أحد على المجيء بمثله.
Alqur'aana ko Daalol Alla e Aaya Annabiijo luttoowo, hay e gooto waawataa addugol yeru mayre.

• من رحمة الله بعباده أن أرسل إليهم بشرًا منهم، فإنهم لا يطيقون التلقي من الملائكة.
Ko immorde e hinnayee Alla on wonannde jeyaaɓe Makko ɓen O nuliri e maɓɓe ɓanndinke jeyaaɗo e maɓɓe, sabu kamɓe, ɓe hattantaake janngude e Malaa'ikaaɓe ɓen.

• من شهادة الله لرسوله ما أيده به من الآيات، ونَصْرُه على من عاداه وناوأه.
No jeyaa e seedanagol Alla Nulaaɗo Makko on, ko O semmbiniri mo kon e mun immorde e Aayeeje, O walli mo kadi e dow ɓen añuɓe mo ɓe dartii mo.

وَمَن يَهۡدِ ٱللَّهُ فَهُوَ ٱلۡمُهۡتَدِۖ وَمَن يُضۡلِلۡ فَلَن تَجِدَ لَهُمۡ أَوۡلِيَآءَ مِن دُونِهِۦۖ وَنَحۡشُرُهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ عَلَىٰ وُجُوهِهِمۡ عُمۡيٗا وَبُكۡمٗا وَصُمّٗاۖ مَّأۡوَىٰهُمۡ جَهَنَّمُۖ كُلَّمَا خَبَتۡ زِدۡنَٰهُمۡ سَعِيرٗا
On mo Alla hawrinndini e peewal, ko on woni feewuɗo e goonga, on Mo o woppi O O mAjjini mo, a heɓantaa ɓe -ko an yo Nulaaɗo- welddiɓe ɓe no fewnaɓe e goonga, ɓe martina e maɓɓe lorra, ɓe pooɗana ɓe nafa, Men mooɓay ɓe ñalde darngal hara hiɓe daasiree geece maɓɓe ɗen, ɓe yi'ataa ɓe wowlataa ɓe nanataa, galle maɓɓe ɗe ɓe weereta ɗen e mun ko jahannama, tuma kala dulbuki=lewlewndu magge deeƴi Men ɓeydana ɓe huɓɓugol nge.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ جَزَآؤُهُم بِأَنَّهُمۡ كَفَرُواْ بِـَٔايَٰتِنَا وَقَالُوٓاْ أَءِذَا كُنَّا عِظَٰمٗا وَرُفَٰتًا أَءِنَّا لَمَبۡعُوثُونَ خَلۡقٗا جَدِيدًا
Ɗen lepte ɗe ɓe hawrata e mun ko njoddi maɓɓe ndin non, sabu yeddugol maɓɓe Aayeeje Amen ɗen, e wi'ugol maɓɓe woɗɗintinngol immital: "Eyoo, si men maayii men wontii ƴi'e kiɗɗe, e kuntoy saakiikoy e hara men immintinte ɓaawo ɗun tagu kesu?!"
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ أَوَلَمۡ يَرَوۡاْ أَنَّ ٱللَّهَ ٱلَّذِي خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ قَادِرٌ عَلَىٰٓ أَن يَخۡلُقَ مِثۡلَهُمۡ وَجَعَلَ لَهُمۡ أَجَلٗا لَّا رَيۡبَ فِيهِ فَأَبَى ٱلظَّٰلِمُونَ إِلَّا كُفُورٗا
Enee, ɓee yedduɓe immital anndaali wonnde Alla On Taguɗo kammuuli ɗin e leydi ndin e mawnugol majji kannji ɗiɗi, ko O Hattanɗo tagugol yeru mon. On hattanɗo tagugol huunde ɓurnde mawnude ko Hattanɗo tagugol ko jaasi ɗun, gomɗii Alla waɗanii ɓe ka aduna waqtu happaaɗo mo ngurndan maɓɓe ɗan hattata e muuɗun, O waɗani ɓe kadi lajal fii immital maɓɓe sikke alaa e maggal, ko wonndude e feeñugol dalilaaji immital sirkooɓe ɓen salii si wanaa yeddugol immital ngal, wonndude e ɓanngugol daliilaaji maggal.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لَّوۡ أَنتُمۡ تَمۡلِكُونَ خَزَآئِنَ رَحۡمَةِ رَبِّيٓ إِذٗا لَّأَمۡسَكۡتُمۡ خَشۡيَةَ ٱلۡإِنفَاقِۚ وَكَانَ ٱلۡإِنسَٰنُ قَتُورٗا
