Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Anbiyā’   Ayah:

Simoore Annabaaɓe

Purposes of the Surah:
إثبات الرسالة وبيان وحدة غاية الأنبياء وعناية الله بهم.
Tabatinde nelal Alla e hollirde wonde faandaare Annabaaɓe ko wootere e toppitagol Alla jiyaaɓe Makko.

ٱقۡتَرَبَ لِلنَّاسِ حِسَابُهُمۡ وَهُمۡ فِي غَفۡلَةٖ مُّعۡرِضُونَ
Ɓattanike yimɓe ɓen hasboore maɓɓe nden fii golleeji maɓɓe ɗin Ñalnde Darngal, kamɓe hiɓe e nder welsindaare ko ɓe ɗurniiɓe gaayi Laakara on; sabu hilnagol(soklirde) maɓɓe aduna on [wedditoo fii Laakara on].
Arabic explanations of the Qur’an:
مَا يَأۡتِيهِم مِّن ذِكۡرٖ مِّن رَّبِّهِم مُّحۡدَثٍ إِلَّا ٱسۡتَمَعُوهُ وَهُمۡ يَلۡعَبُونَ
Arataa e maɓɓe e Alqur'aana immorde ka Joomi maɓɓe jippiinde kesun, si wanaa ɓe heɗike nde heɗagol ngol aldaa e nafa, ko woni, ko heɗagol fijindaaru hara ɓe haajaaka ko woni kon e nder mayre.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَاهِيَةٗ قُلُوبُهُمۡۗ وَأَسَرُّواْ ٱلنَّجۡوَى ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ هَلۡ هَٰذَآ إِلَّا بَشَرٞ مِّثۡلُكُمۡۖ أَفَتَأۡتُونَ ٱلسِّحۡرَ وَأَنتُمۡ تُبۡصِرُونَ
Ɓe jenntii mo hari ɓerɗe maɓɓe ɗen ko welsindiiɗe e makko, tooñooɓe ɓen suuɗiri keefeeru ngun yewtere nde ɓe gunndondirta nden e mu'un ko ɓe wi'uɓe: "Enee,taw si oo nodditiiɗo wonnde ko o Nulaaɗo o wonaa si wanaa ɓanndunke yeru mon alaa ko o senndi on e makko?! ko o addi kon ko mbilewu, kaa on jokkay mo hara hiɗon anndi ko o ɓanndunke yeru mo'on, Te ko o addi kon kadi ko mbilewu?!
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ رَبِّي يَعۡلَمُ ٱلۡقَوۡلَ فِي ٱلسَّمَآءِ وَٱلۡأَرۡضِۖ وَهُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلۡعَلِيمُ
Nulaaɗo on (yo Alla juulu e makko hisna) maaki: "Joomi am, hiMo Anndi ko suuɗuɗon kon ka yewtere, ko Kanko woni Annduɗo kala konngol ngol wowloowo wowli ka kammuli e ka leydi, Kanko ko O Nanoowo konnguɗi jeyaaɓe ɓen, Annduɗo golle maɓɓe ɗen, aray O Yoɓa ɓe e dow ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
بَلۡ قَالُوٓاْ أَضۡغَٰثُ أَحۡلَٰمِۭ بَلِ ٱفۡتَرَىٰهُ بَلۡ هُوَ شَاعِرٞ فَلۡيَأۡتِنَا بِـَٔايَةٖ كَمَآ أُرۡسِلَ ٱلۡأَوَّلُونَ
)Ko woni, ɓe skkki sikkin e fiyaake ko Muhammadu addi kon (yo Alla juulu e makko hisna), tuma goo ɓe wi'a: "Ko koyɗi jillondirɗi firo alanaa ɗi".Tumo goo kadi ɓe wi'a: "Wanaa non, ko woni, o fefindi ɗi, ɗi maraa lasili". Tuma goo kadi ɓe wi'a: "Kanko ko o yimoowo, awa si tawii o laatike goonguɗo e nodditagol makko ngol yo o addan men kaawa- seeji, yeru tuggordu Muusaa ndun, e Naaqawa Saalihu mban".
Arabic explanations of the Qur’an:
مَآ ءَامَنَتۡ قَبۡلَهُم مِّن قَرۡيَةٍ أَهۡلَكۡنَٰهَآۖ أَفَهُمۡ يُؤۡمِنُونَ
Gomɗinaano ado ɓee weeɓituɓe feere, saare toriinde feere fii jippineede Aayeeje ɗen ɓe okkaa nden feere wano ɓe toririinde non, ko woni ɓe fennu Aayeeje ɗen si Men halki ɓe. Mbela ɓeeɗoo kadi gomɗinay?
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَآ أَرۡسَلۡنَا قَبۡلَكَ إِلَّا رِجَالٗا نُّوحِيٓ إِلَيۡهِمۡۖ فَسۡـَٔلُوٓاْ أَهۡلَ ٱلذِّكۡرِ إِن كُنتُمۡ لَا تَعۡلَمُونَ
Men Nulaali ado maaɗa -an Nulaaɗo- si wanaa worɓe immorde e ɓanndunke Men wahayina e maɓɓe, Men Nulaali ɓe Malaa'ikaaɓe, lanndee tun yimɓe defte ɓen ado mo'on si tawii on anndaa ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا جَعَلۡنَٰهُمۡ جَسَدٗا لَّا يَأۡكُلُونَ ٱلطَّعَامَ وَمَا كَانُواْ خَٰلِدِينَ
Men waɗaali Nulaaɓe, ɓe Men Nuli ɓen joomiraa- ɓe ɓalli ɓe ñaamataa ñaametee on, ko woni, hiɓe ñaama wano ñaamirta tanaa maɓɓe, ɓe wonaali heddotooɓe ka aduna hara ɓe maayataa.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ صَدَقۡنَٰهُمُ ٱلۡوَعۡدَ فَأَنجَيۡنَٰهُمۡ وَمَن نَّشَآءُ وَأَهۡلَكۡنَا ٱلۡمُسۡرِفِينَ
Refti Men Goongani Nulaaɓe Amen ɓen ko Men fodi ɓe kon, nokku ka Men danndi ɓe halkeede wonndude e ɓe Men Muuyi ɓen immorde e gomɗinɓe ɓen, Min halki yawtuɓe keerol ɓen sabu yeddugol maɓɓe Alla, e waɗɗitagol maɓɓe geddi ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَقَدۡ أَنزَلۡنَآ إِلَيۡكُمۡ كِتَٰبٗا فِيهِ ذِكۡرُكُمۡۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ
Goɗii Men jippinii e mooɗon Alqur'aanaare nden no e mayre teddungal mo'on ngal e wasu mo'on ngun si on gomɗinii nde, on gollirii ko woni kon e mayre. Kaa on alaa hakkilannde ɗum, sakko yaccoɗon faade e gomɗinngol nde, e gollirngol ko woni kon e nder mayre?!
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• قُرْب القيامة مما يستوجب الاستعداد لها.
Ɓadagol Darngal ngal no tawaa e ko waɗɗinta heblanagol ngal.

• انشغال القلوب باللهو يصرفها عن الحق.
Hilnagol (soklirde) ɓerɗe ɗen fijindaaru no martinaɗe(firlitade) e Goonga kan.

• إحاطة علم الله بما يصدر من عباده من قول أو فعل.
Huuɓitugol Ganndal Alla ngal ko iwrata kon e jeyaaɓe Makko ɓen immorde e konngol maaɗum kuugal.

• اختلاف المشركين في الموقف من النبي صلى الله عليه وسلم يدل على تخبطهم واضطرابهم.
Luutondiral sirkooɓe ɓen e darorde fii Annabiijo on (yo Alla juulu e makko hisna) ɗum no tinndini e dow bumpagol maɓɓe e jiiɓitagol maɓɓɓe.

• أن الله مع رسله والمؤمنين بالتأييد والعون على الأعداء.
Pellet Alla no wonndiri e Nulaaɓe Makko ɓen e gomɗinɓe ɓen Semmbingol e Wallugol [ɓe] e hoore ayɓe ɓen.

• القرآن شرف وعز لمن آمن به وعمل به.
Alqur'aanaare nden ko nde teddungal, teddii on gomɗinɗo nde o golliri nde.

