Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Kahf   Ayah:

Simoore wimmboolo hayre

Purposes of the Surah:
بيان منهج التعامل مع الفتن.
Hollirde laawol na fitina foti gollideede.

ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِ ٱلَّذِيٓ أَنزَلَ عَلَىٰ عَبۡدِهِ ٱلۡكِتَٰبَ وَلَمۡ يَجۡعَل لَّهُۥ عِوَجَاۜ
Mantireede Sifaaji Timmal e Manngu, e Neema feeñuɗi ɗin e suuɗiiɗi ɗin ko Alla Heeranii Kanko tun, On Tellinɗo Alqur'aana e Jeyaaɗo Makko e Nulaaɗo Makko Muhammadu (yo Alla Juulu e makka O Hisna), O waɗanaali ndee Alqur'aanaare ooñagol e selugol Goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَيِّمٗا لِّيُنذِرَ بَأۡسٗا شَدِيدٗا مِّن لَّدُنۡهُ وَيُبَشِّرَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ ٱلَّذِينَ يَعۡمَلُونَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ أَنَّ لَهُمۡ أَجۡرًا حَسَنٗا
Ko woni O waɗii nde focciinde yeddondire e lorre alaa e nder mayre; fii yo o hulɓinir yedduɓe ɓen immorde e Lepte dolnuɗe habbiiɗe ɓe ka Alla, o yeetoo gomɗinɓe ɓen, ɓen gollooɓe golleeji moƴƴuɗi ɗin ko weltinta ɓe, wonnde no woodani ɓe mbarjaari moƴƴiri, ɓadotaako nde mbarjaari goo.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَّٰكِثِينَ فِيهِ أَبَدٗا
Ko duumotooɓe e nder ndin mbarjaari poomaa, ndi taƴataa e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيُنذِرَ ٱلَّذِينَ قَالُواْ ٱتَّخَذَ ٱللَّهُ وَلَدٗا
O hulɓinira Alyahuuda e Annasaara e yoga serkooɓe ɓen, ɓen wi'i: "Alla jogitike ɓiɗɗo".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أنزل الله القرآن متضمنًا الحق والعدل والشريعة والحكم الأمثل .
Alla Tellinii Alqur'aanaare nden hinde soomi Goonga kan e Nunɗal ngal e Sari'a on e ñaawoore ɓurnde feewude nden.

• جواز البكاء في الصلاة من خوف الله تعالى.
Dagagol wullugol e nder julde immorde e kulol Alla O Toowii.

• الدعاء أو القراءة في الصلاة يكون بطريقة متوسطة بين الجهر والإسرار.
Toraare nden maaɗun jannde nden ka nder julde yo wonu e laawol hakindiigol, hakknde fenñinngol e wunndagol.

• القرآن الكريم قد اشتمل على كل عمل صالح موصل لما تستبشر به النفوس وتفرح به الأرواح.
Alqur'aanaare Teddunde nden gomɗii nde moftii e kala golle moƴƴe yottinayɗe e ko wonkiiji ɗin weltorta, wewlira sabu mon kadi pittaali ɗin.

مَّا لَهُم بِهِۦ مِنۡ عِلۡمٖ وَلَا لِأٓبَآئِهِمۡۚ كَبُرَتۡ كَلِمَةٗ تَخۡرُجُ مِنۡ أَفۡوَٰهِهِمۡۚ إِن يَقُولُونَ إِلَّا كَذِبٗا
Latanaaki ɓee fefindotooɓe ganndal maaɗun dalil e ko ɓe nodditii kon immorde e dammbugol ɓiɗɗo e Alla. Laatanaaki baabiraaɓe maɓɓe, ɓe ɓe ñentini ɓen kadi e ɗun ganndal, no kaani haa fanti ngol konngol wonungol e yaltude e kunnduɗe maɓɓe ko aldaa e huuturo hakkil, ɓe wowlaali si wanaa konngol fenaande, ngol alaa daƴƴere, alaa ka ngol ɓaarii.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَلَعَلَّكَ بَٰخِعٞ نَّفۡسَكَ عَلَىٰٓ ءَاثَٰرِهِمۡ إِن لَّمۡ يُؤۡمِنُواْ بِهَٰذَا ٱلۡحَدِيثِ أَسَفًا
Bela jo'o an -an Nulaaɗo- a tilfay hoore-maa sabu suno e mette, si ɓe hoolaaki ndee Alqur'aanaare, wota a waɗu, fawaaki ma fewnugol ɓe, anndu ko fawimaa ko yottinngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّا جَعَلۡنَا مَا عَلَى ٱلۡأَرۡضِ زِينَةٗ لَّهَا لِنَبۡلُوَهُمۡ أَيُّهُمۡ أَحۡسَنُ عَمَلٗا
Menen wadi ko woni kon ka kene leydi ndin e tageefooji ŋari mayri, fii yo Men jarbaadeɓe ko hommbo e maɓbe ɓurata moƴƴinnde golle weltinayɗe Alla, ko hommbo e maɓɓe kadi ɓurata bonude golle, fii yo Men yoɓu mokala ko o hanndi kon e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِنَّا لَجَٰعِلُونَ مَا عَلَيۡهَا صَعِيدٗا جُرُزًا
Menen gomɗii Men wattay ko woni kon ka kene leydi ndin e tageefooji mbullaari yeewundi immore e puɗi, ɗun ko ɓaawo re'ugol ngurndan tageefooji wonuɗi ɗin e hoore mayri, yo ɓe tasko ɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمۡ حَسِبۡتَ أَنَّ أَصۡحَٰبَ ٱلۡكَهۡفِ وَٱلرَّقِيمِ كَانُواْ مِنۡ ءَايَٰتِنَا عَجَبًا
Wota a sikku -ko an yo Nulaaɗo- wonnde fillayee yimɓe fammeere nde=wimmba ngo, e alluuje maɓɓe, ɗen ɗe inɗe maɓɓe ɗen winndaa e mun no jeyaa e Aayeeje Amen hawniiɗe ɗen. Ko woni ko tanaa majje ɓuri hawnaade yeru tagugol kammuuli ɗin e leydi ndin.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ أَوَى ٱلۡفِتۡيَةُ إِلَى ٱلۡكَهۡفِ فَقَالُواْ رَبَّنَآ ءَاتِنَا مِن لَّدُنكَ رَحۡمَةٗ وَهَيِّئۡ لَنَا مِنۡ أَمۡرِنَا رَشَدٗا
Annditii an yo Nulaaɗo, tuma nde sukaaɓe gomɗinɓe ɓen moolinoo e diina mun kan ɓe fattoyii, ɓe wi'i e nder noddugol maɓɓe ngol Joomi maɓɓe: "Joomi amen, okku men Hinnayee immorde ka Maa ɗun woni haforanaa men bakkatuuji amen, danndaa men ayɓe e amen, waɗanaa men fiyaake fergu ngun iwde e keefeeru yaha e gomɗinal feewude faade e laawol Goonga e Peewal.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَضَرَبۡنَا عَلَىٰٓ ءَاذَانِهِمۡ فِي ٱلۡكَهۡفِ سِنِينَ عَدَدٗا
Refti, ɓaawo yahugol maɓɓe soroya ka fammeere Men waɗi ka dow noppi maɓɓe wirngallo gaayi nanugol hitooji, Men liɓi ɗoyngol ngol e maɓɓe duuɓi ɗuuɗuɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ بَعَثۡنَٰهُمۡ لِنَعۡلَمَ أَيُّ ٱلۡحِزۡبَيۡنِ أَحۡصَىٰ لِمَا لَبِثُوٓاْ أَمَدٗا
Refti, ɓaawo ɗoyngol maɓɓe juutungol ngol, Men finndini ɓe fii yo Men anndu -Ganndal fenñinngol- ko honnde e feddeeji pooɗondirayɗi ɗin ɗiɗi, fii dummunne ñiiɓugol maɓɓe ka fammeere, ɓuri anndunde emmbere on dummunne.
Arabic explanations of the Qur’an:
نَّحۡنُ نَقُصُّ عَلَيۡكَ نَبَأَهُم بِٱلۡحَقِّۚ إِنَّهُمۡ فِتۡيَةٌ ءَامَنُواْ بِرَبِّهِمۡ وَزِدۡنَٰهُمۡ هُدٗى
Menen, Meɗen ƴellintine -ko an yo Nulaaɗo- e kumpital fii maɓɓe e Goonga ka sikke alaa e mu'un, ɓen, ko sagataaɓe gomɗinɓe Joomi mun, ɓe golliri doftaare Makko, Men ɓeydani ɓe Fewneede e Tabintineede e hoore Goonga.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَرَبَطۡنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ إِذۡ قَامُواْ فَقَالُواْ رَبُّنَا رَبُّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ لَن نَّدۡعُوَاْ مِن دُونِهِۦٓ إِلَٰهٗاۖ لَّقَدۡ قُلۡنَآ إِذٗا شَطَطًا
Men semmbiniri ɓerɗe maɓɓe ɗen gomɗinal e tabitugol e maggal, e muñanal e dow ferugol ngenndi fii gomɗinal, fewndo ɓe darinoo yeeso lando ngeddo=keefeero on ko ɓe fenñinɓe gomɗinal maɓɓe Alla Kanko tun, ɓe wi'ani mo: " Joomi amen Mo men gomɗini men Rewi On, ko On Jeyɗo kammuli ɗin e leydi ndin, men rewataa si wonaa Kanko immorde ɗin nodditiraaɗi rewateeɗe e hoore fenaande, gomɗii haray men wi'ii -si men rewii tanaa Makko- konngol tooñungol woɗɗitiingol Goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
هَٰٓؤُلَآءِ قَوۡمُنَا ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِهِۦٓ ءَالِهَةٗۖ لَّوۡلَا يَأۡتُونَ عَلَيۡهِم بِسُلۡطَٰنِۭ بَيِّنٖۖ فَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّنِ ٱفۡتَرَىٰ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبٗا
Refti yoga maɓɓe yeƴƴitii e yoga hiɓe wi'a: Ɓee yimɓe amen ɓe jogitike gaanin Alla reweteeɗi hiɓe rewaɗi, kamɓe ɓe maraa dalil ɓannguɗo e dewal maɓɓe ngal, alaa hay e gooto ɓurɗo tooñude ko foti e on fekkindorɗo fenaande o fawi e Alla dammbugol kafidaaɗo e Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الداعي إلى الله عليه التبليغ والسعي بغاية ما يمكنه، مع التوكل على الله في ذلك، فإن اهتدوا فبها ونعمت، وإلا فلا يحزن ولا يأسف.
Noddoowo on ka Alla no fawii mo yottinngol e gollugol ngol e hattirde ko newanii mo, wonndude e hoolorgol Alla e nder ɗun, si ɓe feewii neema no e mu'un, si wonaa ɗun, wata o suno wata o jootu.

• في العلم بمقدار لبث أصحاب الكهف، ضبط للحساب، ومعرفة لكمال قدرة الله تعالى وحكمته ورحمته.
No e nder ganndal emmbere ñiiɓugol yimɓe fammeere nden, sellinngol limoore, e anndugol kattanɗe Alla O Toowii e Ñeeñel Makko e Hinnayee Makko.

• في الآيات دليل صريح على الفرار بالدين وهجرة الأهل والبنين والقرابات والأصدقاء والأوطان والأموال؛ خوف الفتنة.
No e nder Aayeeje ɗen dalil ɓannguɗo fii dogidugol e Diina kan e ferugol koreeji, e ɓiɓɓe ɓen e ɓadondiraaɓe ɓen e weldiiɓe ɓen e leydi ndin e jawle ɗen: sabu kulol fitina.

• ضرورة الاهتمام بتربية الشباب؛ لأنهم أزكى قلوبًا، وأنقى أفئدة، وأكثر حماسة، وعليهم تقوم نهضة الأمم.
Wajibagol hittinngol fii needi sukaaɓe ɓen; sabu ko kamɓe ɓuri laaɓude ɓerɗe, e hentaade fonndo, ko kamɓe ɓurata soobinaade, ko e maɓɓe ɓantaare mofte ɗen ñiiɓata.