Maakan -ko an yo Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe: " Si on laatino jogiiɓe ngaluuji Hinnayee Joomi an on, ɗin ɗi lannataa ɗi re'ataa, ontuma on salotono nafkugol kulol wata ɗi lannu haa wonton ɓilliiɓe, no jeyaa e njikku neɗɗanke wonnde ko o nguddo si wanaa o laati gomɗinɗo, onɗon himo nafka tijjagol mbarjaari Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا مُوسَىٰ تِسۡعَ ءَايَٰتِۭ بَيِّنَٰتٖۖ فَسۡـَٔلۡ بَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ إِذۡ جَآءَهُمۡ فَقَالَ لَهُۥ فِرۡعَوۡنُ إِنِّي لَأَظُنُّكَ يَٰمُوسَىٰ مَسۡحُورٗا
Gomɗii Men okkiino Muusaa (yo o his) daliilaaji jeenay ɓannguɗi ko seedanoo mo, ko woni ɗin: Ko tuggordu e sookeewo (junngo) e kokke e ustagol dimɗe e waame e kanuuji e tenɗi e totiiji=paabi e ƴiiƴan. Lanndii -ko an yo Nulaaɗo- Alyahuuda en tuma nde Muusaa addannoo maamiraaɓe maɓɓe ɓen ɗen aayeeje, Fir'awna wi'ani mo: "Min dey miɗo sikki tun an Muusaa ko a gorko mbilɗaaɗo; sabu ko aduɗaa e mon geɗe tumorankooje.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ لَقَدۡ عَلِمۡتَ مَآ أَنزَلَ هَٰٓؤُلَآءِ إِلَّا رَبُّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ بَصَآئِرَ وَإِنِّي لَأَظُنُّكَ يَٰفِرۡعَوۡنُ مَثۡبُورٗا
Muusaa Maaki ka ruttugol mo: "Gomɗii hiɗa anndi goy -ko an yo Fir'awna- pellet, jippinaali ɗee Aayeeje si wanaa Jeyɗo On kammuuli ɗin e leydi O jippinii ɗee ko ɗe tinndinorɗe e kattanɗe Makko, e goongugol Nulaaɓe Makko, kono an a yeddii, kono min dey pellet, miɗo anndi an -Fir'awna- ko a halkiiɗo hayruɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَأَرَادَ أَن يَسۡتَفِزَّهُم مِّنَ ٱلۡأَرۡضِ فَأَغۡرَقۡنَٰهُ وَمَن مَّعَهُۥ جَمِيعٗا
Fir'awna faandii leptirgol Muusaa (yo o his) e yimɓe makko ɓen yaltinngol ɓe Misira, Men halkiri mo e ɓen wonndunooɓe e makko yoolagol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُلۡنَا مِنۢ بَعۡدِهِۦ لِبَنِيٓ إِسۡرَٰٓءِيلَ ٱسۡكُنُواْ ٱلۡأَرۡضَ فَإِذَا جَآءَ وَعۡدُ ٱلۡأٓخِرَةِ جِئۡنَا بِكُمۡ لَفِيفٗا
Men wi'ani ɓiɓɓe Israa'iila ɓen ɓaawo halkeede Fir'awna e konu makko ngun: "Hoɗee ka leydi Saami, si ñalnde darngal hewtii, Men artiray on onon fow mon ka mofturu fii hasboore nden".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الله تعالى هو المنفرد بالهداية والإضلال، فمن يهده فهو المهتدي على الحقيقة، ومن يضلله ويخذله فلا هادي له.
Alla O Toowii ko Kanko teeldi fewnugol e majjinngol, mo O fewni woo ko on woni feewuɗo e hoore goonga kan, mo O jajjini O woppi woo fewnoowo alanaa mo.