وَكَمۡ قَصَمۡنَا مِن قَرۡيَةٖ كَانَتۡ ظَالِمَةٗ وَأَنشَأۡنَا بَعۡدَهَا قَوۡمًا ءَاخَرِينَ
Kaawee ko heewiri wa ca'e ɗe Men halki ɗum sabu tooñirgol majje keefeeru ngun, Men Tagi ɓaawo majje yimɓe goo!
Arabic explanations of the Qur’an:
فَلَمَّآ أَحَسُّواْ بَأۡسَنَآ إِذَا هُم مِّنۡهَا يَرۡكُضُونَ
Tuma nde halkanooɓe ɓen yi'unoo Lepte mulayɗe ɗen, tawi kamɓe hiɓe yaccoo doga saare maɓɓe nden immorde e [kulol] halkeede.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَا تَرۡكُضُواْ وَٱرۡجِعُوٓاْ إِلَىٰ مَآ أُتۡرِفۡتُمۡ فِيهِ وَمَسَٰكِنِكُمۡ لَعَلَّكُمۡ تُسۡـَٔلُونَ
Ɓe noddiroyee fii jalnorgol: "Wata on dogu dey, yiltee(nduttee) faade e ko wonunoɗon e mu'un kon immorde e neemaaji e dakammeeji mo'on, e koɗanɗe mo'on kadi; belajo'o on lannditoyte goɗɗu e fii aduna mo'on on".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ يَٰوَيۡلَنَآ إِنَّا كُنَّا ظَٰلِمِينَ
Ɓee tooñooɓe qirritoyoo bakkatuuji maɓɓe ɗin ɓe wi'a: "Eeyoo, halakuyee amen e hayrere amen, pellet, menen men woniino tooñuɓe sabu yeddugol amen Alla".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَمَا زَالَت تِّلۡكَ دَعۡوَىٰهُمۡ حَتَّىٰ جَعَلۡنَٰهُمۡ حَصِيدًا خَٰمِدِينَ
Seerataa qirritagol maɓɓe bakkatuuji maɓɓe ɗin e noddugol maɓɓe e wonkiiji maɓɓe ɗin halakuyee, noddaandu maɓɓe ndu ɓe fillitotoo ndun haa Men waɗa ɓe yeru remuru soñaandu, ko ɓe maayuɓe dillugol alanaa ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا خَلَقۡنَا ٱلسَّمَآءَ وَٱلۡأَرۡضَ وَمَا بَيۡنَهُمَا لَٰعِبِينَ
Men tagiraali kammu ngun e leydi ndin e ko woni kon hakkunde majji fijindaaru e puyndan, ko woni, Men tagiriiɗi fii tinndinorɗi e Kattanɗe Amen.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَوۡ أَرَدۡنَآ أَن نَّتَّخِذَ لَهۡوٗا لَّٱتَّخَذۡنَٰهُ مِن لَّدُنَّآ إِن كُنَّا فَٰعِلِينَ
Sinndo Men faalano jogitaade sonnaajo maaɗum ɓiɗɗo Men jogitotono ɗum ko woni kon ka Amen, Men wonaali non waɗooɓe ɗum sabu Senagol Amen e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
بَلۡ نَقۡذِفُ بِٱلۡحَقِّ عَلَى ٱلۡبَٰطِلِ فَيَدۡمَغُهُۥ فَإِذَا هُوَ زَاهِقٞۚ وَلَكُمُ ٱلۡوَيۡلُ مِمَّا تَصِفُونَ
Ko woni Meɗen werloo Goonga ka Men wahayini kan faade e Nulaaɓe Amen ɓen e dow meere yimɓe geddi ɓen ka fuyna nde, tawa meere maɓɓe nden ko yahunde iwi fes, no woodani on -onon wi'uɓe ɓen hiMo jogitii sonnaajo e ɓiɗɗo- halkaare sabu ko sifiɗon Mo kon ko O hanndaa e mu'un.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَهُۥ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ وَمَنۡ عِندَهُۥ لَا يَسۡتَكۡبِرُونَ عَنۡ عِبَادَتِهِۦ وَلَا يَسۡتَحۡسِرُونَ
Ko Kanko Tun woodani O Senike laamu kammuu- li ɗin e Laamu leydi ndin, ɓen womɓe ka Makko kadi immorde e Malaa'ikaaɓe ɓen ɓe mawnikin- taaka Dewal Makko ngal, ɓe tampirtaa ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
يُسَبِّحُونَ ٱلَّيۡلَ وَٱلنَّهَارَ لَا يَفۡتُرُونَ
Hiɓe duumii e Subhinanagol Alla e duumaade, ɓe haaɓataa e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمِ ٱتَّخَذُوٓاْ ءَالِهَةٗ مِّنَ ٱلۡأَرۡضِ هُمۡ يُنشِرُونَ
Ko woni, sirkooɓe ɓen jogiti reweteeɗi gaanin Alla, ɗi wuurtintaa mayɓe ɓen, ko honno ɓe rewirta ronkuɗo gaayi ɗum?!
Arabic explanations of the Qur’an:
لَوۡ كَانَ فِيهِمَآ ءَالِهَةٌ إِلَّا ٱللَّهُ لَفَسَدَتَاۚ فَسُبۡحَٰنَ ٱللَّهِ رَبِّ ٱلۡعَرۡشِ عَمَّا يَصِفُونَ
Si tawiino laatino ka kammuuli e ka leydi reweteeɗi ɗuuɗuɗi ɗi ɗiɗi-kala ɗi bonirayno pooɗondiral reweteeɓe ɓen ka laamu, ko selli kon no lunndii ɗum, Alla Jom Arsi kin O Senike gaayi ko sirkoɓe ɓen sifotoo Mo kon fenaande wonndema no woodani Mo kafidaaɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَا يُسۡـَٔلُ عَمَّا يَفۡعَلُ وَهُمۡ يُسۡـَٔلُونَ
Alla ko Kanko woni teelɗo e Laamu Makko ngun e Ñaawoore Makko nden, hay e gooto lanndotaako Mo fii ko O hoddir kon e ko O Ñaawi kon, Kanko le O lanndoyto jeyaaɓe Makko ɓen gaayi golle maɓɓe ɗen, O yoɓa ɓe e dow ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمِ ٱتَّخَذُواْ مِن دُونِهِۦٓ ءَالِهَةٗۖ قُلۡ هَاتُواْ بُرۡهَٰنَكُمۡۖ هَٰذَا ذِكۡرُ مَن مَّعِيَ وَذِكۡرُ مَن قَبۡلِيۚ بَلۡ أَكۡثَرُهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ ٱلۡحَقَّۖ فَهُم مُّعۡرِضُونَ
Ko woni, ɓe jogiti gaanin Alla reweteeɗi, maakan an Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe: "Addee hujja mon on e hanndugol rewugol ɗi, awa ndee Deftere jippinaa- nde e am, e Defte jippinaaɗe ɗen e Nulaaɓe ɓen on maraa hujja e nder majje, ko woni, ɓurɓe ɓen e sirkooɓe ɓen ɓe tuugutaako si wanaa e majjere e ñemmbugol, hara kamɓe ko ɓe ɗurniiɓe e jaɓugol Goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الظلم سبب في الهلاك على مستوى الأفراد والجماعات.
Tooñe ɗen no wona sabu halkireede gooto-gooto e jamaaji.

• ما خلق الله شيئًا عبثًا؛ لأنه سبحانه مُنَزَّه عن العبث.
Alla Tagiraali huunde fijindaaru; sabu Kanko ko O Seniiɗo e puyndan.

• غلبة الحق، ودحر الباطل سُنَّة إلهية.
Foolugol Goonga kan, e ittugol meere nden ɗum ko Sunna iwruɗo ka Alla.

• إبطال عقيدة الشرك بدليل التَّمَانُع.
Bonnirgol fiɓnde sirku nden daliili muù ko: haɗundirgol ngol.