وَإِذِ ٱعۡتَزَلۡتُمُوهُمۡ وَمَا يَعۡبُدُونَ إِلَّا ٱللَّهَ فَأۡوُۥٓاْ إِلَى ٱلۡكَهۡفِ يَنشُرۡ لَكُمۡ رَبُّكُم مِّن رَّحۡمَتِهِۦ وَيُهَيِّئۡ لَكُم مِّنۡ أَمۡرِكُم مِّرۡفَقٗا
Tuma nde danndi on gaayi yimɓe mon ɓen, tertiɗon ko ɓe rewata kon gaanin Alla, on rewaali si wanaa Alla Kanko tun, fattoyagol ngol ka fammeere fii dogidugol e diina mon kan Joomi mon Seniiɗo On hiMo weftana=wertana on immorde e Yurmeende Makko nden ko hiMo reenira on ɗun immorde e ayɓe mon O hiwa on kadi, O niwinana on e fiyaake mon ko hiɗon nafitora ɗun, konko lontinanta on e ngurdanɗan hakkunde yimɓe mon.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَتَرَى ٱلشَّمۡسَ إِذَا طَلَعَت تَّزَٰوَرُ عَن كَهۡفِهِمۡ ذَاتَ ٱلۡيَمِينِ وَإِذَا غَرَبَت تَّقۡرِضُهُمۡ ذَاتَ ٱلشِّمَالِ وَهُمۡ فِي فَجۡوَةٖ مِّنۡهُۚ ذَٰلِكَ مِنۡ ءَايَٰتِ ٱللَّهِۗ مَن يَهۡدِ ٱللَّهُ فَهُوَ ٱلۡمُهۡتَدِۖ وَمَن يُضۡلِلۡ فَلَن تَجِدَ لَهُۥ وَلِيّٗا مُّرۡشِدٗا
Ɓe jaɓi ko ɓe yamiraa kon, Alla liɓi ɗoyngol e maɓɓe, O reeni ɓe e gaño maɓɓe on. A yi'ay -an sutiiɗo ɓe- naange ngen si nge ƴellitike ka fuɗirde magge hinge ooñora e fammeere maɓɓe nden ka senngo ñaamo naatungo ngon e mayre, si nge wirnike ka mutugol magge nge selirana nde ka senngo nano mayre nge hewtataa nde, kamɓe hiɓe e ɗowde duumiindi nguli naange ngen tampintaa ɓe, kamɓe hiɓe e yaajeende ka fammeere henndu ndu ɓe hatonnjini ndun e mu'un no hewtude ɓe, ɗun ko ɓe heɓi immorde e wernugol ɓe ka fammeere, e liɓugol ɗoyngol e maɓɓe, e ooñagol naange ngen e maɓɓe, e yaajugol nokkuure maɓɓe nden, e danndugol ɓe bone yimɓe maɓɓe ɓen: Ko jeyaaɗun e kaaweeji Golle Alla tinndinɗe e Kattaɗe Makko, kala mo Alla hawrinndini e Laawol Peewal ko on woni feewuɗo e goonga, on Mo o tertiiɗun e gaayi maggol O majjini mo, a heɓantaa mo walloowo mo no hawrinndina mo e Peewal, o fewna mo e maggal; sabu fewnugol ngol ko e Junngo Alla woni, wonaa e juuɗe makko kanko.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَتَحۡسَبُهُمۡ أَيۡقَاظٗا وَهُمۡ رُقُودٞۚ وَنُقَلِّبُهُمۡ ذَاتَ ٱلۡيَمِينِ وَذَاتَ ٱلشِّمَالِۖ وَكَلۡبُهُم بَٰسِطٞ ذِرَاعَيۡهِ بِٱلۡوَصِيدِۚ لَوِ ٱطَّلَعۡتَ عَلَيۡهِمۡ لَوَلَّيۡتَ مِنۡهُمۡ فِرَارٗا وَلَمُلِئۡتَ مِنۡهُمۡ رُعۡبٗا
A sikkay ɓe -an ndaaroowo ɓe- ko ɓe finuɓe sabu udditagol gite maɓɓe, ko selli kon kamɓe ko ɓe ɗaaniiɓe, Meɗen waylitira ɓe e nder ɗoyngol maɓɓe ngol tumagoo ñaamo, tumagoo kadi nano, fii wata leydi ndin ñaamu ɓalli maɓɓe ɗin, rawaandu maɓɓe setodundu ndun e maɓɓe hindu focci koyɗe mayru ka damal fammeere nden, sinno a yaltitiino e maɓɓe yi'uɗaa ɓe a huccitayno e maɓɓe dogaa sabu hulugol ɓe, wonkii maa heewayno kulol maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكَذَٰلِكَ بَعَثۡنَٰهُمۡ لِيَتَسَآءَلُواْ بَيۡنَهُمۡۚ قَالَ قَآئِلٞ مِّنۡهُمۡ كَمۡ لَبِثۡتُمۡۖ قَالُواْ لَبِثۡنَا يَوۡمًا أَوۡ بَعۡضَ يَوۡمٖۚ قَالُواْ رَبُّكُمۡ أَعۡلَمُ بِمَا لَبِثۡتُمۡ فَٱبۡعَثُوٓاْ أَحَدَكُم بِوَرِقِكُمۡ هَٰذِهِۦٓ إِلَى ٱلۡمَدِينَةِ فَلۡيَنظُرۡ أَيُّهَآ أَزۡكَىٰ طَعَامٗا فَلۡيَأۡتِكُم بِرِزۡقٖ مِّنۡهُ وَلۡيَتَلَطَّفۡ وَلَا يُشۡعِرَنَّ بِكُمۡ أَحَدًا
Ko wano Men waɗirani ɓe nii, ko Men jantii kon immorde e hawniiɗi Kattanɗe Amen, Men finndini ɓe ɓaawo dummunne juutuɗo fii yo woɓɓe maɓɓe lanndo woɓɓe fii on dummunne mo ɓe ɓooyi ɗaanaade e mun, woɓɓe maɓɓe jaabii: "En ñiiɓii e nder ɗoygol ñallal maaɗun yoga e ñallal." Woɓɓe e maɓɓe jaabii, o mo feeñanaali ɗun dummunne ñiiɓugol maɓɓe e ɗoyngol: "Ko Joomi mon woni Annduɗo dummunne ñiiɓugol mon ko on ɗaaniiɓe, ɓe fawee e Makko ganndal ɗun jokkee ko ndaari on kon, nulee goɗɗo e mon wonndude e ɗii mbuuɗi mon kaalise ɗoo ka saare me'en woowaande, yo o ndaaru ko hommbo e yimɓe mayre ɓuri laaɓude ñaametee ɓuri laaɓude kadi wonirde, yo o molto ka naatugol saare nden e ka yaltugol nde e ka huuwondiral makko, yo o wonu ƴoƴuɗo, wata o accu gooto annda fii nokkuure mon nden; sabu ko ɗun addata kon immorde e lorra mawɗo."
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّهُمۡ إِن يَظۡهَرُواْ عَلَيۡكُمۡ يَرۡجُمُوكُمۡ أَوۡ يُعِيدُوكُمۡ فِي مِلَّتِهِمۡ وَلَن تُفۡلِحُوٓاْ إِذًا أَبَدٗا
Pellet, yimɓe mon ɓen si ɓe yaltitii e mon ɓe anndii nokku mon, ɓe wariray on fiɗirgol on kaaƴe, maaɗun ɓe artira on e laawol maɓɓe ɓoyliingol ngol, ngol ngol wonunoɗon e mu'un ko adii Alla Neeminirde on Peewal faade e Goonga kan, si on artii e maggol on maletaake poomaa, wanaa ka ngurndan aduna wanaa ka laahara kadi, ko woni, on hayray e aduna e laahara hayrere mawnde nden sabu ɗalugol mooɗon Diina Goonga ha kan, kan ka Alla Fewni on e mun, artugol mooɗun e ngol laawol ɓuyleengol.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من حكمة الله وقدرته أن قَلَّبهم على جنوبهم يمينًا وشمالًا بقدر ما لا تفسد الأرض أجسامهم، وهذا تعليم من الله لعباده.
No jeyaa e Ñeeñal Alla e Kattane Makko waylitugol ɓe e becce maɓɓe ñaamo e nano, beru fii wata leydi ndin bonnu ɓalli maɓɓe ɗin, ɗun ɗoo ko fiinannde nde Alla fiini jeyaaɓe makko ɓen.

• جواز اتخاذ الكلاب للحاجة والصيد والحراسة.
Dagagol jogitagol dawaaɗi ɗin fii haaju e waañirgo e reenirgol.

• انتفاع الإنسان بصحبة الأخيار ومخالطة الصالحين حتى لو كان أقل منهم منزلة، فقد حفظ ذكر الكلب لأنه صاحَبَ أهل الفضل.
Nafitorgol neɗɗanke on wonndinagol e suɓaaɓe ɓen e jillondirgol e moƴƴuɓe ɓen hay si tawii o hewtaaɓe e darja, gomɗii janta rawaandu ndun maraama sabu kayru ndu wonndii e yimɓe ɓural ngal.

• دلت الآيات على مشروعية الوكالة، وعلى حسن السياسة والتلطف في التعامل مع الناس.
Aayeeje ɗen no tinndini e sar'ineede hoolorgol, e moƴƴugol poletik e newagol ka gollondiral e yimɓe ɓen.