• مأوى الكفار ومستقرهم ومقامهم جهنم، كلما سكنت نارها زادها الله نارًا تلتهب.
Werde heeferɓe ɓen e ñiiɓirde maɓɓe nden e darorde maɓɓe nden ko jahannama, tuma kala yiite jahannam ngen deeƴi Alla ɓeydana nge yiite huɓɓoowe.

• وجوب الاعتصام بالله عند تهديد الطغاة والمُسْتَبدين.
Waɗɗagol rentorgol Alla tuma kammbaa bawɓe ɓen e hunƴuɓe ɓen.

• الطغاة والمُسْتَبدون يلجؤون إلى استخدام السلطة والقوة عندما يواجهون أهل الحق؛ لأنهم لا يستطيعون مواجهتهم بالحجة والبيان.
Bewɓe ɓen e hamƴooɓe ɓen hiɓe ɓahoo e gollirgol laamu ngun e doole ɗen tuma ɓe tiindondirta e yimɓe goonga ɓen, ɓe hattantaake tiindondirgol e maɓɓe e hoore daliili e ɓanngal.

وَبِٱلۡحَقِّ أَنزَلۡنَٰهُ وَبِٱلۡحَقِّ نَزَلَۗ وَمَآ أَرۡسَلۡنَٰكَ إِلَّا مُبَشِّرٗا وَنَذِيرٗا
Ko sabu goonga Men jippini ndee Alqur'aanaare e Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina), ko Goonga jippii e mayre ko aldaa e wattitugol wonaa waylugol, Men nuliraali ma -ko an yo Nulaaɗo- si wonaa ko a wewliniroowo yimɓe hulooɓe Alla ɓen aljjanna, ko a hulɓiniroowo yimɓe keefeeru ngun e geddi ɗin yiite ngen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُرۡءَانٗا فَرَقۡنَٰهُ لِتَقۡرَأَهُۥ عَلَى ٱلنَّاسِ عَلَىٰ مُكۡثٖ وَنَزَّلۡنَٰهُ تَنزِيلٗا
Men jippini nde Janngeteende Men senndi nde, Men ɓanngini nde jorto fii yo a janngannde yimɓe ɓen e dow doy e yottinngol ka jannde; sabu ko ɗun hewtinta e faamu e taskagol, Men jippini nde yuɓɓaande sennditaa nde emmbere piiji yanooji ɗin e alhaaliiji ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ ءَامِنُواْ بِهِۦٓ أَوۡ لَا تُؤۡمِنُوٓاْۚ إِنَّ ٱلَّذِينَ أُوتُواْ ٱلۡعِلۡمَ مِن قَبۡلِهِۦٓ إِذَا يُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ يَخِرُّونَۤ لِلۡأَذۡقَانِۤ سُجَّدٗاۤ
Maaku -ko an yo Nulaaɗo-: "Gomɗinee nde, gomɗinal mon ɓeydataa nde hay e huunde, maaɗun wota on gomɗin nde, yeddugol mon uytataa nde hay e huunde, pellet, ɓen jannguɓe Defte kammuyankeeje adiiɗe ɗen, ɓe anndi Wahayu on e Annabaaku ngun si Alqur'aana janngaama e taweede maɓɓe, ɓe suuyiray geece maɓɓe ɗen ko ɓe sujjanooɓe Alla sabu yettugol".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَقُولُونَ سُبۡحَٰنَ رَبِّنَآ إِن كَانَ وَعۡدُ رَبِّنَا لَمَفۡعُولٗا
Ɓe wi'a ka sujuudu maɓɓe: "Joomi amen Senike e lunndagol fodoore, ko O Fodi kon immorde Nulugol Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo) ko laatotooɗun, pellet, Fodoore Joomi amen nden e ɗun e tanaa mun ko waɗoojum feere woo alaa".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَخِرُّونَ لِلۡأَذۡقَانِ يَبۡكُونَ وَيَزِيدُهُمۡ خُشُوعٗا۩