وَمَآ أَرۡسَلۡنَا مِن قَبۡلِكَ مِن رَّسُولٍ إِلَّا نُوحِيٓ إِلَيۡهِ أَنَّهُۥ لَآ إِلَٰهَ إِلَّآ أَنَا۠ فَٱعۡبُدُونِ
Men Nulaali ado maaɗa -an Nulaaɗo- Nulaaɗo woo si wanaa Men wahayinii e makko pellet, reweteeɗo alaa e Goonga si wanaa Miin Rewee Lam Min Tun, wata on kafidu(renndinee) e Am hay e huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَالُواْ ٱتَّخَذَ ٱلرَّحۡمَٰنُ وَلَدٗاۗ سُبۡحَٰنَهُۥۚ بَلۡ عِبَادٞ مُّكۡرَمُونَ
Sirkooɓe ɓen wi'i: "Alla jogitike Malaa'ikaaɓe ɓen ɓiɗɓe rewɓe." O Senike O Laaɓii e ɗen penaali ɗe ɓe wowlata Mo, ko ɓe Teddinaaɓe ka Makko, ko woni, Malaa'ikaaɓe ɓen ko Jeyaaɓe Alla, Teddinaaɓe ka Makko Ɓattinaaɓe e Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَا يَسۡبِقُونَهُۥ بِٱلۡقَوۡلِ وَهُم بِأَمۡرِهِۦ يَعۡمَلُونَ
Ɓe adortaa Joomi maɓɓe konngol, ɓe wowlataa ɗum haa O Yamira ɓe, kamɓe ko Yamiroore Makko nden ɓe gollata, ɓe lunndantaako Mo Yamiroore.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَعۡلَمُ مَا بَيۡنَ أَيۡدِيهِمۡ وَمَا خَلۡفَهُمۡ وَلَا يَشۡفَعُونَ إِلَّا لِمَنِ ٱرۡتَضَىٰ وَهُم مِّنۡ خَشۡيَتِهِۦ مُشۡفِقُونَ
HiMo Anndi ko yawti kon e ko aroyta kon e golle maɓɓe ɗen, ɓe torotaako tefoore nden si wanaa e sakkitoore mo O welnaa tefoore mu'un, kamɓe hiɓe reenii immorde e kulol Makko O Senike, ɓe lunndotaako Mo e Yamiroore wanaa kadi haɗoore.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَمَن يَقُلۡ مِنۡهُمۡ إِنِّيٓ إِلَٰهٞ مِّن دُونِهِۦ فَذَٰلِكَ نَجۡزِيهِ جَهَنَّمَۚ كَذَٰلِكَ نَجۡزِي ٱلظَّٰلِمِينَ
Kala wi'uɗo immorde e Malaa'ikaaɓe ɓen e noone hottagol: "Min ko mi reweteeɗo gaanin Alla". Menen Men Yoɓiray mo konngol makko ngol lepte Jahannama Ñalnde Darngal ko o luttinteeɗo e majje, ko yeru ndii njoɓdi Men yoɓata tooñirɓe ɓen keefaraagal e sirkanngol Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَوَلَمۡ يَرَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ أَنَّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ كَانَتَا رَتۡقٗا فَفَتَقۡنَٰهُمَاۖ وَجَعَلۡنَا مِنَ ٱلۡمَآءِ كُلَّ شَيۡءٍ حَيٍّۚ أَفَلَا يُؤۡمِنُونَ
Kaa ɓen yeddu ɓe Alla anndaali woni; wonndema kammuuli ɗin e leydi ndin woniino notondirɗi, hari heneere alaa hakkunde majji sakko toɓo jippoo e mayre, Men senndi hakkunde majji, Men waɗi ka ndiyam iwuɗaam ka kammu saaƴi ka leydi kala huunde immorde e muumi maaɗun puɗi. Kaa ɓee taskotaako ɗum, ɓe gomɗina Alla Kanko Tun?!
Arabic explanations of the Qur’an:
وَجَعَلۡنَا فِي ٱلۡأَرۡضِ رَوَٰسِيَ أَن تَمِيدَ بِهِمۡ وَجَعَلۡنَا فِيهَا فِجَاجٗا سُبُلٗا لَّعَلَّهُمۡ يَهۡتَدُونَ
Men Tagi ka leydi pelle tabituɗe fii wata ndi dimbodu e ko woni kon hoore mayri, Men waɗi e mayri laawi yaajuɗi belajo'o kamɓe ɓe feeway ka jahe maɓɓe faade e faandaaje maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَجَعَلۡنَا ٱلسَّمَآءَ سَقۡفٗا مَّحۡفُوظٗاۖ وَهُمۡ عَنۡ ءَايَٰتِهَا مُعۡرِضُونَ
Men waɗi kammu ngun kippude reenaandi immorde yanugol ko aldaa e tugaale, e reenaangu immorde e wujjugol nanɗe, sirkirooɓe ɓen ko woni kon ka kammu immorde e Aayeeje -wano naange ngen e lewru ndun- ko ɗurniiɓe ɓe taskotaako.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَهُوَ ٱلَّذِي خَلَقَ ٱلَّيۡلَ وَٱلنَّهَارَ وَٱلشَّمۡسَ وَٱلۡقَمَرَۖ كُلّٞ فِي فَلَكٖ يَسۡبَحُونَ
Alla Kanko Tun woni Taguɗo jemma on fii ka fowtee, O Tagi ñalal ngal ka ngurdan faggitee, O Tagi naange ngen maande fii ñalorma on, lewru ndun kadi maande fii jemma on, kala majji immorde e naange ngen e lewru ndun hiɗi doga e yiilornde majji heeraniinde ɗi, ɗi selataa nde ɗi ooñataako.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا جَعَلۡنَا لِبَشَرٖ مِّن قَبۡلِكَ ٱلۡخُلۡدَۖ أَفَإِيْن مِّتَّ فَهُمُ ٱلۡخَٰلِدُونَ
Men waɗanaali hay e gooto e ɓanndunke ado maaɗa -an Nulaaɗo- luttineewo e ɗam ngurndam, e hara si lajal maa ngal timmii e ɗa'am ngurndam maayuɗaa, hara ko kamɓe woni heddotoo ɓe ɓen ɓaawo maaɗa? ɗun waɗataa.
Arabic explanations of the Qur’an:
كُلُّ نَفۡسٖ ذَآئِقَةُ ٱلۡمَوۡتِۗ وَنَبۡلُوكُم بِٱلشَّرِّ وَٱلۡخَيۡرِ فِتۡنَةٗۖ وَإِلَيۡنَا تُرۡجَعُونَ
Kala wonkii, woni ko gomɗinki maa ko yedduki ki meeɗay mayde nden ka aduna, Men jarriboo on -onon yimɓe ɓen- ka ngurndan aduna e to'e e neema e tampere, refti ɓaawo mayde mon nden ko ka Amen wanaa ka tanaa Amen rutteteɗon.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• تنزيه الله عن الولد.
Seninngol Alla gaayi ɓiɗɗo.

• منزلة الملائكة عند الله أنهم عباد خلقهم لطاعته، لا يوصفون بالذكورة ولا الأنوثة، بل عباد مكرمون.
Daraja Malaa'ikaaɓe ɓen ka Alla ko wonnde kamɓe ko ɓe jeyaaɓe O Tagii ɓe fii ko ɗoftoo Mo, ɓe sifortaake ngorgu wanaa ndeyu, ko woni, ko ɓe jeyaaɓe teddinaaɓe.

• خُلِقت السماوات والأرض وفق سُنَّة التدرج، فقد خُلِقتا مُلْتزِقتين، ثم فُصِل بينهما.
Kammuuli ɗin e leydi ndin Tagaama e noone sunna jokkondirɗo, gomɗii ɗi Tagaama ko ɗi notondirɗi ɗiɗi, refti serndaa hakkunde majji.

• الابتلاء كما يكون بالشر يكون بالخير.
Jarribeede on wano no wonirta non bone no wona [kadi] moƴƴere.

وَإِذَا رَءَاكَ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِن يَتَّخِذُونَكَ إِلَّا هُزُوًا أَهَٰذَا ٱلَّذِي يَذۡكُرُ ءَالِهَتَكُمۡ وَهُم بِذِكۡرِ ٱلرَّحۡمَٰنِ هُمۡ كَٰفِرُونَ
Si yi'ii ma -an Nulaaɗo- ɓee sirkooɓe, ɓe jogitortaa ma si wanaa jalkitde hiɓe raɗora jokkuɓe ɓe ɓen wi'igol maɓɓe: "Enee, ko oo woni yennude reweteeɗi mo'on ɗi wonɗon rewude ɗin?!" Hara ɓe jalnorte woni, ko ɓe yedduɓe ko Alla jippini kon e maɓɓe immorde ka Alqur'aanaare e ko O okki ɓe kon e neemaaji ko ɓe yeddu ɓe; ko kamɓe hanndi e ayiibe on sabu hawtindirgol maɓɓe kala bone.
Arabic explanations of the Qur’an:
خُلِقَ ٱلۡإِنسَٰنُ مِنۡ عَجَلٖۚ سَأُوْرِيكُمۡ ءَايَٰتِي فَلَا تَسۡتَعۡجِلُونِ
Neɗɗo on Tagaama e heñaare, kanko himo heñora piiji ɗin ado waɗugol majji, ko sabu ɗum si sirkooɓe ɓen no heñara Lepte ɗen, aray Mi holla on -onon heñorɓe ɓen Lepte Am ɗen- ko heñornoɗon kon e ɗum, wata on ɗaɓɓu yaccinaneede ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَقُولُونَ مَتَىٰ هَٰذَا ٱلۡوَعۡدُ إِن كُنتُمۡ صَٰدِقِينَ
Heeferɓe yedduɓe Immital ɓen hiɓe wi'ude e noone heñorgol: "Ko honnde tuma ko foduɗon men kon laatotoo -ko onon yo Julɓe- immorde e Immital si tawii ko on goonguɓe e kon ko nodditiɗon waɗugol mum.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَوۡ يَعۡلَمُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ حِينَ لَا يَكُفُّونَ عَن وُجُوهِهِمُ ٱلنَّارَ وَلَا عَن ظُهُورِهِمۡ وَلَا هُمۡ يُنصَرُونَ
Sinndo ɓee heeferɓe yedduɓe Immital annduno tuma tawi ɓe ruttataa Yiite ngen gaayi geece maɓɓe ɗen wanaa gaayi ɓabbe maɓɓe ɗen kdai, wonnde kadi walloowo alaa mo no walla ɓe duñugol Lepte ɗen gaayi maɓɓe, sinndo ɓe yananano ɗum ɓe heñortaano Lepte ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
بَلۡ تَأۡتِيهِم بَغۡتَةٗ فَتَبۡهَتُهُمۡ فَلَا يَسۡتَطِيعُونَ رَدَّهَا وَلَا هُمۡ يُنظَرُونَ
Ngee Yiite nge ɓe leptetee e mu'un nge arataa e maɓɓe e anndal maɓɓe, ko woni, nge aray e maɓɓe e juhayee, hara ɓe hattantaake yiltugol nge e maɓɓe, wanaa kamɓe woni nennanoyteeɓe haa ɓe tuuba Hinnayee on hewta ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدِ ٱسۡتُهۡزِئَ بِرُسُلٖ مِّن قَبۡلِكَ فَحَاقَ بِٱلَّذِينَ سَخِرُواْ مِنۡهُم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ
Si tawii yimɓe maaɗa ɓen jalkitii ma, haray wanaa an ɗum fuɗɗori, gomɗii jalkitanoo ma Nulaaɓe ado maaɗa -an Nulaaɗo- O huɓindii yedduɓe ɓen, ɓen laatinooɓe no jalkita ɓe Lepte ɗen ɓen laatinooɓe no jalnora ɓe ka aduna tuma nde Nulaaɓe maɓɓe ɓen hulɓinirta ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ مَن يَكۡلَؤُكُم بِٱلَّيۡلِ وَٱلنَّهَارِ مِنَ ٱلرَّحۡمَٰنِۚ بَلۡ هُمۡ عَن ذِكۡرِ رَبِّهِم مُّعۡرِضُونَ
Maakan -an Nulaaɗo- ɓee heñorayɓe Lepte: "Ko hommbo reenata on jemma e ñalorma e kon ko Hinnorante On muuyani on immorde e jippinngol Lepte ɗen e halkugol on?" ko woni, kamɓe gaayi jaŋtaade waajuuji Joomi maɓɓe ɗin e hujjaaji Makko ɗin ko ɓe ɗurniiɓe, ɓe taskotaako hay e huunde e ɗum sabu majjere e njofoyaagal.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَمۡ لَهُمۡ ءَالِهَةٞ تَمۡنَعُهُم مِّن دُونِنَاۚ لَا يَسۡتَطِيعُونَ نَصۡرَ أَنفُسِهِمۡ وَلَا هُم مِّنَّا يُصۡحَبُونَ
Kaa no woodani ɓe reweteeɓe ɓe no dannda ɓe Lepte Amen ɗen? Ɓe hattantaake wallirde wonkiiji maɓɓe ɗin martinngol lorra e majji, ɓe anndantaa ɗi nafa, mo wallaali wonkii mun ko honno o wallirta tanaa makko?! wanaa kamɓe kadi woni walloyteeɓe immorde e Lepte Amen ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
بَلۡ مَتَّعۡنَا هَٰٓؤُلَآءِ وَءَابَآءَهُمۡ حَتَّىٰ طَالَ عَلَيۡهِمُ ٱلۡعُمُرُۗ أَفَلَا يَرَوۡنَ أَنَّا نَأۡتِي ٱلۡأَرۡضَ نَنقُصُهَا مِنۡ أَطۡرَافِهَآۚ أَفَهُمُ ٱلۡغَٰلِبُونَ
Ko woni Men dakmitii ɓee yedduɓe, Men dakmitiri baabiraaɓe maɓɓe ɓen sabu ko Men weeɓitani ɓe immorde e neemaaji Amen; ka ɗaynugol ɓe, haa jamaanu ngun juutani ɓe, ɓe hoditori ɗum, ɓe ñiiɓi e geddi maɓɓe. Kaa hara ɓee hoditorɓe neemaaji Amen heñorɓe Lepte Amen yi'aali wonnde Menen Meɗen ara e leydi ndin Men uytira ndi e bannŋeeji mayri doolnugol Amen yimɓe mayri, e Polgal Amen e hoore maɓɓe, sakko ɓe taskoo ɗum fii wata yanu e maɓɓe ko yani kon e tanaa maɓɓe?! Ɓee laataaki fooluɓe, ko woni, kamɓe ko ɓe foolaaɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• بيان كفر من يستهزئ بالرسول، سواء بالقول أو الفعل أو الإشارة.
Ɓannginngol keefaraagu ɓen jalnorayɓe Nulaaɓe ɓen, foti non ko e konngol maaɗum kuungal maa joopaade.