وَكَذَٰلِكَ أَعۡثَرۡنَا عَلَيۡهِمۡ لِيَعۡلَمُوٓاْ أَنَّ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٞ وَأَنَّ ٱلسَّاعَةَ لَا رَيۡبَ فِيهَآ إِذۡ يَتَنَٰزَعُونَ بَيۡنَهُمۡ أَمۡرَهُمۡۖ فَقَالُواْ ٱبۡنُواْ عَلَيۡهِم بُنۡيَٰنٗاۖ رَّبُّهُمۡ أَعۡلَمُ بِهِمۡۚ قَالَ ٱلَّذِينَ غَلَبُواْ عَلَىٰٓ أَمۡرِهِمۡ لَنَتَّخِذَنَّ عَلَيۡهِم مَّسۡجِدٗا
Ko wano Men waɗirani ɓe nii golleeji hawniiɗi tinndinɗi ɗin e Kattan Amen immorde e ɗanningol ɓe duuɓi ɗuuɗuɗi, e finndinngol ɓe ɓaawo ɗun, Men ƴellintini yimɓe saare maɓɓe nden fii maɓɓe, fii yo yimɓe saare maɓɓe nden anndu pellet, Fodoore Alla nden fii Wallugol gomɗinɓe ɓen e Immital ngal ko Goonga, pellet Darngal ngal ko arayngal sikke alaa fii maggal. Tuma nde fiyaake yimɓe fammeere nden huncinoo ɓe maayi yi'unooɓe ɓe ɓen luutondiri fii maɓɓe: Ko honɗun ɓe waɗata e fiyaake maɓɓe on? Fedde goo e maɓɓe wi'i: "Mahee ka dammbugal fammeere maɓɓe maadi wirnayndi ɓe e hiwayndi ɓe, ko Joomi maɓɓe woni Annduɗo lhaali maɓɓe, alhaali maɓɓe on no holli wonnde no woodani ɓe keerore ka Makko. ɓe konngol mun jaɓetee ɓen tawa ɓe alaa ganndal e noddaandu sellundu ɓe wi'i: "Men jogitoto sanne e oo nokku maɓɓe Juulirde fii dewal ka teddinngol ɓe e anndintinnde nokku maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
سَيَقُولُونَ ثَلَٰثَةٞ رَّابِعُهُمۡ كَلۡبُهُمۡ وَيَقُولُونَ خَمۡسَةٞ سَادِسُهُمۡ كَلۡبُهُمۡ رَجۡمَۢا بِٱلۡغَيۡبِۖ وَيَقُولُونَ سَبۡعَةٞ وَثَامِنُهُمۡ كَلۡبُهُمۡۚ قُل رَّبِّيٓ أَعۡلَمُ بِعِدَّتِهِم مَّا يَعۡلَمُهُمۡ إِلَّا قَلِيلٞۗ فَلَا تُمَارِ فِيهِمۡ إِلَّا مِرَآءٗ ظَٰهِرٗا وَلَا تَسۡتَفۡتِ فِيهِم مِّنۡهُمۡ أَحَدٗا
Aray ka wi'a woɓɓe e junpayɓe ɓen fii fillayee maɓɓe gaayi limoore maɓɓe: "Kamɓe ko ɓe tato nayaɓo maɓɓe ko rawaandu maɓɓe ndun." Woɓɓe maɓɓe kadi wi'a: "Kamɓe ko ɓe nayo njowaɓo maɓɓe ko rawaandu maɓɓe ndun, feddeeji ɗin ɗiɗi kala ko ɓe wi'i kon ko ko hawrondiri e sikke maɓɓe ko aldaa e dalil." Woɓɓe maɓɓe kadi no wi'a: "kamɓe ko ɓe njeeɗiɗo njeetataɓo maɓɓe ko rawaandu maɓɓe ndun." Maaku -an Nulaaɗo-: "Ko Joomi an woni Annduɗo limoore maɓɓe, anndaa limoore maɓɓe si wanaa seeɗaaɓe jeyaaɓe e ɓen ɓe Alla anndini limoore maɓɓe." Wata a yeddondir fii limoore maɓɓe, maa tanaa mun e alhaaliiji maɓɓe yimɓe defte ɓen maa tanaa maɓɓe, si wanaa yeddondiral feeñungal ngal luggeendi alaa e mun, ɗun woni raɓɓinɗinoraa wahayu telliiɗo on e maaɗa fii fiyaake maɓɓe on, wata a lanndo gooto e maɓɓe e fensitali fii fiyaake maɓɓe, pellet, kamɓe ɓe anndaa ɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَقُولَنَّ لِشَاْيۡءٍ إِنِّي فَاعِلٞ ذَٰلِكَ غَدًا
Wata a wi'an -an Nulaaɗo- huunde nde faandiɗaa huuwude ɗun janngo: Min mi waɗay ndee huunde jango; sabu an a anndaa yalli a waɗay nde, maa si heedete hakkunde maa e mayre? dun ko waaju wonanndu ka julɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُۚ وَٱذۡكُر رَّبَّكَ إِذَا نَسِيتَ وَقُلۡ عَسَىٰٓ أَن يَهۡدِيَنِ رَبِّي لِأَقۡرَبَ مِنۡ هَٰذَا رَشَدٗا
Si wonaa yowaa gollugol ɗun e Muyɗe Alla, ɗun woni maakaa: "Aray mi huuwa ɗun -si Alla Muuyii- janngo, janto Joomi maa ka maakugol maa: "Si Alla Muuyii -si a yejjetii maakude ɗun- Maaku: "Miɗo jortii nde Joomi an fewnatan mi ko ɓuri ɓadaade immorde e oo fiyaake Peewal e Kawrindinal.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَبِثُواْ فِي كَهۡفِهِمۡ ثَلَٰثَ مِاْئَةٖ سِنِينَ وَٱزۡدَادُواْ تِسۡعٗا
Yimɓe fammeere nden ñiiɓi ka nder fammeere maɓɓe duuɓi teemeɗɗe tati e jeenay.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلِ ٱللَّهُ أَعۡلَمُ بِمَا لَبِثُواْۖ لَهُۥ غَيۡبُ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۖ أَبۡصِرۡ بِهِۦ وَأَسۡمِعۡۚ مَا لَهُم مِّن دُونِهِۦ مِن وَلِيّٖ وَلَا يُشۡرِكُ فِي حُكۡمِهِۦٓ أَحَدٗا
Maaku: -an Nulaaɗo- ko Alla Anndi emmbere ko ɓe woni ka fammeere maɓɓe, gomɗii O humpitii en dummunne wonugol maɓɓe ton, gooto maraa konngol ɓaawo Daalol Makko ngol Senaade wonanii Mo, ko Kanko tun woodani ko wirnii kon ka kammuuli e ko wirnii kon ka leydi Tagugol e Anndugol, kaawee ko yi'ini Mo O Senike! Kanko hiMo Sutii ka huunde, kaawee ko nanini Mo! Kanko hiMo nana kala huunde. Laatanaaki ɓe gaanin Makko giɗo mono hikkoo e fiyaake maɓɓe, O tawnaali ka Ñaawoore Makko hay e gooto, ko Kanko tun woni teelirɗo Ñaawoore nden.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱتۡلُ مَآ أُوحِيَ إِلَيۡكَ مِن كِتَابِ رَبِّكَۖ لَا مُبَدِّلَ لِكَلِمَٰتِهِۦ وَلَن تَجِدَ مِن دُونِهِۦ مُلۡتَحَدٗا
Janngu -an Nulaaɗo- gollir ko Alla wahayini kon e maaɗa immorde e Alqur'aana, wattitoowo konnguɗi Makko ɗin alaa; sabu kannji ko ɗi fow ko ɗi Goonguɗi Nunɗuɗi, a heɓataa gaanin Makko O Senike fattorde=moolorde nde hiɗa fattoo=moolo e mun, wanaa moolorteeɗo mo hiɗa moolora ɗun si wonaa Kanko.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• اتخاذ المساجد على القبور، والصلاة فيها، والبناء عليها؛ غير جائز في شرعنا.
Jogitagol Juulirɗe e hoore genaale ɗen, e juulugol e majje; wanaa dagiiɗun ka sari'a men.

• في القصة إقامة الحجة على قدرة الله على الحشر وبعث الأجساد من القبور والحساب.
No e fillayee on darnugol dalil e Kattaɗe Alla e dow mofturu e immital ɓalli ɗin ka genaale e hasboore nden.

• دلَّت الآيات على أن المراء والجدال المحمود هو الجدال بالتي هي أحسن.
Aayeeje ɗen no tinndini wonnde wennje e yeddondire yettiniiɗe ɗen, ko wennjugol=yeddandirgol fii huunde ɓurnde moƴƴude.

• السُّنَّة والأدب الشرعيان يقتضيان تعليق الأمور المستقبلية بمشيئة الله تعالى.
Sunna on e needi ndin ko sari'aaji ɗiɗi hiɗi ñaawi yowugol fiyakuuji habbaaɗi ɗin e Muuyaande Alla O Toowii.

وَٱصۡبِرۡ نَفۡسَكَ مَعَ ٱلَّذِينَ يَدۡعُونَ رَبَّهُم بِٱلۡغَدَوٰةِ وَٱلۡعَشِيِّ يُرِيدُونَ وَجۡهَهُۥۖ وَلَا تَعۡدُ عَيۡنَاكَ عَنۡهُمۡ تُرِيدُ زِينَةَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۖ وَلَا تُطِعۡ مَنۡ أَغۡفَلۡنَا قَلۡبَهُۥ عَن ذِكۡرِنَا وَٱتَّبَعَ هَوَىٰهُ وَكَانَ أَمۡرُهُۥ فُرُطٗا
Tabintin wonkii maa kin e wonndinagol e ɓen noddooɓe Joomi maɓɓe noddaandu dewal e noddaandu toraare ka arannde ñallal e ka sakkitorde maggal, ko a laɓɓinanɗo Mo, wata a yawtin ɓe gite maaɗen, faaleɗaa jooɗodugol e yimɓe anndiraaɓe ngalu e hooreyaagal, wata a tewto on mo Men waɗi ɓernde mun nden welsindii nde e jantagol Men sabu ko men uddi nde kon, sakko o yamire haɗugol ɓilliiɓe ɓen ka mbatu maa, o ardini jokkugol ko welata kon wonkii makko e dow doftagol Joomi makko, golle makko ɗen laatii yeebiiɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقُلِ ٱلۡحَقُّ مِن رَّبِّكُمۡۖ فَمَن شَآءَ فَلۡيُؤۡمِن وَمَن شَآءَ فَلۡيَكۡفُرۡۚ إِنَّآ أَعۡتَدۡنَا لِلظَّٰلِمِينَ نَارًا أَحَاطَ بِهِمۡ سُرَادِقُهَاۚ وَإِن يَسۡتَغِيثُواْ يُغَاثُواْ بِمَآءٖ كَٱلۡمُهۡلِ يَشۡوِي ٱلۡوُجُوهَۚ بِئۡسَ ٱلشَّرَابُ وَسَآءَتۡ مُرۡتَفَقًا
Maakan -an Nulaaɗo- ɓee derfuɓe=fijoobe e jantagol Alla sabu welsindaare ɓerɗe maɓɓe: "Ko mi addani on kon ko Goonga, ɗun ko immorde ka Alla wonaa immorde e an, mi jaabotaako ko nodduɗon lan kon e mun fii yo mi raɗo gomɗinɓe ɓen. Kala yiɗuɗo e mo'on gomɗinngol kaa Goonga yo o gomɗin ka, aray ka o weltoroya njoddi mun ndin, kala yiɗuɗo e mo'on yeddugol ɗun yo o yeddu, aray ka o tampiroya lepte habbiiɗe mo ɗen". Menen Men heblanii tooñirɓe ko'e mun ɓen subagol geddi=keefaraagal Yiite mawnge pette magge ɗen no hunnditi ɓe, ɓe hattantaake dogugol nge, si ɓe ɗaɓɓii faaboreede ndiyan sabu sattude ɗonka ka ɓe hawri e mun, ɓe faaboree ndiyan wa'uɗa wa nebban taynaaɗa hattuɗan wulugol, ɗan juɗa geece maɓɓe ɗen sabu sattude nguli, ɗan njaram ɗan ɓe faaboraa ɗun, bonii njaram, ɗan ittataa ɗonka, ko woni ɗan ɓeyday ka, ɗan ñifataa ngen yiite wonnge ñaamude guri maɓɓe, Yiite ngen bonii werde nde ɓe wernetee e mun, e ñiiɓirde nde ɓe ñiiɓata e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ إِنَّا لَا نُضِيعُ أَجۡرَ مَنۡ أَحۡسَنَ عَمَلًا
Pellet, ɓen gomɗinɓe Alla ɓe golli golleeji moƴƴi ɗin, gomɗii ɓe labinii golle maɓɓe ɗen no woodani ɓe mbarjaari mawndi, Menen Men yeebataa njoddi kala moƴƴinɗo golle, ko woni Men huubinanay ɓe njoddiiji maɓɓe ɗin ko ɗi timmuɗi hara ɗi uytaaka.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ لَهُمۡ جَنَّٰتُ عَدۡنٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهِمُ ٱلۡأَنۡهَٰرُ يُحَلَّوۡنَ فِيهَا مِنۡ أَسَاوِرَ مِن ذَهَبٖ وَيَلۡبَسُونَ ثِيَابًا خُضۡرٗا مِّن سُندُسٖ وَإِسۡتَبۡرَقٖ مُّتَّكِـِٔينَ فِيهَا عَلَى ٱلۡأَرَآئِكِۚ نِعۡمَ ٱلثَّوَابُ وَحَسُنَتۡ مُرۡتَفَقٗا
Ɓen siforaaɓe gomɗinal ɓe golli golleeji moƴƴi ɗin, no woodani ɓe Aljannaaji ñiiɓal hiɓe ñiiɓa nderton poomaa, canɗi Aljanna weluɗi ɗin no ila ka ley galleeji maɓɓe. Hiɓe cuɗiree nder ton mulle=jawe kanŋe, ɓe ɓornoo conci haakiɗuɗi immorde e ɗewluɗi =hariire e tekkuɗi mun, hiɓe soɓɓindoo e danɗe cuɗiraaɗe wirngallooji=ridooji labaaɗi, mbarjaari maɓɓe ndin moƴƴii, Aljanna on moƴƴii werde e ñiiɓirde nde ɓe ñiiɓata e muuɗun.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَٱضۡرِبۡ لَهُم مَّثَلٗا رَّجُلَيۡنِ جَعَلۡنَا لِأَحَدِهِمَا جَنَّتَيۡنِ مِنۡ أَعۡنَٰبٖ وَحَفَفۡنَٰهُمَا بِنَخۡلٖ وَجَعَلۡنَا بَيۡنَهُمَا زَرۡعٗا
Fiyu misal -an Nulaaɗo- fii worɓe ɗiɗo: Keefeero e gomɗinɗo, Men waɗani keefeero on e maɓɓe kamɓe ɗiɗo gese ɗiɗi, Men howiri gese ɗen ɗiɗi daƴƴi tamaro, Men fuɗini ka yannji heneere majje remuruuji.
Arabic explanations of the Qur’an:
كِلۡتَا ٱلۡجَنَّتَيۡنِ ءَاتَتۡ أُكُلَهَا وَلَمۡ تَظۡلِم مِّنۡهُ شَيۡـٔٗاۚ وَفَجَّرۡنَا خِلَٰلَهُمَا نَهَرٗا
Ngesa kala rimi ndimɗe mabba immorde e tamaro e inabu e remuru, mba uytaali hay e huunde, ko woni mba okkir ɗun no huuɓiri e no timmiri, Men ilini hakkunde majje caangol fii yarnirgol ɗe no newori.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكَانَ لَهُۥ ثَمَرٞ فَقَالَ لِصَٰحِبِهِۦ وَهُوَ يُحَاوِرُهُۥٓ أَنَا۠ أَكۡثَرُ مِنكَ مَالٗا وَأَعَزُّ نَفَرٗا
Laatanii jeyɗo gese ɗen ɗiɗi jawle e dimɗe goo, o wi'ani wonndiiɗo makko gomɗinɗo on tawi himo yewtude mo fii yo o battin e makko ko o hoditiiɗo: "Min miɗo ɓurumaa jawle, miɗo ɓurumaa teddude banŋe e tiiɗude gorol".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• فضيلة صحبة الأخيار، ومجاهدة النفس على صحبتهم ومخالطتهم وإن كانوا فقراء؛ فإن في صحبتهم من الفوائد ما لا يُحْصَى.
Ɓural wonndugol e moƴƴuɓe ɓen, e haɓugol wonkii kin fii wonndugol e maɓɓe e jillondirgol e maɓɓe hay si ɓe laatike ɓilliiɓe; no e wonndugol e maɓɓe nafaaji ɗi limotaako.