Ɓe yanira geece maɓɓe ɗen ko ɓe sujjanooɓe Alla, ɓe wulla immorde e kullol Makko, jentagol Alqur'aana on e taskagol firooji mayre no ɓeyda ɓe yankinanagol Alla e kullol Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلِ ٱدۡعُواْ ٱللَّهَ أَوِ ٱدۡعُواْ ٱلرَّحۡمَٰنَۖ أَيّٗا مَّا تَدۡعُواْ فَلَهُ ٱلۡأَسۡمَآءُ ٱلۡحُسۡنَىٰۚ وَلَا تَجۡهَرۡ بِصَلَاتِكَ وَلَا تُخَافِتۡ بِهَا وَٱبۡتَغِ بَيۡنَ ذَٰلِكَ سَبِيلٗا
Maakan -an Nulaaɗo- ɓen yedduɓe ma ka noddugol sabu wi'ugol ma (Ko An yo Alla, ko An yo Hinnorante): Alla e Hinnorante ko Inɗe Makko ɗiɗi, Senaade wonanii Mo noddiree Mo wonnde woo e Majje kannje ɗiɗi, maaɗun tanaa majje kannje ɗiɗi immorde e Inɗe Makko, ko Kanko woodani -Senaade wonanii Mo- Inɗe Moƴƴe ɗen, ɗee ɗiɗi ko e majje jeyaa, noddiree Mo ɗen ɗiɗi maa tanaa majje immorde e Inɗe Makko Moƴƴe ɗen, wata a fenñin Alqur'aana on ka julde maaɗa serkooɓe ɓen jento maa, wata a suuɗu nde kadi hara gomɗinɓe ɓen nanataa nde, ɗaɓɓu laawol hakindii ngol hakkunde feyakuuji ɗin ɗiɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُلِ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ ٱلَّذِي لَمۡ يَتَّخِذۡ وَلَدٗا وَلَمۡ يَكُن لَّهُۥ شَرِيكٞ فِي ٱلۡمُلۡكِ وَلَمۡ يَكُن لَّهُۥ وَلِيّٞ مِّنَ ٱلذُّلِّۖ وَكَبِّرۡهُ تَكۡبِيرَۢا
Maaku -an Nulaaɗo-: "Yettoore nden ko Alla woodani On hannduɗo e nooneeji gettooje ɗen, On Seniiɗo e gaayi ɓiɗɗo e kafidaaɗo, O maraa kafidaaɗo ka Laamu Makko, hoyre e lo'ere heɓataa Mo, O hatonnjinaa e walloowo Mo maa semmbinoowo Mo, Mawnin Mo Mawninngol ɗuuɗu ngol, wata a askinan Mo ɓiɗɗo maaɗun kafidaaɗo ka Laamu wanaa walloowo semmbinoowo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أنزل الله القرآن متضمنًا الحق والعدل والشريعة والحكم الأمثل .
Alla Tellinii Alqur'aanaare nden hinde soomi Goonga kan e Nunɗal ngal e Sari'a on e ñaawoore ɓurnde feewude nden.

• جواز البكاء في الصلاة من خوف الله تعالى.
Dagagol wullugol e nder julde immorde e kulol Alla O Toowii.

• الدعاء أو القراءة في الصلاة يكون بطريقة متوسطة بين الجهر والإسرار.
Toraare nden maaɗun jannde nden ka nder julde yo wonu e laawol hakindiigol, hakknde fenñinngol e wunndagol.

• القرآن الكريم قد اشتمل على كل عمل صالح موصل لما تستبشر به النفوس وتفرح به الأرواح.
Alqur'aanaare Teddunde nden gomɗii nde moftii e kala golle moƴƴe yottinayɗe e ko wonkiiji ɗin weltorta, wewlira sabu mon kadi pittaali ɗin.

 
Translation of the meanings Surah: Al-Isrā’
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close