• من طبع الإنسان الاستعجال، والأناة خلق فاضل.
No jeyaa njikku neɗɗanke on heñagol, muñal ngal noon ko njikku moƴƴo.

• لا يحفظ من عذاب الله إلا الله.
Reenataa immorde e Lepte Alla ɗen si wanaa Alla.

• مآل الباطل الزوال، ومآل الحق البقاء.
Battane meereko iwayngal, keɓal Goongawal ngal ko heddotoongal.

قُلۡ إِنَّمَآ أُنذِرُكُم بِٱلۡوَحۡيِۚ وَلَا يَسۡمَعُ ٱلصُّمُّ ٱلدُّعَآءَ إِذَا مَا يُنذَرُونَ
Maaku -an Nulaaɗo-: "Anndu ko mi hulɓinirta on -onon yimɓe ɓen- immorde eLepte Alla ko Wahayu mo Joomi am Wahyini e Am on, faaɗuɗo on nana- taa Goonga ka ɓe noddaa kan e mu'un nanɗe jaɓugol si ɓe hulɓiniraama Lepte Alla ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَئِن مَّسَّتۡهُمۡ نَفۡحَةٞ مِّنۡ عَذَابِ رَبِّكَ لَيَقُولُنَّ يَٰوَيۡلَنَآ إِنَّا كُنَّا ظَٰلِمِينَ
Mi woondii si meemii ɓee ɗaɓɓayɓe yaccinaneede Lepte ɗen geɓal immorde e Lepte Joomi maaɗa ɗen -an Nulaaɗo- ma ɓe wi'u ontuma: "Eeyoo, halakuyee amen e hayrere amen, menen men laatike tooñirɓe sirkanngol Alla e fennugol ko Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) Addi kon ".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَنَضَعُ ٱلۡمَوَٰزِينَ ٱلۡقِسۡطَ لِيَوۡمِ ٱلۡقِيَٰمَةِ فَلَا تُظۡلَمُ نَفۡسٞ شَيۡـٔٗاۖ وَإِن كَانَ مِثۡقَالَ حَبَّةٖ مِّنۡ خَرۡدَلٍ أَتَيۡنَا بِهَاۗ وَكَفَىٰ بِنَا حَٰسِبِينَ
Men darna Manndikirɗe nunɗuɗe ɗen fii yimɓe Darngal ngal fii yo ɗe manndikire golle maɓɓe ɗen, tooñirtaake e nder nden Ñalaande hay wonkii uytaneede moƴƴi makko ɗin maaɗum ɓeydaneede bonɗe makki, hay si laatike ko peesirgal ngal no famɗiri wa yeru ko abbere khardal manndike ɗum Men adday ɗum, Men yonii hasbooɓe Meɗen hasba golle jeyaaɓe Amen ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا مُوسَىٰ وَهَٰرُونَ ٱلۡفُرۡقَانَ وَضِيَآءٗ وَذِكۡرٗا لِّلۡمُتَّقِينَ
Gomɗii Men Okkii Muusaa e Haaruuna (yo ɓe his) Tawreetaare senndaynde hakkunde Goonga kan e meere nden e hakkunde ko dagii e ko harmi, ko nde Peewal wonannde ɓen gomɗinɓe nde, ko nde waaju wonannde hulooɓe ɓen Joomi mu'un.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ يَخۡشَوۡنَ رَبَّهُم بِٱلۡغَيۡبِ وَهُم مِّنَ ٱلسَّاعَةِ مُشۡفِقُونَ
Ɓen hulayɓe Lepte Joomi maɓɓe On mo ɓe gomɗini ɗum fii kala ɓe yi'aali mo, hara kamɓe hiɓe huli Darngal ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَهَٰذَا ذِكۡرٞ مُّبَارَكٌ أَنزَلۡنَٰهُۚ أَفَأَنتُمۡ لَهُۥ مُنكِرُونَ
Ndee Alqur'aanaare Jippinaande e Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) ko nde waaju wonannde on faalaaɗo waajitornde nde heewunde nafa e moƴƴere. Kaa hara onon on yedday nde wonndude ɗum? Hara on qirritaaki ko woni kon e mayre on gollirtaa nde?
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَآ إِبۡرَٰهِيمَ رُشۡدَهُۥ مِن قَبۡلُ وَكُنَّا بِهِۦ عَٰلِمِينَ
Gomɗii Men Okkii Ibraahiima Hujja e dow yimɓe makko ɓen ila ka cukaaku makko hari Men woniino kadi Annduɓe mo, Men Okki mo ko o hanndi kon e mu'un e Ganndal Amen immorde e Hujja e dow yimɓe makko ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ قَالَ لِأَبِيهِ وَقَوۡمِهِۦ مَا هَٰذِهِ ٱلتَّمَاثِيلُ ٱلَّتِيٓ أَنتُمۡ لَهَا عَٰكِفُونَ
Tuma nde o maakannoo baaba makko Aajara e yimɓe makko ɓen: "Ko honɗum woni ɗii sanamuuji ɗi moƴƴinirɗon juuɗe mon ɗen, ñiiɓuɗon e rewgol ɗi?"
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ وَجَدۡنَآ ءَابَآءَنَا لَهَا عَٰبِدِينَ
Yimɓe makko ɓen wi'ani mo: "Men tawii baabiraaɓe amen ɓen no rewaɗi, men rewiriɗi ñemmbugol ɓe".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ لَقَدۡ كُنتُمۡ أَنتُمۡ وَءَابَآؤُكُمۡ فِي ضَلَٰلٖ مُّبِينٖ
Ibraahiima Maakani ɓe: "Gomɗii on wonii -onon jokkuɓe ɓen- e baabiraaɓe mo'on sincuɓe ɓen e nder majjere ɓanngunde gaayi Laawol Goongo ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُوٓاْ أَجِئۡتَنَا بِٱلۡحَقِّ أَمۡ أَنتَ مِنَ ٱللَّٰعِبِينَ
Yimɓe makko ɓen wi'ani mo: "Enee, ko soobee addaɗaa men, fewndo wowluɗaa ko wowluɗaa kon, kaa an ko e fijooɓe ɓen jeyaɗaa?"
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ بَل رَّبُّكُمۡ رَبُّ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِ ٱلَّذِي فَطَرَهُنَّ وَأَنَا۠ عَلَىٰ ذَٰلِكُم مِّنَ ٱلشَّٰهِدِينَ
Ibraahiima maaki: "Ko woni, ko soobee mi addani on wanaa samakala, Joomi mooɗon ko Kanko woni Jooma kammuuli ɗin e leydi ndin On Taguɗo ɗi ko aldaa e misal adiingal, min wonndema pellet, Joomi mo'on e Jooma kammuuli ɗin e leydi ndin miɗo jeyaa e seediiɓe ɓen, laatanaaki sanamuuji mo'on ɗin geɓal immorde e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَتَٱللَّهِ لَأَكِيدَنَّ أَصۡنَٰمَكُم بَعۡدَ أَن تُوَلُّواْ مُدۡبِرِينَ
Ibraahiima maaki nokku ka yimɓe makko ɓen nanataa: "Mi woondii, bee tun mi fewja fii ɗii sanamuuji mo'on ko mettatata on ɓaawo yahugol mon ka juldeere mo'on accaɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• نَفْع الإقرار بالذنب مشروط بمصاحبة التوبة قبل فوات أوانها.
Nafa qirritagol bakkaatu sarti mu'un ko jokkintinngol tuubuubuyee ado ɗum laawaade.