• كثرة الذكر مع حضور القلب سبب للبركة في الأعمار والأوقات.
Ɗuuɗugol jantagol e taweede ɓernde no wona sabu barkineede e nder ngurdannji ɗin e waqutuuji ɗin.

• قاعدتا الثواب وأساس النجاة: الإيمان مع العمل الصالح؛ لأن الله رتب عليهما الثواب في الدنيا والآخرة.
Doose ɗiɗi mbarjaari ndin e ɓalal daɗugol ngol: Ko gomɗinal ngal wonndude e golle moƴƴe ɗen; sabu Alla rewnindirii e majji kannji ɗiɗi mbarjaari ndin ka aduna e laahara.

وَدَخَلَ جَنَّتَهُۥ وَهُوَ ظَالِمٞ لِّنَفۡسِهِۦ قَالَ مَآ أَظُنُّ أَن تَبِيدَ هَٰذِهِۦٓ أَبَدٗا
Keefeero on naati ka ngesa makko himo wonndi e gomɗinɗo on fii yo o hollu mo mba, tawi himo tooñiri hoore-makko keeferaaku e hawtaare, keefeero on wi'i: "Mi sikkaa mbaa ngasa mba sutiɗaa+ndaarataa ɗoo lannay; sabu ko mi waɗani mba kon e sababuuji heddagol".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَآ أَظُنُّ ٱلسَّاعَةَ قَآئِمَةٗ وَلَئِن رُّدِدتُّ إِلَىٰ رَبِّي لَأَجِدَنَّ خَيۡرٗا مِّنۡهَا مُنقَلَبٗا
Mi sikkaa Darngal ngal waɗay, pellet, ɗa'an ko ngurndan duumiiɗan, si tawii le ngal daroyi si mi immintinaama mi artiraama ka Joomi an, mi heɓay ɓaawo immital ngal ko mi ruttoo e mun, huunde ɓurunde mbaa ngesa an. Wonugol an galo ka aduna ɗoo ɗun no holli nde mi wonoyta galo ɓaawo immital ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ لَهُۥ صَاحِبُهُۥ وَهُوَ يُحَاوِرُهُۥٓ أَكَفَرۡتَ بِٱلَّذِي خَلَقَكَ مِن تُرَابٖ ثُمَّ مِن نُّطۡفَةٖ ثُمَّ سَوَّىٰكَ رَجُلٗا
Wonndiiɗo makko gomɗinɗo on tawi himo ruttannde mo haala kan o wi'i mo: "Enee a yeddii On Taguɗo baaba maaɗa Aadama e mbullaari, refti O Tagumaa an e maniiyu, refti O waɗumaa neɗɗanke gorko, O fonni tere maaɗen O waɗumaa timmuɗo, awa On Hattanɗo e dow ɗiiɗoo fow ko O Hattanɗo immintinngol ma".
Arabic explanations of the Qur’an:
لَّٰكِنَّا۠ هُوَ ٱللَّهُ رَبِّي وَلَآ أُشۡرِكُ بِرَبِّيٓ أَحَدٗا
Kono min mi wi'ataa ngool kongol maa ɗoo, anndu ko mi wi'ata: Kanko Alla Senayee wonanii Mo Joomi an Ɓurnirɗo Neemaaji Makko ɗin e amen, mi kafidataa=renndintaa Mo hay e gooto ka Dewal.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَوۡلَآ إِذۡ دَخَلۡتَ جَنَّتَكَ قُلۡتَ مَا شَآءَ ٱللَّهُ لَا قُوَّةَ إِلَّا بِٱللَّهِۚ إِن تَرَنِ أَنَا۠ أَقَلَّ مِنكَ مَالٗا وَوَلَدٗا
Hanno tuma nde naatuɗaa ka ngesa maaɗa wi'aa: "Ko Alla muuyi kon doole alanaa hay gooto si wanna Alla, ko Kanko woni waɗoowo ko O faalaa ko Kanko woni Dolnuɗo, si a wonii ndaara miɗo ɓurumaa ɓillaade e fanɗude ɓiɗɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَعَسَىٰ رَبِّيٓ أَن يُؤۡتِيَنِ خَيۡرٗا مِّن جَنَّتِكَ وَيُرۡسِلَ عَلَيۡهَا حُسۡبَانٗا مِّنَ ٱلسَّمَآءِ فَتُصۡبِحَ صَعِيدٗا زَلَقًا
Min miɗo tijjii nde Alla okkinmi moƴƴore ɓurnde ngesa maa mban, e nde O nulata e ngesa maa mban lepte immorde ka kammu, ngesa maaɗa mban wonta leydi ndi puɗi alaa e mun hara teppe mortoto e mayri sabu ɓowrugol mayri.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوۡ يُصۡبِحَ مَآؤُهَا غَوۡرٗا فَلَن تَسۡتَطِيعَ لَهُۥ طَلَبٗا
Maaɗun ndiyan mabba ɗan ila muta ka nder leydi, hara a hattantaake yottorgol e majjan wallitorkun, si ndiyan mabba ɗan mutii hara heddagol alanaa ɗan.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأُحِيطَ بِثَمَرِهِۦ فَأَصۡبَحَ يُقَلِّبُ كَفَّيۡهِ عَلَىٰ مَآ أَنفَقَ فِيهَا وَهِيَ خَاوِيَةٌ عَلَىٰ عُرُوشِهَا وَيَقُولُ يَٰلَيۡتَنِي لَمۡ أُشۡرِكۡ بِرَبِّيٓ أَحَدٗا
Ko gomɗinɗo on tijjinoo kon halkuyee=halkaare huuɓiti dimɗe ngesa keefeero on,keefeero on wattini himo waylita newe makko ɗen ka sattude suno e nimse e dow ko o rokki kon jawle fii dankagol mba e moƴƴinngol mba, ngesa mban ko yanumba e hoore tugaale mun, ɗen ɗe calɗi inabuuje ɗen layi hoore mun,himo wi'a: "Ee jalla wonno min,mi gomɗinno Joomi an Kanko Tun, hara mi kafidaano e Makko hay e gooto e jeyaaɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَمۡ تَكُن لَّهُۥ فِئَةٞ يَنصُرُونَهُۥ مِن دُونِ ٱللَّهِ وَمَا كَانَ مُنتَصِرًا
Laatanaaki oo keefeero jamaa wallooɓe mo immorde e lepte jippiiɗe e makko ɗen, ko kanko non wonnoo wasorde jamaa, kanko o laataaki sakkotooɗo Alla e halkugol ngesa mban.
Arabic explanations of the Qur’an:
هُنَالِكَ ٱلۡوَلَٰيَةُ لِلَّهِ ٱلۡحَقِّۚ هُوَ خَيۡرٞ ثَوَابٗا وَخَيۡرٌ عُقۡبٗا
No e nder nden darorde Ballal Alla ngal Kanko tun, ko Kanko Seniiɗo On woni Moƴƴuɗo mbarjaari wonannde yiɗɓe Makko gomɗinɓe ɓen, ko Kanko sowanta ɓe mbarjaari ndin, e Moƴƴo battane wonannde ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱضۡرِبۡ لَهُم مَّثَلَ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا كَمَآءٍ أَنزَلۡنَٰهُ مِنَ ٱلسَّمَآءِ فَٱخۡتَلَطَ بِهِۦ نَبَاتُ ٱلۡأَرۡضِ فَأَصۡبَحَ هَشِيمٗا تَذۡرُوهُ ٱلرِّيَٰحُۗ وَكَانَ ٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ مُّقۡتَدِرًا
An Nulaaɗo, piyan ɓen hoditorɓe aduna misal, yeru ngurndan aduna e nattingol mun e yaawude lannude mun ko yeru ndiyan toɓo, ɗan Men jippini ɗun immorde ka kammu, fuɗiri sabu ɗan ndiyan puɗi leydi ndin ɗi ɓenndi, ɗin puɗi wonti heluɗi muncii, keneeli ɗin no ronndoo kuntoy majji naɓira e banŋeeji goo, leydi ndin ruttoo no ndi wonirnoo, Alla yenɗii ko O Hattanɗo e dow kala huunde, huunde ronkintaa Mo, hiMo wurna ko O yiɗi, O re'a ko O yiɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• على المؤمن ألا يستكين أمام عزة الغني الكافر، وعليه نصحه وإرشاده إلى الإيمان بالله، والإقرار بوحدانيته، وشكر نعمه وأفضاله عليه.
No fawii gomɗinɗo on salgol yankinaade yeeso keefeero teddirɗo ngalu, no fawii mo kadi laaɓanngol mo e tinndinngol mo faade e gomɗinal Alla, e qirritagol Ngootimmbaaku Makko, e yettugol neemaaji Makko ɗin e ɓural ngal O waɗani mo ngal.

• ينبغي لكل من أعجبه شيء من ماله أو ولده أن يضيف النعمة إلى مُولِيها ومُسْدِيها بأن يقول: ﴿ما شاءَ اللهُ لا قُوَّةَ إلَّا بِاللهِ﴾.
No haanani kala mo weliɗun goɗɗun e jawdi makko maa ɓiɗɗo makko nde o ɓahata=laafat neema on faade e Jeyɗo On neema on e Okkuɗo mo On,ɗun woni o wi'a: "Ko Alla muuyi doole alaa si wanaa Alla".

• إذا أراد الله بعبد خيرًا عجل له العقوبة في الدنيا.
Si Alla muuyanii jeyaaɗo moƴƴere O yaccinanay mo lepte ɗen ka aduna.

• جواز الدعاء بتلف مال من كان ماله سبب طغيانه وكفره وخسرانه.
Dagagol noddirgol yeebugol jawdi, on mo jawdi mun woni sabu bewre mun e keefeeru mun e hayrere=perte mun.