• إثبات العدل لله، ونفي الظلم عنه.
Tabintinangol Alla Nunɗal ngal, e riiwugol tooñe ɗen e Makko.

• أهمية قوة الحجة في الدعوة إلى الله.
Hittugol (himmugol) doole hujja ɗen e nder noddugol ngol ka Alla.

• ضرر التقليد الأعمى.
Lorra munnagol ñemmba.

• التدرج في تغيير المنكر، والبدء بالأسهل فالأسهل، فقد بدأ إبراهيم بتغيير منكر قومه بالقول والصدع بالحجة، ثم انتقل إلى التغيير بالفعل.
Ñentagol fii waylugol bone on, e fuɗɗorgol ko newii e ko ɓuri newaade kon, gomɗii Ibraahiima (yo o his) fuɗɗorii wayligol boneeji yimɓe makko ɓen konngol ngol e saakugol hujja on, refti o yahi faade e waylirgol golle ɗen.

فَجَعَلَهُمۡ جُذَٰذًا إِلَّا كَبِيرٗا لَّهُمۡ لَعَلَّهُمۡ إِلَيۡهِ يَرۡجِعُونَ
Ibraahiima munci sanamuuji maɓɓe ɗin haa ɗi wonti kuntoy tosokoy, o acci mawndu majji jorto nde ɓe yiltitotoo e mayru fii yo ɓe lanndo ndu ko hommbo munci ɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ مَن فَعَلَ هَٰذَا بِـَٔالِهَتِنَآ إِنَّهُۥ لَمِنَ ٱلظَّٰلِمِينَ
Tuma nde ɓe ruttinoo ɓe tawi sanamuuji maɓɓe ɗin muncaama, yoga e maɓɓe lanndii yoga: "Ko hommbo munci reweteeɗi me'en ɗin? Pellet, on muncuɗo ɗi ko e tooñooɓe ɓen o jeyaa, nokku ka o hoyni ɗon ko haani mawninnde e laɓɓinnde kon".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ سَمِعۡنَا فَتٗى يَذۡكُرُهُمۡ يُقَالُ لَهُۥٓ إِبۡرَٰهِيمُ
Yoga maɓɓe wi'i: "Men naniino suka no wowlaɗi ko boni himo aybina ɗi himo wi'ee Ibraahiima, no gasa hara ko kanko munci ɗi".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ فَأۡتُواْ بِهِۦ عَلَىٰٓ أَعۡيُنِ ٱلنَّاسِ لَعَلَّهُمۡ يَشۡهَدُونَ
Koohooɓe maɓɓe ɓen wi'i: "Addee Ibraahiima yeeso yimɓe ɓen ɓe yi'a mo; belajo'o ɓe seedoto himo qirritoo ko o huuwi kon, qirritagol makko ngol laatanoo on hujja e hoore makko".
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُوٓاْ ءَأَنتَ فَعَلۡتَ هَٰذَا بِـَٔالِهَتِنَا يَٰٓإِبۡرَٰهِيمُ
Ɓe addi Ibraahiima (yo o his) ɓe lanndii mo: "Enee, Ibraahiima ko an golle ɗee golle kaanuɗe e sanamuuji amen ɗin?"!
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ بَلۡ فَعَلَهُۥ كَبِيرُهُمۡ هَٰذَا فَسۡـَٔلُوهُمۡ إِن كَانُواْ يَنطِقُونَ
Ibraahiima maaki -ko o jalnoroowo ɓe, ko o fenñinɗo ronkugol sanamuuji maɓɓe ɗin yeeso yimɓe ɓen-: "Mi waɗaali ɗum, ko woni, gollii ɗum mawndu sanamuuji ɗin, lanndee sanamuuji mo'on ɗin si ɗi laatike hiɗi wowla".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَرَجَعُوٓاْ إِلَىٰٓ أَنفُسِهِمۡ فَقَالُوٓاْ إِنَّكُمۡ أَنتُمُ ٱلظَّٰلِمُونَ
Ɓe ruttori e wonkiiji maɓɓe ɗin miijitagol e teskagol ɓanngani ɓe wonnde sanamuuji maɓɓe ɗin, ɗi nafataa ɗi lorrataa, ko kamɓe woni tooñuɓe fewndo ɓe rewunooɗi gaanin Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ نُكِسُواْ عَلَىٰ رُءُوسِهِمۡ لَقَدۡ عَلِمۡتَ مَا هَٰٓؤُلَآءِ يَنطِقُونَ
Refti ɓe ruttii e sanndalɗaaku e geddi, ɓe wi'i: "Gomɗii hiɗa yananaa -an Ibraahiima- pellet, ɗii sanamuuji ɗi wowlataa, ko honno yamirirtaa men yo men lanndo ɗi?" Ɓe faandori ɗum hujja maɓɓe on, ɗum wonti hujja e hoore maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالَ أَفَتَعۡبُدُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَا لَا يَنفَعُكُمۡ شَيۡـٔٗا وَلَا يَضُرُّكُمۡ
Ibraahiima maaki -ka mettinanngol ɓe-: "Enee, on reway gaanin Alla sanamuuji ɗi nafataa on hay e huunde ɗi lorrataa on hay e huunde, kannji ko ɗi ronkuɗi e riiwgol lorra kan gaayi ko'e majji, maaɗum pooɗugol nafa kan fii majji.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُفّٖ لَّكُمۡ وَلِمَا تَعۡبُدُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِۚ أَفَلَا تَعۡقِلُونَ
On kaanii, ko rewoton kon kadi ko woori Alla kaanii, ɗii sanamuuji ɗi nafataa ɗi lorrataa kadi, enee, on hakkiltaa ɗum, ɗalon rewugol ɗi?!
Arabic explanations of the Qur’an:
قَالُواْ حَرِّقُوهُ وَٱنصُرُوٓاْ ءَالِهَتَكُمۡ إِن كُنتُمۡ فَٰعِلِينَ
Tuma nde ɓe ronkunoo tiindorde mo dalil ɓe wallitori doole ɗen, ɓe wi'i: "Sunniree Ibraahiima yiite ngen; wallee sanamuuji mo'on ɗi o fusi o munci ɗin si tawii on wonii waɗayɓe ɗum lepte haɗooje".
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡنَا يَٰنَارُ كُونِي بَرۡدٗا وَسَلَٰمًا عَلَىٰٓ إِبۡرَٰهِيمَ
Ɓe huɓɓini yiite ɓe werlii mo e magge, Men Daali: "ko an yo yiite, wonu ɓuuɓol e kisiyee e dow Ibraahiima, nge woniri non, o heɓaali lorra".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَرَادُواْ بِهِۦ كَيۡدٗا فَجَعَلۡنَٰهُمُ ٱلۡأَخۡسَرِينَ
Yimɓe Ibraahiima (yo o his) ɓen faandanii mo pewje fii sunnugol mo, Men bonni pewje maɓɓe ɗen, Men waɗi ɓe kamɓe halkaaɓe foolaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَنَجَّيۡنَٰهُ وَلُوطًا إِلَى ٱلۡأَرۡضِ ٱلَّتِي بَٰرَكۡنَا فِيهَا لِلۡعَٰلَمِينَ
Men ndanndi mo Men ndanndi kadi Luutu, Men yaltini ɓe, ɓe yahi ka leydi Saami ndin ndi Men barkiniri e mu'un; Nulugol Annabaaɓe e mayri, e sabu ko Men saakani kon tageefooji ɗin e nder mayri immorde e moƴƴereeji.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَوَهَبۡنَا لَهُۥٓ إِسۡحَٰقَ وَيَعۡقُوبَ نَافِلَةٗۖ وَكُلّٗا جَعَلۡنَا صَٰلِحِينَ
Men Okki mo Ishaaqa fewndo o torinoo Joomi makko yo O arsiku mo ɓiɗɗo, Men Okki mo Yaaquuba ka ɓeydugol, gooto-kala immorde e Ibraahiima e geɗaljo makko on Ishaaqa e Yaaquuba Men waɗi ɓe moƴƴuɓe ɗoftiiɓe Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• جواز استخدام الحيلة لإظهار الحق وإبطال الباطل.
Dagagol gollirgol ƴoyre fii feññinngol Goonga kan e bonnugol meere nden.

• تعلّق أهل الباطل بحجج يحسبونها لهم، وهي عليهم.
Yowagol yimɓe meere nden e hujjaaji ɗi ɓe sikki wallay ɓe, hara kannji koɗi woni ko dow mum en.

• التعنيف في القول وسيلة من وسائل التغيير للمنكر إن لم يترتّب عليه ضرر أكبر.
Biskitugol e nder konngol ngol ɗum ko laawol immorde e laawi waylirɗi ko boni kon, si tawii lorra ɓurka mawnude iwtirtaa ɓaawo mu'un.

• اللجوء لاستخدام القوة برهان على العجز عن المواجهة بالحجة.
Ɓahagol e gollirgol doole, ɗum ko dalil e ronkugol gaayi tiindagol hujja on.