ٱلۡمَالُ وَٱلۡبَنُونَ زِينَةُ ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَاۖ وَٱلۡبَٰقِيَٰتُ ٱلصَّٰلِحَٰتُ خَيۡرٌ عِندَ رَبِّكَ ثَوَابٗا وَخَيۡرٌ أَمَلٗا
Jawdi ndin e ɓiɗɓe ɓen ɗun no jeyaa e ko cuɗortee ka ngurndan aduna, jawdi alaa nafa ka laahara si wanaa si ndi golliraama e huunde weltinaynde Alla, golle ɗen e konnguɗi yarlaaɗi ɗin ka Alla ɓuri moƴƴude mbarjaari immorde e kala ko woni kon ka aduna e cuɗaaje, ko ɗin ɓuri moƴƴude e ko neɗɗanke on yelotoo ɗun; sabu cuɗaari aduna lannay mbarjaari golle ɗen e konnguɗi yarlaaɗi ɗin ka Alla ko heddotoondi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ نُسَيِّرُ ٱلۡجِبَالَ وَتَرَى ٱلۡأَرۡضَ بَارِزَةٗ وَحَشَرۡنَٰهُمۡ فَلَمۡ نُغَادِرۡ مِنۡهُمۡ أَحَدٗا
Janto ñannde Men ittata pelle ɗen e fudirde majje, a yi'ay leydi ndin ko feeñundi sabu iwugol ko woni kon e hoore mayri immorde e pelle e leɗɗe e maadiiji, Men mooɓa denndaangal tageefooji ɗin, Men accataa hay e gooto e maɓɓe si wanaa Men immintinii mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَعُرِضُواْ عَلَىٰ رَبِّكَ صَفّٗا لَّقَدۡ جِئۡتُمُونَا كَمَا خَلَقۡنَٰكُمۡ أَوَّلَ مَرَّةِۭۚ بَلۡ زَعَمۡتُمۡ أَلَّن نَّجۡعَلَ لَكُم مَّوۡعِدٗا
Yimɓe ɓen weeɓitee ka Joomi maa ko ɓe saffeeji O hasba ɓe, wi'anee ɓe: "Gmɗii on arii ka Amen gooto gooto holɓe soliiɓe wano Men tagirnoo on non ka laawol aranol, ko woni, on aaƴino wonnde onon on immintintaake, wonnde Menen Men waɗanaano on jamaanu e nokkuure nde Men yoɓata on e mu'un golleeji mo'on ɗin".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَوُضِعَ ٱلۡكِتَٰبُ فَتَرَى ٱلۡمُجۡرِمِينَ مُشۡفِقِينَ مِمَّا فِيهِ وَيَقُولُونَ يَٰوَيۡلَتَنَا مَالِ هَٰذَا ٱلۡكِتَٰبِ لَا يُغَادِرُ صَغِيرَةٗ وَلَا كَبِيرَةً إِلَّآ أَحۡصَىٰهَاۚ وَوَجَدُواْ مَا عَمِلُواْ حَاضِرٗاۗ وَلَا يَظۡلِمُ رَبُّكَ أَحَدٗا
Deftere golleeji nden wallinee, no woodi nanngiroowo deftere mun ñaamo mun ngon, no woodi kadi nanngiroowo nde nano mun ngon, a yi'ay -an neɗɗanke- heeferɓe ɓen ko huluɓe ko woni kon e mayre; sabu kamɓe hiɓe anndi ko ɓe ardini kon e nder mayre immorde e keeferaaku e geddi, ɓi wi'a: "Ee halakuyee amen e nammbara amen! ko heɓi ndee deftere nde accataa ko fanɗi wanaa ko njanɗi e golle amen si wanaa nde limii ɗun nde marii". Ɓe tawa ko ɓe golle kon ka ngurndan maɓɓe aduna immorde e geddi ko winndaaɗun tabintinaa, Joomi maaɗa tooñataa -an Nulaaɗo- hay e gooto, O leptataa hay e gooto ko aldaa e bakkaatu, O ustantaa ɗoftiiɗo on e mbarjaari ɗoftaare makko nden hay e huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قُلۡنَا لِلۡمَلَٰٓئِكَةِ ٱسۡجُدُواْ لِأٓدَمَ فَسَجَدُوٓاْ إِلَّآ إِبۡلِيسَ كَانَ مِنَ ٱلۡجِنِّ فَفَسَقَ عَنۡ أَمۡرِ رَبِّهِۦٓۗ أَفَتَتَّخِذُونَهُۥ وَذُرِّيَّتَهُۥٓ أَوۡلِيَآءَ مِن دُونِي وَهُمۡ لَكُمۡ عَدُوُّۢۚ بِئۡسَ لِلظَّٰلِمِينَ بَدَلٗا
Janto -an Nulaaɗo- fewndo Men wi'annoo Malaa'ikaaɓe ɓen: "Sujjanee Aadama sujjannde hiwraango, ɓe fow maɓɓe ɓe sujjani mo ka ɗoftaade Yamaruyee Joomi maɓɓe si wonaa Ibliisa o laatii jeyaaɗo e jinnaaji ɗin o wonaali jeyaaɗo e Malaa'ikaaɓe ɓen, o salii o mawnintinanii sujjugol ngol, o yalti e ɗoftaari Joomi makko. Enee, on jogitoto mo -ko onon yo yimɓe- kanko e ɓiɗɓe makko ɓen yiɗɓe ɓe weldon e mun gaanin An, hara kamɓe ko ɓe añuɓe on. Ko honno jogitorton ayɓe mon ɓen yiɗɓe mon?! Kaanii bonii golle tooñooɓe ɓen ɓen waɗuɓe seytaane giɗo maɓɓe mbattude weldugol e Alla O toowii.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ مَّآ أَشۡهَدتُّهُمۡ خَلۡقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ وَلَا خَلۡقَ أَنفُسِهِمۡ وَمَا كُنتُ مُتَّخِذَ ٱلۡمُضِلِّينَ عَضُدٗا
Ɓe'e, ɓe jogitiɗon ɗun yiɗɓe gaanin An, ɓen ko jeyaaɓe yeruuɓe mo'on, Mi hollaano ɓe Tagugol kammuuli ɗin wanaa Tagugol leydi ndin kadi fewndo Mi Tagaynooɗi, ko woni, hari ɓe wonaali woodaaɓe, Mi hollaano yoga maɓɓe kadi Tagugol yoga, ko Min woni Weddorɗo Tagugol ngol e Fewjugol ngol, Mi wonaali kadi jogitotooɗo majjinooɓe ɓen immorde seytanuuji yimɓe e jinna wallooɓe, Min Miɗo Yonndinii e wallooɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ يَقُولُ نَادُواْ شُرَكَآءِيَ ٱلَّذِينَ زَعَمۡتُمۡ فَدَعَوۡهُمۡ فَلَمۡ يَسۡتَجِيبُواْ لَهُمۡ وَجَعَلۡنَا بَيۡنَهُم مَّوۡبِقٗا
Jantano ɓe -an Nulaaɗo- Ñalnde Darngal tuma nde Alla Daalanta ɓen sirkannooɓe Mo ka aduna: "Noddee kafidaaɓe An ɓen, ɓen ɓe aaƴinoɗon wonnde kamɓe ko ɓe kafidaaɓe An bela-jo'o kamɓe ɓe wallay on, ɓe nodda ɓe ɓe noototaako noddaandu maɓɓe ndun ɓe wallataaɓe, Men waɗa hakkunde rewooɓe ɓen e rewaaɓe ɓen halkorde nde ɓe kafi e mun, ɗun ko Yiite Jahannama.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَرَءَا ٱلۡمُجۡرِمُونَ ٱلنَّارَ فَظَنُّوٓاْ أَنَّهُم مُّوَاقِعُوهَا وَلَمۡ يَجِدُواْ عَنۡهَا مَصۡرِفٗا
Sirkooɓe ɓen yi'a Yiite ngen, ɓe yananee hattirde e yananeede wonnde kamɓe ɓe yanay e nder magge, ɓe heɓantaa nge nokkuure nde ɓe sellirta =pirlitorto e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• على العبد الإكثار من الباقيات الصالحات، وهي كل عمل صالح من قول أو فعل يبقى للآخرة.
No fawii jeyaaɗo on hebbinorgol moƴƴi heddotooɗi ɗin, ko woni ɗun, ko kala golle immorde e konngol maa kuugal ngal no heddoo fii laahara.

• على العبد تذكر أهوال القيامة، والعمل لهذا اليوم حتى ينجو من أهواله، وينعم بجنة الله ورضوانه.
No fawii jeyaaɗo on annditugol kulaleeji Darngal ngal, e gollanngol nden Ñalaande fii yo o daɗu immorde e kulaleeji mayre, o neeminiree Aljanna Alla on e Welayee Makko on.

• كَرَّم الله تعالى أبانا آدم عليه السلام والجنس البشري بأجمعه بأمره الملائكة أن تسجد له في بدء الخليقة سجود تحية وتكريم.
Alla Toowuɗo On Teddinirii Baaba me'en Aadama (yo o his) e denndaangal noone ɓanndinke Yamirgol Makko Malaa'ikaaɓe ɓen yo ɓe sujjan mo ka fuɗɗoode Tagu ngun sujjannde hiwragol e teddinngol.

• في الآيات الحث على اتخاذ الشيطان عدوًّا.
No e nder Aayeeje ɗen rerɗingol fii jogagol seytaane gaño.

وَلَقَدۡ صَرَّفۡنَا فِي هَٰذَا ٱلۡقُرۡءَانِ لِلنَّاسِ مِن كُلِّ مَثَلٖۚ وَكَانَ ٱلۡإِنسَٰنُ أَكۡثَرَ شَيۡءٖ جَدَلٗا
Gomɗii Men ɓannginii Men nooninii e nder ndee Alqur'aanaare Telliinde e dow Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo) ko ɗuuɗi e nooneeji mise fii yo ɓe annditu ɓe waajitoo, kono neɗɗanke on -tentinii keefeero on- himo ɓuri kala huunde nde wennje ɗe aldaa e goonga feeñata e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا مَنَعَ ٱلنَّاسَ أَن يُؤۡمِنُوٓاْ إِذۡ جَآءَهُمُ ٱلۡهُدَىٰ وَيَسۡتَغۡفِرُواْ رَبَّهُمۡ إِلَّآ أَن تَأۡتِيَهُمۡ سُنَّةُ ٱلۡأَوَّلِينَ أَوۡ يَأۡتِيَهُمُ ٱلۡعَذَابُ قُبُلٗا
Heedaali hakkunde heeferɓe sanndalɗiiɓe ɓen e gomɗinngol ko Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo) addi kon immorde e Joomi makko, heedaali hakkunde maɓɓe e ɗaɓɓugol haforaneede junubaaji=bakkatuuji maɓɓe ɗin ka Alla ustagol ɓannginngol. Gomɗii mise ɗen piyanaama ɓe ka nder Alqur'aana, hujjaaji ɓannguɗi ari e maɓɓe, anndu, ko haɗi ɓe ko ɗaɓɓugol -no tiiɗiri- yanugol lepte moftaaji feƴƴuɗi ɗin e hoore maɓɓe, e yi'ugol lepte ɗi ɓe fodaa ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا نُرۡسِلُ ٱلۡمُرۡسَلِينَ إِلَّا مُبَشِّرِينَ وَمُنذِرِينَۚ وَيُجَٰدِلُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِٱلۡبَٰطِلِ لِيُدۡحِضُواْ بِهِ ٱلۡحَقَّۖ وَٱتَّخَذُوٓاْ ءَايَٰتِي وَمَآ أُنذِرُواْ هُزُوٗا
Men Nuliraali ɓen ɓe Men Nuli immorde e Nulaaɓe Amen si wanaa ko ɓe weltinooɓe yimɓe gomɗinal ngal e ɗoftaare nden, e hulɓinooɓe yimɓe keefeeru ngun e geddi ɗin, alanaa ɓe wurtagol e hoore ɓerɗe ɗen fii fawugol ɗe e hoore Peewal ngal, ɓen yedduɓe Alla e Nulaaɓe ɓen no wennja wonndude e feeñanngol ɓe dalil on, fii yo ɓe ittir meere maɓɓe nden Goonga Tellinaaɗo on e Muhammadu (yo Alla juulu e makko O hisina mo) ɓe watti Alqur'aana on e ko ɓe hulɓiniraa kon samakal e jalnori=jalnirde.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَنۡ أَظۡلَمُ مِمَّن ذُكِّرَ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِۦ فَأَعۡرَضَ عَنۡهَا وَنَسِيَ مَا قَدَّمَتۡ يَدَاهُۚ إِنَّا جَعَلۡنَا عَلَىٰ قُلُوبِهِمۡ أَكِنَّةً أَن يَفۡقَهُوهُ وَفِيٓ ءَاذَانِهِمۡ وَقۡرٗاۖ وَإِن تَدۡعُهُمۡ إِلَى ٱلۡهُدَىٰ فَلَن يَهۡتَدُوٓاْ إِذًا أَبَدٗا
Alaa hay e gooto ɓurɗo sattude tooñe ko foti e on waajuraaɗo Aayeeje Joomi makko ɗen, tawi o haajaaka ko woni kon e nder majje immorde e kammbaa lepte ɗen, o ɗuurii e waajitorgol ɗe, o yejjeti ko o ardini kon ka ngurndan makko aduna immorde e keeferaaku e geddi o tuubaali e majji, Menen Men waɗii e ɓerɗe ɓen ko muurata haɗa ɗe immorde e faamugol Alqur'aana on, e ka noppi maɓɓe kadi pahu gaayi ɗun, ɓe nanataa nde nanɗe jaɓugol, hay si a noddii ɓe e gomɗinal ɓe jaabotaako ko noddataa ɓe kon e mun poomaa fodde no ka ɓerɗe maɓɓe coddu, e ka noppi maɓɓe pahu.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَرَبُّكَ ٱلۡغَفُورُ ذُو ٱلرَّحۡمَةِۖ لَوۡ يُؤَاخِذُهُم بِمَا كَسَبُواْ لَعَجَّلَ لَهُمُ ٱلۡعَذَابَۚ بَل لَّهُم مَّوۡعِدٞ لَّن يَجِدُواْ مِن دُونِهِۦ مَوۡئِلٗا
Fii wata Annabiijo on (yo Alla juulu e makko O hisina mo) yollitu faade e ko fennuɓe ɓen hawjirta kon lepte ɗen, Alla Daalani mo: "Ko Joomi maaɗa -an Nulaaɗo- woni Surroowo bakkatuuji jeyaaɓe Makko tuubu6 ɓe ɓen, ko O Jom Yurmeende, nden yaajannde kala huunde, no jeyaa e Yurmeende Makko nden wonnde Kanko O nennanay yedduɓe ɓen bela-jo'o kamɓe ɓe tuubay ɓe ruttoto e Makko, sinndo Kanko O toowii, O leptayno ɓee ɗuuriiɓe O yaccinanayno ɓe lepte ɗen ka ngurdan aduna, kono Kanko ko O Munñiiɗo Yurmiteeɗo, O nennane ɓe lepte ɗen fii yo ɓe tuubu, ko woni, no woodani ɓe nokkuure e jamaanu happaaɗi ɗiɗi ɓe yoɓoyte e mayre keeferaaku maɓɓe ngun e ɗuuragol maɓɓe ngol si tawii ɓe tuubaali, ɓe heɓataa gaanin mayre fattorde nde ɓe fattoo e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَتِلۡكَ ٱلۡقُرَىٰٓ أَهۡلَكۡنَٰهُمۡ لَمَّا ظَلَمُواْ وَجَعَلۡنَا لِمَهۡلِكِهِم مَّوۡعِدٗا
Ɗen ca'e yedduɗe ɓadiiɗe on, yeru ca'e yimɓe Huudu e Saalihu e su'aybu Men halkuno ɓe nde ɓe tooñirnoo ko'e-maɓɓe keefeeraaku e geddi, Men waɗani halkugol ɓe ngol waqtu happaaɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قَالَ مُوسَىٰ لِفَتَىٰهُ لَآ أَبۡرَحُ حَتَّىٰٓ أَبۡلُغَ مَجۡمَعَ ٱلۡبَحۡرَيۡنِ أَوۡ أَمۡضِيَ حُقُبٗا
Janto -an Nulaaɗo- nde Muusaa (yo o his) maakanno kurkaadu makko ndun Yuusa'u geɗal Nuun: "Mi seerataa miɗo yaha haa mi hewta fottirde maaje ɗen ɗiɗi, maaɗun mi yaha jamaanu juutungu haa mi fotta e jeyaaɗo moƴƴuɗo on, mi jannga e makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَلَمَّا بَلَغَا مَجۡمَعَ بَيۡنِهِمَا نَسِيَا حُوتَهُمَا فَٱتَّخَذَ سَبِيلَهُۥ فِي ٱلۡبَحۡرِ سَرَبٗا
Ɓe yahi, nde ɓe hewtoynoo fottirde maaje ɗen ɗiɗi ɓe yejjiti linngii maɓɓe ngii, ngin ngi ɓe jogitii ɗun njooɓaari maɓɓe, Alla wurniti linngii ngii, ngii jogitii laawol ka maayo yeru wuddere, ndiyan ɗan heewataa e mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• عظمة القرآن وجلالته وعمومه؛ لأن فيه كل طريق موصل إلى العلوم النافعة، والسعادة الأبدية، وكل طريق يعصم من الشر.
Manngu Alqur'aanaare nden e Teddugol mayre ngol e kuuɓal mayre ngal; sabu no e mayre kala laawol hewtinay ngol faande e gannde nafooje ɗen, e malal poomayankewal ngal, e kala laawol reenayngol e worrode.