• نَصْر الله لعباده المؤمنين، وإنقاذه لهم من المحن من حيث لا يحتسبون.
Ballal Alla ngal wonannde jeyaaɓe Makko gomɗinɓe ɓen, e ko O danndi ɓe kon immorde e jarrabuyeeji haa nokku ka ɓe sikkaano.

وَجَعَلۡنَٰهُمۡ أَئِمَّةٗ يَهۡدُونَ بِأَمۡرِنَا وَأَوۡحَيۡنَآ إِلَيۡهِمۡ فِعۡلَ ٱلۡخَيۡرَٰتِ وَإِقَامَ ٱلصَّلَوٰةِ وَإِيتَآءَ ٱلزَّكَوٰةِۖ وَكَانُواْ لَنَا عَٰبِدِينَ
Men waɗi ɓe Almaamiiɓe, yimɓe ɓen no feewira sabu maɓɓe e moƴƴere nden, hiɓe nodda yimɓe ɓen faade e dewal Alla Kanko tun e duŋayee Makko O Toowii, Men wahayini e maɓɓe gollee moƴƴi ɗin, tottiron Julde nden e noone ɓurɗo timmude, Itton Jakka on, wonon ɗoftiiɓe Men.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلُوطًا ءَاتَيۡنَٰهُ حُكۡمٗا وَعِلۡمٗا وَنَجَّيۡنَٰهُ مِنَ ٱلۡقَرۡيَةِ ٱلَّتِي كَانَت تَّعۡمَلُ ٱلۡخَبَٰٓئِثَۚ إِنَّهُمۡ كَانُواْ قَوۡمَ سَوۡءٖ فَٰسِقِينَ
E Luutu Men Okki mo serndugol ñaawoore nden hakkunde wennjiiɓe ɓen, Men Okki mo kadi Ganndal e fiyaake Diina makko, Men Hisini mo kadi immorde e lepte ɗi Men jippini ɗen e dow saare makko nden (Saduuma) nde yimɓe mu'un laatinoo no huuwa boneeji ɗin, pellet, kamɓe ɓe laatinoke yimɓe bonɓe yaltuɓe e ɗoftaare Joomi maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَدۡخَلۡنَٰهُ فِي رَحۡمَتِنَآۖ إِنَّهُۥ مِنَ ٱلصَّٰلِحِينَ
Men naadi mo e nder Yurmeende Amen tuma nde Men danndunoo mo immorde e ɗen lepte heɓunooɗe yimɓe makko, pellet, kanko ko o jeyaaɗo e moƴƴuɓe ɓen, ɓen yamitorayɓe Yamiroore Amen, ɓe haɗitora kadi haɗoore Amen nden.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَنُوحًا إِذۡ نَادَىٰ مِن قَبۡلُ فَٱسۡتَجَبۡنَا لَهُۥ فَنَجَّيۡنَٰهُ وَأَهۡلَهُۥ مِنَ ٱلۡكَرۡبِ ٱلۡعَظِيمِ
Jaŋto kadi -an Nulaaɗo- fillayee fii Nuuhu; tuma nde o noddunoo Alla ko adii Ibraahiima e Luutu, Men jaabinirani mo okkugol mo ko o ɗaɓɓi kon, Men ndanndi yimɓe makko gomɗinɓe ɓen immorde e suno mawngo ngon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَنَصَرۡنَٰهُ مِنَ ٱلۡقَوۡمِ ٱلَّذِينَ كَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِنَآۚ إِنَّهُمۡ كَانُواْ قَوۡمَ سَوۡءٖ فَأَغۡرَقۡنَٰهُمۡ أَجۡمَعِينَ
Men ndanndi mo e hoɗo ɓen yimɓe fennuɓe ko Men Semmbiniri mo kon immorde e Aayeeje tinndinɗe ɗen e goongugol makko. Pellet, kamɓe ɓe laatinoke yimɓe bone e lorra, Men halkiri ɓe fow maɓɓe yooleede.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَدَاوُۥدَ وَسُلَيۡمَٰنَ إِذۡ يَحۡكُمَانِ فِي ٱلۡحَرۡثِ إِذۡ نَفَشَتۡ فِيهِ غَنَمُ ٱلۡقَوۡمِ وَكُنَّا لِحُكۡمِهِمۡ شَٰهِدِينَ
Jaŋto -an Nulaaɗo- fillayee fii Daawuuda e geɗaljo makko on Sulaymaana (yo ɓe his) tuma nde ñaawaynoo e muraadu addaandu ka maɓɓe e fiyaake wennjiiɓe ɗiɗo; no woodani goɗɗo e maɓɓe dammi ɗi saakii jemma e nder ngesa oya mban ɗi bonni mba, Men woni Seediiɓe ñaawoore Daawuuda e Sulaymaana nden, wirnaaki e Amen immorde e ñaawoore maɓɓe nden hay e huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَفَهَّمۡنَٰهَا سُلَيۡمَٰنَۚ وَكُلًّا ءَاتَيۡنَا حُكۡمٗا وَعِلۡمٗاۚ وَسَخَّرۡنَا مَعَ دَاوُۥدَ ٱلۡجِبَالَ يُسَبِّحۡنَ وَٱلطَّيۡرَۚ وَكُنَّا فَٰعِلِينَ
Men Faamini Sulaymaana ñaawoore nden gaanin baaba makko Daawuuda, ɓe fow, immorde e Daawuuda e Sulaymaana Men Okki mo Annabaaku ngun e Ganndal fii ñaawoje Sari'a ɗen, Men hertinanaali ɗum Sulaymaana kanko tun, Men elti wonndude e Daawuuda pelle ɗen hiɗe subuhinora subuhinaali makko ɗin, Men eltani mo kadi colli ɗin, Men woni huuwooɓe ngol faaminngol e okkugol ñeeñal e ganndal e eltugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَعَلَّمۡنَٰهُ صَنۡعَةَ لَبُوسٖ لَّكُمۡ لِتُحۡصِنَكُم مِّنۢ بَأۡسِكُمۡۖ فَهَلۡ أَنتُمۡ شَٰكِرُونَ
Men Anndini Daawuuda gaanin Sulaymaana tafogol mekeñaaji (dollokaaji njanndi) fii yo ɗi hiwu on e hewtugol jogaaji ɗin ka ɓalli mo'on. Enee, onon -ɓee yimɓe- on jarnay oo neema mo Alla neeminiri on ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلِسُلَيۡمَٰنَ ٱلرِّيحَ عَاصِفَةٗ تَجۡرِي بِأَمۡرِهِۦٓ إِلَى ٱلۡأَرۡضِ ٱلَّتِي بَٰرَكۡنَا فِيهَاۚ وَكُنَّا بِكُلِّ شَيۡءٍ عَٰلِمِينَ
Men eltani Sulaymaana henndu ndun ko ndu saɗtundu wifugol hindu doga e yamiroore makko tuma nde o yamiri ndu faade ka leydi Saami ndi Men barkiniri e mu'un sabu ko Men Nuli kon e mayri immorde e Annabaaɓe, e moƴƴi weftaaɗi e mayri, Men laatike kala huunde ko Men annduɓe, hay e huunde suuɗotaako Men e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• فعل الخير والصلاة والزكاة، مما اتفقت عليه الشرائع السماوية.
Gollugol ko moƴƴi kon e Julde nden e Jakka on, no jeyaa e huunde nde Sari'aaji kammuyankeeji ɗin fotti e mu'un.

• ارتكاب الفواحش سبب في وقوع العذاب المُسْتَأْصِل.
Ko waɗɗitagol boneeji ɗin wonata sabu yanugol Lepte mulayɗe ɗen.

• الصلاح سبب في الدخول في رحمة الله.
Ko moƴƴuki kin wonata sabu naatugol e nder Hinnayee(yurmeende) Alla on.

• الدعاء سبب في النجاة من الكروب.
Ko du'aa on wonata sabu daɗugol caɗeele ɗen.

وَمِنَ ٱلشَّيَٰطِينِ مَن يَغُوصُونَ لَهُۥ وَيَعۡمَلُونَ عَمَلٗا دُونَ ذَٰلِكَۖ وَكُنَّا لَهُمۡ حَٰفِظِينَ
Men elti immorde e Seytanuuji ɗin, ɗin ɗi no mutana mo ka maaje ɗi yaltina lu'ulu'uuje e tanaa mu'un, hiɗi golla kadi ko wonaa ɗum immorde e golle wano mahugol, Men laatike ko Men Reenuɓe limoore majji e golle majji, hay e huunde e ɗum fuutataako Men.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَأَيُّوبَ إِذۡ نَادَىٰ رَبَّهُۥٓ أَنِّي مَسَّنِيَ ٱلضُّرُّ وَأَنتَ أَرۡحَمُ ٱلرَّٰحِمِينَ
Jaŋtii -an Nulaaɗo- fillayee fii Ayyuuba (yo o his), tuma nde o noddunoo Joomi makko O Senike tuma nde jarrabuyee on heɓunoo mo ko o wi'uɗo: "Ko an yo Jooma, min dey mi hennaama ñaw e waaseede ɓeynguure nden, ko An woni Ɓurɗo Yurmeende yurmeteeɓe ɓen fow, martin e am ɗum ko heɓi lam".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱسۡتَجَبۡنَا لَهُۥ فَكَشَفۡنَا مَا بِهِۦ مِن ضُرّٖۖ وَءَاتَيۡنَٰهُ أَهۡلَهُۥ وَمِثۡلَهُم مَّعَهُمۡ رَحۡمَةٗ مِّنۡ عِندِنَا وَذِكۡرَىٰ لِلۡعَٰبِدِينَ
Men jaabi toraare makko nden, Men ittini mo ko heɓi mo kon immorde e lorra, Men okkiti mo ko o hattinoo kon immorde e ɓeynguure makko e geɗal ɓe makko, Men okkiti mo wano maɓɓe wonndude e maɓɓe, kala ɗum Men waɗirii ɗum Yurmeende immorde ka Amen, e waaju wonannde kala ɗoftorɗo Alla dewal; fii yo o munñor wano Ayyuuba munñornoo non.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِسۡمَٰعِيلَ وَإِدۡرِيسَ وَذَا ٱلۡكِفۡلِۖ كُلّٞ مِّنَ ٱلصَّٰبِرِينَ
Jaŋtii -an Nulaaɗo- Ismaa'iila e Idriisa e Jalkifli (yo ɓe his), gooto-kala e maɓɓe ko e munñiiɓe jarrabuyee ɓen ɓe jeyaa, e hoore daranagol kon ko Alla fawi ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَدۡخَلۡنَٰهُمۡ فِي رَحۡمَتِنَآۖ إِنَّهُم مِّنَ ٱلصَّٰلِحِينَ
Men naadi ɓe e nder Yurmeende Amen, Men waɗi ɓe Annabaaɓe, Men naadi ɓe ka Aljanna, pellet, kamɓe ko ɓe jeyaaɓe e jeyaaɓe Alla moƴƴuɓe gollirɓe ɓen ɗoftaare Joomi maɓɓe nden, tawi gunndooji maɓɓe e kene maɓɓe no moƴƴi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَذَا ٱلنُّونِ إِذ ذَّهَبَ مُغَٰضِبٗا فَظَنَّ أَن لَّن نَّقۡدِرَ عَلَيۡهِ فَنَادَىٰ فِي ٱلظُّلُمَٰتِ أَن لَّآ إِلَٰهَ إِلَّآ أَنتَ سُبۡحَٰنَكَ إِنِّي كُنتُ مِنَ ٱلظَّٰلِمِينَ
Jaŋto -an Nulaaɗo- fillayee fii jom linngii ngil Yuunusa (yo o his), tum nde o yahunoo ko aldaa e duŋayee(sakkitgol immorde ka Joomi makko ko o tikkanɗo yimɓe makko ɓen sabu duumagol maɓɓe e geddi ɗin, o sikki wonnde Menen Men ɓittinan-taa mo; leptirgol fii ko o yahi kon, o jarriboraa saɗtude ɓitteede e dummbeede fewndo linngil ngil moɗunoo mo, o noddi ka nder niɓe reedu linngil ngil e maayo ngon e jemma on; ko o qirritiiɗo bakkaatu makko on tuubuɗo ka Alla immorde e ɗum, o wi'i: "Reweteeɗo e goonga alaa tanaa Maaɗa, A Senike A Laaɓii, min dey mi wonii jeyaaɗo e tooñuɓe ɓen".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱسۡتَجَبۡنَا لَهُۥ وَنَجَّيۡنَٰهُ مِنَ ٱلۡغَمِّۚ وَكَذَٰلِكَ نُـۨجِي ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Men jaabinani mo, Men danndiri mo immorde e saɗteende suno ngon yaltinngol mo ka nder niɓe, e ka nder reedu linngil ngil, ko yeru no Yuunusa danndiranoo nii e ndee saɗteende makko ɗoo Men danndirta gomɗinɓe ɓen si ɓe yanii e saɗteende ɓe torike Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَزَكَرِيَّآ إِذۡ نَادَىٰ رَبَّهُۥ رَبِّ لَا تَذَرۡنِي فَرۡدٗا وَأَنتَ خَيۡرُ ٱلۡوَٰرِثِينَ
Jaŋto -an Nulaaɗo- fillayee Jakariyaa (yo o his) tuma nde o noddunoo Joomi makko Senayee wonanii Mo o maaki: "Jooma, wata A accan ko mi teelɗo hara mi alaa ɓiɗɗo, ko An woni Ɓurɗo Moƴƴude heddotooɓe ɓen, arsikam ɓiɗɗo mo no heddoo ɓaawo am".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱسۡتَجَبۡنَا لَهُۥ وَوَهَبۡنَا لَهُۥ يَحۡيَىٰ وَأَصۡلَحۡنَا لَهُۥ زَوۡجَهُۥٓۚ إِنَّهُمۡ كَانُواْ يُسَٰرِعُونَ فِي ٱلۡخَيۡرَٰتِ وَيَدۡعُونَنَا رَغَبٗا وَرَهَبٗاۖ وَكَانُواْ لَنَا خَٰشِعِينَ
Men jaabinani mo toraare makko nden, Men Okki mo Yahyaa ɓiɗɗo, Men moƴƴini sonnaajo makko on, o wonti jibinoowo ɓaawo hari o laatinoke dimaro, pellet, Jakariyaa e sonna makko e geɗaljo makko on ɓe laatinoke hiɓe heñoo faade e gollugol moƴƴi ɗin, ɓe laatinoke hiɓe nodda Men hara ko ɓe rerɗuɓe ko woni kon ka Amen immorde mbarjaari ndin, hara ko ɓe huluɓe kon ko woni ka Amen immorde e lepte ɗen, ɓe woniino yankinaniiɓe Men.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الصلاح سبب للرحمة.
Ko moƴƴugol ngol woni sabu Yurmeende nden.

• الالتجاء إلى الله وسيلة لكشف الكروب.
Ko fattagol(moolagol) ngol ka Alla woni laawol fii huncugol saɗteende nden.

• فضل طلب الولد الصالح ليبقى بعد الإنسان إذا مات.
Ɓural ɗaɓɓugol ɓiɗɗo fii yo o heddo ɓaawo neɗɗo on, si o maayii.

• الإقرار بالذنب، والشعور بالاضطرار لله وشكوى الحال له، وطاعة الله في الرخاء من أسباب إجابة الدعاء وكشف الضر.
Qirritagol ngol bakkaatu on, e so'ugol ngol maaporgol Alla e wullitagol alhaali on ka Makko, e ɗoftagol Alla e neema, ko jeyaaɗum e sabuuji jaabeede du'aa on e ittugol lorra kan.