• من حكمة الله ورحمته أن تقييضه المبطلين المجادلين الحق بالباطل من أعظم الأسباب إلى وضوح الحق، وتبيُّن الباطل وفساده.
No jeyaa e Ñeeñal Alla e Hinnayee Makko tamgol Makko ɓonnooɓe ɓen wennjirooɓe Goonga kan mehre nden no jeyaa e ko ɓuri mawnude sabuuji ɗin faande e ɓanngugol Goonga kan, e ɓanngugol mehre e bonugol mayre.

• في الآيات من التخويف لمن ترك الحق بعد علمه أن يحال بينه وبين الحق، ولا يتمكن منه بعد ذلك، ما هو أعظم مُرَهِّب وزاجر عن ذلك.
No ka Aayeeje immorde e hulɓinngol wonannde ɓen ɗaluɓe Goonga kan ɓaawo anndugol ka fii wata heede hakkunde maɓɓe e makka, hara ka newotaako ɓaawo ɗun, ko honɗun woni ko ɓuri mawnude hulɓinngol e gufugol gaayi ɗun.

• فضيلة العلم والرحلة في طلبه، واغتنام لقاء الفضلاء والعلماء وإن بعدت أقطارهم.
Ɓural ganndal ngan e setagol fii ɗaɓɓugol ngal, e nafitorgol fottugol e mokobaaɓe ɓen e gonndiɗuɓe ɓen hay si leyɗe maɓɓe ɗen no woɗɗitii.

• الحوت يطلق على السمكة الصغيرة والكبيرة ولم يرد في القرآن لفظ السمك، وإنما ورد الحوت والنون واللحم الطري.
"Al-huutu" ndee innde no noddiree linngii togosii e njanii, innde "As-samaka" nden jolaali ka Alqur'aana, ko joli ton ko: "Al-huutu e An-nuun e teewu ɗaatungu ngun.

فَلَمَّا جَاوَزَا قَالَ لِفَتَىٰهُ ءَاتِنَا غَدَآءَنَا لَقَدۡ لَقِينَا مِن سَفَرِنَا هَٰذَا نَصَبٗا
Tuma nde ɓe hewtoynoo nden nokkuure, Muusaa (yo o his) maakani kurkaadu makko ndun: "ɓannanii en soƴƴaari ndin, gomɗii en hawrii immorde e ndu'u yaadu men tampere sattunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ أَرَءَيۡتَ إِذۡ أَوَيۡنَآ إِلَى ٱلصَّخۡرَةِ فَإِنِّي نَسِيتُ ٱلۡحُوتَ وَمَآ أَنسَىٰنِيهُ إِلَّا ٱلشَّيۡطَٰنُ أَنۡ أَذۡكُرَهُۥۚ وَٱتَّخَذَ سَبِيلَهُۥ فِي ٱلۡبَحۡرِ عَجَبٗا
Suka on wi'i: "A yi'ii ko waɗi kon fewndo sorunoɗen ka fetere?! Min mi yejjituno anndintinngol ma fii linngii ngin, yejjintinaali lan anndintinngol ma fii maggin si wonaa Seytaane, gomɗii linngii ngin wuuritii, laawol waɗanaa ngin ka maayo hingii yahira no hawnori.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ ذَٰلِكَ مَا كُنَّا نَبۡغِۚ فَٱرۡتَدَّا عَلَىٰٓ ءَاثَارِهِمَا قَصَصٗا
Muusaa (yo o his) maakani kurkaadu makko ndun: "ko ɗon ko faalaɗen kon woni, ko ɗun woni maande nokkuure jeyaaɗo moƴƴo on, ɓe yiltitii hiɓe jokka batte teppe maɓɓe ɗen; fii wata ɓe majju laawol ngol haa ɓe hewtoya ka fetere, immorde ɗon haa ka naatirde linngii ngin.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَوَجَدَا عَبۡدٗا مِّنۡ عِبَادِنَآ ءَاتَيۡنَٰهُ رَحۡمَةٗ مِّنۡ عِندِنَا وَعَلَّمۡنَٰهُ مِن لَّدُنَّا عِلۡمٗا
Tuma nde ɓe hewtoynoo nokku ka ɓe hattii linngii ngin ɗon, ɓe tawi ɗon jeyaaɗo immorde e jeyaaɓe Amen moƴƴuɓe, (on ko Khadiru, yo o his) Men Okkii mo Hinnayee immorde e Amen, Men anndini mo immorde e Amen Ganndal yimɓe ɓen ƴellitaaki e maggal, ko ɗun oo fillayee ɗoo mofti.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ لَهُۥ مُوسَىٰ هَلۡ أَتَّبِعُكَ عَلَىٰٓ أَن تُعَلِّمَنِ مِمَّا عُلِّمۡتَ رُشۡدٗا
Muusaa maakani mo e hoore yankinaare e newaare: "Enee a accay mi jokke fii yo a anndinan yoga e ko Alla anndin maa e Ganndal ngal kañun ko Peewal faade e Goonga kan?
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ إِنَّكَ لَن تَسۡتَطِيعَ مَعِيَ صَبۡرٗا
Khadiru maaki: "Pellet, an a waawataa munñaande e kon ko yi'ataa ɗun immorde e ganndal an; sabu ɗun hawrondiraa ko woni kon ka maaɗa immorde e ganndal.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكَيۡفَ تَصۡبِرُ عَلَىٰ مَا لَمۡ تُحِطۡ بِهِۦ خُبۡرٗا
Ko honno munñurtaa e dow ɗun ko yi'ataa e golleeji ɗin ɗi a anndaa senngo feewungo ngon e majji; sabu an ko ñaawirtaa e majji ko emmbere ganndal maa ngal?
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ سَتَجِدُنِيٓ إِن شَآءَ ٱللَّهُ صَابِرٗا وَلَآ أَعۡصِي لَكَ أَمۡرٗا
Muusaa maaki: "Si Alla Muuyii, a taway lan ko mi munñiiɗo e dow ko mi yi'ata kon immorde e maaɗa e golleeji, ko mi tabituɗo e doftagol ma, mi yeddataa yamaruyee maa mo yamirɗaa mi ɗun".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ فَإِنِ ٱتَّبَعۡتَنِي فَلَا تَسۡـَٔلۡنِي عَن شَيۡءٍ حَتَّىٰٓ أُحۡدِثَ لَكَ مِنۡهُ ذِكۡرٗا
Khadiru maakani Muusaa: "Si a jokkay lam, wata lanndo lam fii huunde e ko yi'ataa kon miɗo waɗa haa tawa ko min woni fuɗɗotooɗo on ɓannginngol kene mayre".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَا رَكِبَا فِي ٱلسَّفِينَةِ خَرَقَهَاۖ قَالَ أَخَرَقۡتَهَا لِتُغۡرِقَ أَهۡلَهَا لَقَدۡ جِئۡتَ شَيۡـًٔا إِمۡرٗا
Tuma nde ɓe fottanno e ɗum, ɓe yahi ka fonngo maayo haa ɓe hawri e laana, ɓe bakii e makka ɓe yoɓaali sabu teddinngol Khadiru, Khadiru tufiri laana kan ɓurugol peccal e pecce makka, Muusaa maakani mo: "A tufii laana kan, kan ka yimɓe mun baki en e nder mun ko aldaa e yoɓugol, tijjagol ka yoolay yimɓe makka ɓen?! Gomɗii a addii fiyaake mawɗo".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ أَلَمۡ أَقُلۡ إِنَّكَ لَن تَسۡتَطِيعَ مَعِيَ صَبۡرٗا
Khadiru maakani Muusaa: "Enee mi wi'aano: pellet, an a hattantaake muñal wonndugol e an e ko yi'ataa kon immorde e am".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ لَا تُؤَاخِذۡنِي بِمَا نَسِيتُ وَلَا تُرۡهِقۡنِي مِنۡ أَمۡرِي عُسۡرٗا
Muusaa (yo o his) maakani Khadiru: "Wata a nanngitiran sabu ɗalirgol an aadi maa ndin gejji, wata a ɓittinanan sattinaa ka wonndinagol e ma'a.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَا لَقِيَا غُلَٰمٗا فَقَتَلَهُۥ قَالَ أَقَتَلۡتَ نَفۡسٗا زَكِيَّةَۢ بِغَيۡرِ نَفۡسٖ لَّقَدۡ جِئۡتَ شَيۡـٔٗا نُّكۡرٗا
Ɓe hucciti ɓaawo jippagol maɓɓe ka laana hiɓe yaha ka fonngo, ɓe yi'i suka mo hellifaaka no fijida e sukaaɓe, Khadiru wari mo, Muusaa maakani mo: "E a waru wonkii laaɓuki ki hellifaaka ki aldaa e bakkaatu woo?! Gomɗii a addii muraadu añaandu!".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• استحباب كون خادم الإنسان ذكيًّا فطنًا كَيِّسًا ليتم له أمره الذي يريده.
Yiɗeede wonugol gollanoowo neɗɗanke on ƴoƴuɗo mbirtaaɗo fii muraadu makko ndu o faandii ndun no gasirana mo.

• أن المعونة تنزل على العبد على حسب قيامه بالمأمور به، وأن الموافق لأمر الله يُعان ما لا يُعان غيره.
Wonnde ballal ngal no jippoo e dow jeyaaɗo on e emmbere daranagol makko yamiraaɗi ɗin, e wonnde hawrugol e Yamaruyee Alla on no walla ko tanaa mun wallataa.

• التأدب مع المعلم، وخطاب المتعلم إياه ألطف خطاب.
Ne'anagol jannoowo on, e nde jangoowo on yeewtirta mo ko ɓuri newaade e yewtere.

• النسيان لا يقتضي المؤاخذة، ولا يدخل تحت التكليف، ولا يتعلق به حكم.
Gejji ɗin haanaaka nanngitireede, ɗi naataa e ley kellefuyee on, ñaawoore fawaaki e majji.

• تعلم العالم الفاضل للعلم الذي لم يَتَمَهَّر فيه ممن مهر فيه، وإن كان دونه في العلم بدرجات كثيرة.
Anndinagol ganndo ɓurɗo on ganndal ngal o ɗigginaa ngal e junngo ɗigginɗo ngal on, hay si tawii himo senngo ley makko e ganndal e darjaaji ɗuuɗuɗi.

• إضافة العلم وغيره من الفضائل لله تعالى، والإقرار بذلك، وشكر الله عليها.
Wattugol Ganndal ngal e tanaa maggal immorde e ɓure ɗen wonannde Alla O Toowi, e qirritagol ɗun, e jarnugol Alla e dow mun.

۞ قَالَ أَلَمۡ أَقُل لَّكَ إِنَّكَ لَن تَسۡتَطِيعَ مَعِيَ صَبۡرٗا
Khadiru wi'ani: Mussaa (yo o his): Min hari mi wi'iino ma: "pellet, an -Muusaa- a hattantaake muñal e dow fiyaake ko mi waɗata kon".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ إِن سَأَلۡتُكَ عَن شَيۡءِۭ بَعۡدَهَا فَلَا تُصَٰحِبۡنِيۖ قَدۡ بَلَغۡتَ مِن لَّدُنِّي عُذۡرٗا
Muusaa (yo o his) maaki: "Si mi lanndike fii huunde ɓaawo ngol laawol ɗoo haray seedu e an, haray gomɗii a hewtii e nokku mo ngantu mo accata fii wonndugol e an; sabu lunndagol an yamiroore maaɗa laabi tati.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱنطَلَقَا حَتَّىٰٓ إِذَآ أَتَيَآ أَهۡلَ قَرۡيَةٍ ٱسۡتَطۡعَمَآ أَهۡلَهَا فَأَبَوۡاْ أَن يُضَيِّفُوهُمَا فَوَجَدَا فِيهَا جِدَارٗا يُرِيدُ أَن يَنقَضَّ فَأَقَامَهُۥۖ قَالَ لَوۡ شِئۡتَ لَتَّخَذۡتَ عَلَيۡهِ أَجۡرٗا
Ɓe yahi haa ɓe hewti e yimɓe saare ɓe ɗaɓɓiri yimɓe mayre ɓen ñaametee, yimɓe saare nden salii ñamminngol ɓe, e tottugol e maɓɓe hakkee wernugol, ɓe tawi ka saare maade woñiindi ɓattii-ndi yanugol yirba, Khadiru wurti ndi haa ndi feewi, Muusaa (yo o his) maakani Khadiru: "Sinno a yiɗii ƴittugol njoddi fii moƴƴintingol ndi a ƴettayno ɗum; sabu katonnjinal me'en e ɗum ɓaawo salagol maɓɓe wernugol en.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ هَٰذَا فِرَاقُ بَيۡنِي وَبَيۡنِكَۚ سَأُنَبِّئُكَ بِتَأۡوِيلِ مَا لَمۡ تَسۡتَطِع عَّلَيۡهِ صَبۡرًا
Khadiru maakani Muusaa: "Ngool falagol ɗoo sabu anngal ƴettugol njoddi fii wurtugol maadi ndin ko ɗum woni nokku seedigal ngal hakkunde an e ma'a, aray mi humpite firo kon ko a hattananooka munñaade e dow mun e ko yi'uɗaa kon miɗo waɗa ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمَّا ٱلسَّفِينَةُ فَكَانَتۡ لِمَسَٰكِينَ يَعۡمَلُونَ فِي ٱلۡبَحۡرِ فَأَرَدتُّ أَنۡ أَعِيبَهَا وَكَانَ وَرَآءَهُم مَّلِكٞ يَأۡخُذُ كُلَّ سَفِينَةٍ غَصۡبٗا
Si ko kan laana ka yeddirɗaa mi sabu yulugol ka; hari ka wonanii lo'uɓe hiɓe gollera ka ka maayo ɓe hattantaake hiwugol ka, mi faalaa ko mi waɗi kon e makka yo wontan ka ayyibe; fii wata halor ka lamɗo wonɗo yeeso maɓɓe on, on jaɓtoowo kala laana moƴƴuka e junngo jom makka, o ɗala kala laana wonnduka e ayiiibe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَمَّا ٱلۡغُلَٰمُ فَكَانَ أَبَوَاهُ مُؤۡمِنَيۡنِ فَخَشِينَآ أَن يُرۡهِقَهُمَا طُغۡيَٰنٗا وَكُفۡرٗا
Si ko on suka mo yeddirɗaa lam sabu warugol mo neene makko e baaba makko laatike gomɗimɓe, tawi kanko e Ganndal Alla ko o keefeeru, men huli si o hellifaama wata o ukkuɓe e yeddugol Alla e bewre sabu fantude giggol maɓɓe e makko, maaɗun sabu fantude katojinal maɓɓe e makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَأَرَدۡنَآ أَن يُبۡدِلَهُمَا رَبُّهُمَا خَيۡرٗا مِّنۡهُ زَكَوٰةٗ وَأَقۡرَبَ رُحۡمٗا
Men faalaa yo Alla lontinanɓe ɓiɗɗo ɓurɗo mo moƴƴude Diina e laaɓal immorde e bakkaatu, e ɓurɗo ɓadaade yurmeende jibinɓe ɓen ɗiɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَمَّا ٱلۡجِدَارُ فَكَانَ لِغُلَٰمَيۡنِ يَتِيمَيۡنِ فِي ٱلۡمَدِينَةِ وَكَانَ تَحۡتَهُۥ كَنزٞ لَّهُمَا وَكَانَ أَبُوهُمَا صَٰلِحٗا فَأَرَادَ رَبُّكَ أَن يَبۡلُغَآ أَشُدَّهُمَا وَيَسۡتَخۡرِجَا كَنزَهُمَا رَحۡمَةٗ مِّن رَّبِّكَۚ وَمَا فَعَلۡتُهُۥ عَنۡ أَمۡرِيۚ ذَٰلِكَ تَأۡوِيلُ مَا لَمۡ تَسۡطِع عَّلَيۡهِ صَبۡرٗا
Si ko ndin maadi ndi mi moƴƴontini ɗum yedduɗaa mi e moƴƴintingol ndi, ko fii cukaloy ɗiɗo koy baaba mun maayi no ka saare nde aruɗen e mu'un, tawi jawdi no iranaa koy ka ley maadi, baaba koy cukaloy ɗiɗoy laatino neɗɗo moƴƴo, Joomi maaɗa faalaa -an Muusaa- yo ɓe mawnu ɓe hewtu duuɓi peewal, ɓe yaltina jawdi maɓɓe iraandi ndin ka ley maadi; sinno maadi ndin yanuno jooni jawdi maɓɓe ndin yaltitayno ndi weeɓitanoo yeebagol, ndee eɓɓoore ɗoo laatike Yurmeende immorde ka Joomi maa nde O Yurmaaɓe, mi waɗiraali ɗum immorde e tinnaare am, ɗum ko firo ko a hattanaaka munñaade e dow mun kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَسۡـَٔلُونَكَ عَن ذِي ٱلۡقَرۡنَيۡنِۖ قُلۡ سَأَتۡلُواْ عَلَيۡكُم مِّنۡهُ ذِكۡرًا
Sirkooɓe ɓen e Alyahuuda en no lanndaade ma -an Nulaaɗo- e ndarndagol fii kumpital jom gaLlaaɗi ɗin ɗiɗi, maaku: "Arma mi janngana on seeɗa e kumpital fii makko ko taskoron ɗum waajitoɗon".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• وجوب التأني والتثبت وعدم المبادرة إلى الحكم على الشيء.
Wajibagol tabitugol nennoo hara hawjiraali ñaawugol piiji ɗin.

• أن الأمور تجري أحكامها على ظاهرها، وتُعَلق بها الأحكام الدنيوية في الأموال والدماء وغيرها.
Pellet, ñaawoore fiyakuuji ɗin ko e kene majji on rewata, no yowee e majji ñaawooje ka jawle e ka ƴiiƴe e tanaa mun.

• يُدْفَع الشر الكبير بارتكاب الشر الصغير، ويُرَاعَى أكبر المصلحتين بتفويت أدناهما.
Bone mawɗe ɗen no dunyrette waɗugol bone famɗuɗe ɗen, ɓurɗo mawnude on e moƴƴiɗin ɗiɗi no ayniree derfugol(faatinde) ɓurɗo jaasude on.

• ينبغي للصاحب ألا يفارق صاحبه ويترك صحبته حتى يُعْتِبَه ويُعْذِر منه.
No haanani wonndiiɗo nde o seerataa e wonndiiɗo makko on o ɗala wonndinagol e makko haa o fela mo o ngantinoo e makko.

• استعمال الأدب مع الله تعالى في الألفاظ بنسبة الخير إليه وعدم نسبة الشر إليه .
Gollirgol neede wonndude e Alla O Toowii ka konnguɗi wano dammbugol moƴƴere nden e Makko e anngal dammbugol bone ɗen e Makko.

• أن العبد الصالح يحفظه الله في نفسه وفي ذريته.
Pellet, jeyaaɗo moƴuɗo on Alla Reenay mo ka wonkii makko e ka ɓiɗɓe makko.

إِنَّا مَكَّنَّا لَهُۥ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَءَاتَيۡنَٰهُ مِن كُلِّ شَيۡءٖ سَبَبٗا
Menen Men weeɓinanii mo ka leydi, Men Jonni mo e kala huunde nde o ɗaɓɓata laawol hewtinayngol mo e faandaare makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَأَتۡبَعَ سَبَبًا
O nanngi ko Men Okki mo kon immorde e laawi fii hewtugol e ɗaɓɓaande makko, o sutori hirnaange.
Arabic explanations of the Qur’an:
حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ مَغۡرِبَ ٱلشَّمۡسِ وَجَدَهَا تَغۡرُبُ فِي عَيۡنٍ حَمِئَةٖ وَوَجَدَ عِندَهَا قَوۡمٗاۖ قُلۡنَا يَٰذَا ٱلۡقَرۡنَيۡنِ إِمَّآ أَن تُعَذِّبَ وَإِمَّآ أَن تَتَّخِذَ فِيهِمۡ حُسۡنٗا
O yahi ka leydi haa o hewti ka hattirde leydi ndin ka hella mutirde naange, o yi'i nge awiima kannge hinge muta e caangol wulungol wonndungol e loope ɓaleeje, o tawi ka mutirde naange ngen yimɓe heeferɓe, Men wi'ani mo e hoore suɓinngol mo: "Ko an yo jom galaaɗi ɗiɗi, ko si a leptiray ɓee warugol maa tanaa mun, maaɗun si a moƴƴoto e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ أَمَّا مَن ظَلَمَ فَسَوۡفَ نُعَذِّبُهُۥ ثُمَّ يُرَدُّ إِلَىٰ رَبِّهِۦ فَيُعَذِّبُهُۥ عَذَابٗا نُّكۡرٗا
Jom gallaaɗi ɗin ɗiɗi wi'i: "Si tawii ko on sirkanɗo Alla o deppitii(doonii) e sirku ngun ɓaawo men noddii mo e dewal, men leptiray mo ka aduna warugol, refti o ruttoo ka Joomi makko Ñalnde Darngal O Lepta mo Lepte hulɓiniiɗe".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَمَّا مَنۡ ءَامَنَ وَعَمِلَ صَٰلِحٗا فَلَهُۥ جَزَآءً ٱلۡحُسۡنَىٰۖ وَسَنَقُولُ لَهُۥ مِنۡ أَمۡرِنَا يُسۡرٗا
Si tawii ko on gomɗinɗo e maɓɓe Alla o golli ko moƴƴi no woodani mo Aljanna; njoɗdi immorde ka Joomi makko sabu gomɗinal makko ngal e golle makko moƴƴe ɗen, aray Men wi'ana mo e fiyaake Amen ko wonndi e newaare.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ أَتۡبَعَ سَبَبًا
Refti o jokki laawol tanaa laawol makko aranol ngol ko o fewtirɗo hella funnaange.
Arabic explanations of the Qur’an:
حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ مَطۡلِعَ ٱلشَّمۡسِ وَجَدَهَا تَطۡلُعُ عَلَىٰ قَوۡمٖ لَّمۡ نَجۡعَل لَّهُم مِّن دُونِهَا سِتۡرٗا
O yahi haa nde o hewtoynoo e nokkuure nde naange ngen ƴellitotoo e mun, o tawi naange ngen no ƴellitoo e dow yimɓe Men waɗanaali ɓe gaanin naange ngen ko hiwata ɓe wano cuuɗi e ɗowdiiji leɗɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
كَذَٰلِكَۖ وَقَدۡ أَحَطۡنَا بِمَا لَدَيۡهِ خُبۡرٗا
Ko wano nii fiyaake jom gallaaɗi ɗin ɗiɗi, gomɗii o fiiltiima ganndal e fennsitale ko woni kon ka makko e doole e laamu.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ أَتۡبَعَ سَبَبًا
Refti o jokki laawol tanaa laawi arani ɗin ɗiɗi ko o falorɗo hakkunde funnaange e hirnaange.
Arabic explanations of the Qur’an:
حَتَّىٰٓ إِذَا بَلَغَ بَيۡنَ ٱلسَّدَّيۡنِ وَجَدَ مِن دُونِهِمَا قَوۡمٗا لَّا يَكَادُونَ يَفۡقَهُونَ قَوۡلٗا
O yahi haa o hewti yolnde hakkunde pelle ɗiɗi, o tawi fewndo mayre yimɓe ɓe meeɗaa faamude haala woɓɓe goo.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ يَٰذَا ٱلۡقَرۡنَيۡنِ إِنَّ يَأۡجُوجَ وَمَأۡجُوجَ مُفۡسِدُونَ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَهَلۡ نَجۡعَلُ لَكَ خَرۡجًا عَلَىٰٓ أَن تَجۡعَلَ بَيۡنَنَا وَبَيۡنَهُمۡ سَدّٗا
Ɓe wi'i: "Ko an Julqarnayni, pellet, Yaajuuja e Maajuuja (ɓen ko moftaaji ɗiɗi mawɗi e ɓiɗɓe Aadama) hiɓe bonirde ka leydi ko ɓe woni waɗude kon immorde e warngo e tanaa mun. Taw si men waɗante jawdi fii yo a waɗu hakkunde e maɓɓe heedo?"
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ مَا مَكَّنِّي فِيهِ رَبِّي خَيۡرٞ فَأَعِينُونِي بِقُوَّةٍ أَجۡعَلۡ بَيۡنَكُمۡ وَبَيۡنَهُمۡ رَدۡمًا
Julqarnayni wi'i: "Ko Joomi am arsiki lam kon e laamu e doole ɓuri moƴƴannde lam diini gaa ko jonnoton lam e jawdi, walliree lam worɓe e aalaaji mi waɗa hakkunde mo'on e maɓɓe heedo".
Arabic explanations of the Qur’an:
ءَاتُونِي زُبَرَ ٱلۡحَدِيدِۖ حَتَّىٰٓ إِذَا سَاوَىٰ بَيۡنَ ٱلصَّدَفَيۡنِ قَالَ ٱنفُخُواْۖ حَتَّىٰٓ إِذَا جَعَلَهُۥ نَارٗا قَالَ ءَاتُونِيٓ أُفۡرِغۡ عَلَيۡهِ قِطۡرٗا
Addee kunte njamɗe, ɓe addi ɗum o nanngi mahirgol ɗe hakkunde pelle ɗen ɗiɗi, haa nde o feppindirirnoo hakkunde majje maadi makko ndin o wi'ani gollooɓe ɓen: "Huɓɓinee yiite e dow ɗe'e kunte, haa nde kunte njamɗe ɗen wojjunoo o wi'i: "Addee sila mi yuppa e dow mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَمَا ٱسۡطَٰعُوٓاْ أَن يَظۡهَرُوهُ وَمَا ٱسۡتَطَٰعُواْ لَهُۥ نَقۡبٗا
Yaajuuja e Maajuuja hattantaake ƴawugol e hoore maadi ndin sabu toowugol mayri, ɓe hattantaake kadi tufugol ka ley mayri sabu yoorugol mayri.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أن ذا القرنين أحد الملوك المؤمنين الذين ملكوا الدنيا وسيطروا على أهلها، فقد آتاه الله ملكًا واسعًا، ومنحه حكمة وهيبة وعلمًا نافعًا.
Pellet, Julqarnayni ko goɗɗo e lamɓe gomɗimɓe, ɓen laaminooɓe aduna on ɓe wurtii e yimɓe makko, gomɗii Alla okkii mo laamu yaajungu, O okki mo kadi ñeenal e mirin e ganndal nafungal.

• من واجب الملك أو الحاكم أن يقوم بحماية الخلق في حفظ ديارهم، وإصلاح ثغورهم من أموالهم.
No jeyaa e ko waɗɗii lamɗo maaɗun ñaawoowo daragol fii hiwugol tagu ngun e reenugol galleeji maɓɓe ɗin, e uddirngol jolɗe maɓɓe ɗen jawle maɓɓe ɗen.

• أهل الصلاح والإخلاص يحرصون على إنجاز الأعمال ابتغاء وجه الله.
Yimɓe moƴƴuɓe laaɓuɓe ɓen hiɓe rerɗira siinugol golle ɗen fii ɗaɓɓugol welayee Alla On.

قَالَ هَٰذَا رَحۡمَةٞ مِّن رَّبِّيۖ فَإِذَا جَآءَ وَعۡدُ رَبِّي جَعَلَهُۥ دَكَّآءَۖ وَكَانَ وَعۡدُ رَبِّي حَقّٗا
Julqarnayni wi'i: "Ngoo heedo ko Yurmeende immornde ka Joomi am nde no heeda hakkunde Yaajuuja e Maajuuja e bonnugol ka leydi, ngo haɗa ɓe e ɗum, si waqtu mo Alla happi on fii yaltugol maɓɓe ado dargol Darngal ngal arii O wattinay ngo feppondirngo e leydi ndin, Fodoore Alla nden fii feppindirgol ngo e leydi ndin e yaltugol Yaajuuja e Maajuuja laatike ko tabituɗum lurral alaa e mu'un".
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَتَرَكۡنَا بَعۡضَهُمۡ يَوۡمَئِذٖ يَمُوجُ فِي بَعۡضٖۖ وَنُفِخَ فِي ٱلصُّورِ فَجَمَعۡنَٰهُمۡ جَمۡعٗا
Men acca woɓɓe e tagu ngun ka sakkitoode jamaanu ngun no ukkondira jillondira e woɓɓe, alaadu ndun wuttee Men mooɓi tagu ngun kala maggu fii hasboore nden e njoɓde ndin.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَعَرَضۡنَا جَهَنَّمَ يَوۡمَئِذٖ لِّلۡكَٰفِرِينَ عَرۡضًا
Men fenñinanay Jahannama yedduɓe ɓen fenñinngol ngol aldaa e jiɓayee fii yo ɓe seedo nge gite.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ كَانَتۡ أَعۡيُنُهُمۡ فِي غِطَآءٍ عَن ذِكۡرِي وَكَانُواْ لَا يَسۡتَطِيعُونَ سَمۡعًا
Men fenñinana nge yedduɓe ɓen, ɓen laatinooɓe ko bumɓe e jantagol Alla ka aduna; sabu ko woni kon ka gite maɓɓe e wirngallo haɗayngo ɗum, ɓe laatii ɓe hattantaake nanugol Aayeeje Alla ɗen nanɗe jabugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَفَحَسِبَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ أَن يَتَّخِذُواْ عِبَادِي مِن دُونِيٓ أَوۡلِيَآءَۚ إِنَّآ أَعۡتَدۡنَا جَهَنَّمَ لِلۡكَٰفِرِينَ نُزُلٗا
Enee ɓen yedduɓe Alla sikku ɓe waɗay jeyaaɓe Am ɓen immorde e Malaa'ikaaɓe e Nulaaɓe e Seytanuuji reweteeɓe gaanin Am?! Menen Men heblanii Jahannama fii yedduɓe ɓen galle fii werde maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ هَلۡ نُنَبِّئُكُم بِٱلۡأَخۡسَرِينَ أَعۡمَٰلًا
Maaku -an Nulaaɗo-: "Taw si men humpitay on -ko onon yo yimɓe- ɓurɗo mawnude yimɓe ɓen hayrere ka golle makko?
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ ضَلَّ سَعۡيُهُمۡ فِي ٱلۡحَيَوٰةِ ٱلدُّنۡيَا وَهُمۡ يَحۡسَبُونَ أَنَّهُمۡ يُحۡسِنُونَ صُنۡعًا
Ɓen yi'ayɓe Ñalnde Darngal wonnde golle maɓɓe ɗe ɓe wonnoo gollude ɗen ka aduna ɗe yeebike, hari kamɓe hiɓe sikka hiɓe moƴƴinnde ka golle maɓɓe,ɗum non no lunndii goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِمۡ وَلِقَآئِهِۦ فَحَبِطَتۡ أَعۡمَٰلُهُمۡ فَلَا نُقِيمُ لَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ وَزۡنٗا
Ɓen, ko kamɓe woni yedduɓe ɓen Aayeeje Joomi maɓɓe tinndinɗe e ngootimbaaku, ɓe yeddi kadi hawrugol e Makko, golle maɓɓe ɗen boniri sabu yeddugol maɓɓe ɗum, laatanoytaako ɓe Ñalnde Darngal geɓal ka Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ جَزَآؤُهُمۡ جَهَنَّمُ بِمَا كَفَرُواْ وَٱتَّخَذُوٓاْ ءَايَٰتِي وَرُسُلِي هُزُوًا
Ndin joɓdi maranaandi ɓe ko Jahannama; sabu yeddugol maɓɓe Alla, e jogitagol maɓɓe Aayeeje Am jippinaaɗe ɗen e Nulaaɓe Am ɓen jalnori.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ كَانَتۡ لَهُمۡ جَنَّٰتُ ٱلۡفِرۡدَوۡسِ نُزُلًا
Pellet, ɓen gomɗimɓe Alla ɓe golli golle moƴƴe ɗen laatanoyto ɓe ka ɓuri toowude e Aljannaaji ɗin werde sabu teddinngol ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
خَٰلِدِينَ فِيهَا لَا يَبۡغُونَ عَنۡهَا حِوَلٗا
Ko ñiiɓooɓe nder ton poomaa, ɓe ɗaɓɓataa gaayi makko waɗtitugol; sabu kanko njoɓdi ɓadotaako mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لَّوۡ كَانَ ٱلۡبَحۡرُ مِدَادٗا لِّكَلِمَٰتِ رَبِّي لَنَفِدَ ٱلۡبَحۡرُ قَبۡلَ أَن تَنفَدَ كَلِمَٰتُ رَبِّي وَلَوۡ جِئۡنَا بِمِثۡلِهِۦ مَدَدٗا
Maaku -an Nulaaɗo-: "Pellet, Daaluyeeji Joomi am ɗin ko ɗuuɗuɗi, sinno maayo ngon laatanino ɗi ndawa ka winndireeɗi diyam maayo ngo lannayno ko adii Daaluyeeji Makko ɗin lannude Senaande wonanii Mo, sinno en addiino kadi maaje goo, ɗen kadi lannayno".
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ إِنَّمَآ أَنَا۠ بَشَرٞ مِّثۡلُكُمۡ يُوحَىٰٓ إِلَيَّ أَنَّمَآ إِلَٰهُكُمۡ إِلَٰهٞ وَٰحِدٞۖ فَمَن كَانَ يَرۡجُواْ لِقَآءَ رَبِّهِۦ فَلۡيَعۡمَلۡ عَمَلٗا صَٰلِحٗا وَلَا يُشۡرِكۡ بِعِبَادَةِ رَبِّهِۦٓ أَحَدَۢا
Maaku: -an Nulaaɗo-: "Min dey, ko mi ɓanndinke yeru mo'on, no wahayinaa e am wonnde Rewetee- ɗo mon On ka Goonga ko O Rerweteeɗo gooto kafidaaɗo(denndadiijo) alaanaa Mo, ko Kanko woni Alla, kala tawɗo no huli hawroydi e Joomi mu'un yo o gollu golle hawrondirɗe e Sari'a Makko on, ko o laɓɓinanɗo ɗe Joomi makko, wata o kafidu e Dewal Joomi makko hay e gooto".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• إثبات البعث والحشر بجمع الجن والإنس في ساحات القيامة بالنفخة الثانية في الصور.
Tabintinirgol Immital ngal e Mofturu ndun, mooɓir- gol Jinneeji e Yimɓe ka hollaande Darngal wuttaandu ɗimmuru ndun ka alaadu.

• أن أشد الناس خسارة يوم القيامة هم الذين ضل سعيهم في الدنيا، وهم يظنون أنهم يحسنون صنعًا في عبادة من سوى الله.
Pellet, ɓurɗo saɗtude yimɓe ɓen hayrere Ñalnde Darngal ko ɓen ɓe golle mu'un yeebii ka aduna, hara hiɓe sikka ɓe moƴƴinii golle e nder rewugol ko wonaa Alla.

• لا يمكن حصر كلمات الله تعالى وعلمه وحكمته وأسراره، ولو كانت البحار والمحيطات وأمثالها دون تحديد حبرًا يكتب به.
Weeɓataa huɓindagol Daaluyeeji Alla ɗin O Toowii e Ganndal Makko ngal e Ñeeñel Makko ngal e Gunndooji Makko ɗin, hay si tawii maaje ɗen e maaje geecuuji ɗen e yeru majje ko aldaa e keerol laatike ndawa ko ɗin winndiree.

 
Translation of the meanings Surah: Al-Kahf
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close