وَٱلَّتِيٓ أَحۡصَنَتۡ فَرۡجَهَا فَنَفَخۡنَا فِيهَا مِن رُّوحِنَا وَجَعَلۡنَٰهَا وَٱبۡنَهَآ ءَايَةٗ لِّلۡعَٰلَمِينَ
Jaŋto -an Nulaaɗo- fillayee fii Mariyama (yo o his) on reenunooɗo farju makko on immorde e jeeno, Alla Nuli e makko Jibriila (yo o his), o wutti e makko o sowii Iisaa (yo o his), [Mariyama] e geɗaljo makko on Iisaa ɓe laatike Maande e dow Bawɗe Alla wonannde yimɓe ɓen, wonndema pellet, hay e huunde ronkintaa Mo nokku ka O Tagi mo ko aldaa e baaba.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ هَٰذِهِۦٓ أُمَّتُكُمۡ أُمَّةٗ وَٰحِدَةٗ وَأَنَا۠ رَبُّكُمۡ فَٱعۡبُدُونِ
Pellet, kaa Diina mo'on -onon yimɓe ɓen- ko Diina woota, ɗum le ko Ngootimpaaku ngun ko ngun woni Diina Lismaamu kan, ko Min woni Joomi mo'on, Laɓɓinanee Lam dewal ngal Min tun.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَتَقَطَّعُوٓاْ أَمۡرَهُم بَيۡنَهُمۡۖ كُلٌّ إِلَيۡنَا رَٰجِعُونَ
Yimɓe ɓen seedi, tawi no e maɓɓe wootinɗinɗo e sirkuɗo e geddo e gomɗinɗo, ɓee seeduɓe ɓe fow maɓɓe ko ka Amen Menen tun ɓe artiroytee Ñalnde Darngal, Men yoɓa ɓe e dow golle maɓɓe ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَمَن يَعۡمَلۡ مِنَ ٱلصَّٰلِحَٰتِ وَهُوَ مُؤۡمِنٞ فَلَا كُفۡرَانَ لِسَعۡيِهِۦ وَإِنَّا لَهُۥ كَٰتِبُونَ
Kala e maɓɓe golluɗo golle moƴƴe ɗen hara himo gomɗini Alla e Nulaaɗo Makko on e Ñalaande Sakkitiinde nden yiddugol alaa fii golle makko moƴƴe ɗen, ko woni, Alla jarnay mo O sowana mo mbarjaari ndin, o tawoya ɗum ka nder defter golle makko ñalnde o immintintee, o weltora ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَحَرَٰمٌ عَلَىٰ قَرۡيَةٍ أَهۡلَكۡنَٰهَآ أَنَّهُمۡ لَا يَرۡجِعُونَ
Gasantaa yimɓe saare nde Men halkiri ɗum sabu geddi mayre nde ɓe ruttotoo ka aduna; fii yo ɓe tuubu tuubuubuyee maɓɓe on jaɓee.
Arabic explanations of the Qur’an:
حَتَّىٰٓ إِذَا فُتِحَتۡ يَأۡجُوجُ وَمَأۡجُوجُ وَهُم مِّن كُلِّ حَدَبٖ يَنسِلُونَ
Ɓe ruttotaako poomaa haa si udditoyaama heedo Yaajuuja e Maajuuja ngon, hara kamɓe nden ñalnde e immorde kala ka towti e leydi nden hiɓe yalta hara ko ɓe heñiiɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱقۡتَرَبَ ٱلۡوَعۡدُ ٱلۡحَقُّ فَإِذَا هِيَ شَٰخِصَةٌ أَبۡصَٰرُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ يَٰوَيۡلَنَا قَدۡ كُنَّا فِي غَفۡلَةٖ مِّنۡ هَٰذَا بَلۡ كُنَّا ظَٰلِمِينَ
Darngal ngal ɓadorii sabu yaltugol maɓɓe, kulol maggal e caɗeele maggal ɗen feeñi, e jaka yoo gite yedduɓe ɓen no udditii sabu saɗtude kulol maggal, ɓe wi'i: "Ee halkeede amen, gomɗii men laatinoke ka aduna e fijindaaru e welsindaare gaayi heblanagol ndee Ñalaande Mawnde, ko woni men laatinoke tooñirɓe keefeeru e waɗɗitagol geddi ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّكُمۡ وَمَا تَعۡبُدُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ حَصَبُ جَهَنَّمَ أَنتُمۡ لَهَا وَٰرِدُونَ
Pellet, onon -ɓee sirkooɓe- e kon ko rewoton ko woori Alla immorde e sanamuuji ɗin, e ɓen weltorayɓe ko rewoton ɓe kon jeyaaɓe ka yimɓe e ka jinnaaji on wonoyay kuɓɓateeri Jahannama, onon e reweteeɓe mo'on ɓen on naatoyay e magge.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَوۡ كَانَ هَٰٓؤُلَآءِ ءَالِهَةٗ مَّا وَرَدُوهَاۖ وَكُلّٞ فِيهَا خَٰلِدُونَ
Sinndo ɓee rewaaɓe laatino reweteeɓe e Goonga ɓe naatataano ka Yiite wonndude e ɓen rewunoo- ɓe ɓe, rewuɓe woo rewaaɓe woo ɓe fow maɓɓe hiɓe ka nder Yiite, ko ɓe ñiiɓooɓe ton poomaa ɓe yaltataa e nder magge.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَهُمۡ فِيهَا زَفِيرٞ وَهُمۡ فِيهَا لَا يَسۡمَعُونَ
No woodani ɓe nder ton -sabu saɗtude muuseendiiji ko ɓe hawrondirta kon- foofaango sɗtungo, kamɓe hiɓe ka Yiite ɓe nanataa hitooji ɗin immorde e saɗtude kulol ɗenƴinayngol ngol heɓungol ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ سَبَقَتۡ لَهُم مِّنَّا ٱلۡحُسۡنَىٰٓ أُوْلَٰٓئِكَ عَنۡهَا مُبۡعَدُونَ
Tuma nde sirkooɓe ɓen wi'unoo: (Pellet, Iisaa e Malaa'ikaaɓe rewanooɓe ɓen ɓe naatoyay yiite ngen) Alla Daali: "Pellet, ɓen ɓe Ganndal Alla aditii e fii mu'un wonnde ko ɓe yimɓe Malal ngal wano Iisaa (yo o his) ko ɓe woɗɗinteeɓe gaayi Yiite ngen.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• التنويه بالعفاف وبيان فضله.
Joopagol nefgol ko boni ngol e ɓannginngol ɓural mu'un ngal.

• اتفاق الرسالات السماوية في التوحيد وأسس العبادات.
Fottugol Nule kammuyakooje ɗen e Ngootimbaaku ngun e dosɗe dewe Alla ɗen.

• فَتْح سد يأجوج ومأجوج من علامات الساعة الكبرى.
Udditugol heedo Yaajuuja e Maajuuja ngon ko jeyaa ɗum e maandeeji mawɗi ɗin fii Darngal ngal.

• الغفلة عن الاستعداد ليوم القيامة سبب لمعاناة أهوالها.
Welsindagol ngol fii heblanagol Ñalnde Darngal ɗum no wona sabu tampirgol kulol maggal.

لَا يَسۡمَعُونَ حَسِيسَهَاۖ وَهُمۡ فِي مَا ٱشۡتَهَتۡ أَنفُسُهُمۡ خَٰلِدُونَ
Yottotaako e nanɗe maɓɓe ɗen hito Jahannama, kamɓe hiɓe e nder ko wonkiiji maɓɓe ɗin wooɗaa kon immorde e neemaaji e dakammeeji ɗin ko ɓe ñiiɓuɓe, neemaaji maɓɓe ɗin taƴataa poomaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَا يَحۡزُنُهُمُ ٱلۡفَزَعُ ٱلۡأَكۡبَرُ وَتَتَلَقَّىٰهُمُ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ هَٰذَا يَوۡمُكُمُ ٱلَّذِي كُنتُمۡ تُوعَدُونَ
Kulol mawngol ngol hulɓinoytaaɓe tuma Yiite ngen rewnetee e dow yimɓe magge ɓen, Malaa'ikaaɓe ɓen jaɓɓora ɓe jarnugol hara hiɓe wi'a: "Ko ndee woni Ñalaande mo'on nde wonanoɗon fodeende nden ka aduna, hiɗon weltiniree nder ton ɗin neemaaji ɗi hawroton e mu'un".
Arabic explanations of the Qur’an:
يَوۡمَ نَطۡوِي ٱلسَّمَآءَ كَطَيِّ ٱلسِّجِلِّ لِلۡكُتُبِۚ كَمَا بَدَأۡنَآ أَوَّلَ خَلۡقٖ نُّعِيدُهُۥۚ وَعۡدًا عَلَيۡنَآۚ إِنَّا كُنَّا فَٰعِلِينَ
Ñalnde Men sowoyta kammu ngun yeru sowidugol ɗerol e ko ngol wonndi kon e mu'un, Men mooɓoya tageefo ngon e mbaadi maɓɓe ndi ɓe taganoo ndin e mu'un ka laawol aranol, Men fodii ɗum fodoore nde lunndagol alaa e mu'un, pellet, Men laatike Siinooɓe ko Men fodi kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَقَدۡ كَتَبۡنَا فِي ٱلزَّبُورِ مِنۢ بَعۡدِ ٱلذِّكۡرِ أَنَّ ٱلۡأَرۡضَ يَرِثُهَا عِبَادِيَ ٱلصَّٰلِحُونَ
Gomɗii Men winndiino ka defte ɗe Men Tillini ɗum e dow Nulaaɓe ɓen ɓaawo hari Men winndii ɗum ka Allauwal Reenaangal: "Pellet, leydi ndin ronoyay ndi jeyaaɓe Alla moƴƴuɓe gollirooɓe ɓen ɗoftaare Makko nden, ɓen le ko Mofte Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) ɗen".
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ فِي هَٰذَا لَبَلَٰغٗا لِّقَوۡمٍ عَٰبِدِينَ
Pellet, no e nder koo ko Men jippini immorde e waaju ngun ɓanngal wonannde yimɓe rewirooɓe Joomi mu'un ko O Sar'inani ɓe kon, ko kamɓe woni nafitorooɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَآ أَرۡسَلۡنَٰكَ إِلَّا رَحۡمَةٗ لِّلۡعَٰلَمِينَ
Men Nuliraali ma -an Muhammadu- Nulaaɗo si wanaa Yurmeende denndaangal Tageefo ngon; sabu ko siforɗaa kon immorde e rerɗugol fii fewnugol yimɓe ɓen e danndugol ɓe immorde e Lepte Alla ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ إِنَّمَا يُوحَىٰٓ إِلَيَّ أَنَّمَآ إِلَٰهُكُمۡ إِلَٰهٞ وَٰحِدٞۖ فَهَلۡ أَنتُم مُّسۡلِمُونَ
Maaku -an Nulaaɗo-: "Anndu ko Wahayinaa e am immorde e Joomi am ko wonndema Reweteeɗo mon On e Goonga ko Reweteeɗo Gooto, kafidaaɗo alanaa Mo ko Kanko woni Alla, ɗoworee gomɗinngol Mo, e gollirgol ɗoftaare Makko nden".
Arabic explanations of the Qur’an:
فَإِن تَوَلَّوۡاْ فَقُلۡ ءَاذَنتُكُمۡ عَلَىٰ سَوَآءٖۖ وَإِنۡ أَدۡرِيٓ أَقَرِيبٌ أَم بَعِيدٞ مَّا تُوعَدُونَ
Si ɓee ɗurnike ko adduɗaa kon, maakan ɓe -an Nulaaɗo-: "Mi anndinii on wonndema min e mo'on fiyaake on no fota ɓanngude hakkunde am e mo'on, mi wonaali annduɗo ko honnde tuma jippintee e mooɗon ko Alla fodi kon immorde e Lepte Makko ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّهُۥ يَعۡلَمُ ٱلۡجَهۡرَ مِنَ ٱلۡقَوۡلِ وَيَعۡلَمُ مَا تَكۡتُمُونَ
Pellet, Alla no Anndi ko finñinto immorde e konngol ngol, hiMo Anndi kadi ko suuɗo ton kon e maggol, hay e huunde suuɗanaaki Mo e ɗum, aray O Yoɓa on e dow ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِنۡ أَدۡرِي لَعَلَّهُۥ فِتۡنَةٞ لَّكُمۡ وَمَتَٰعٌ إِلَىٰ حِينٖ
Mi anndaa, no gasa hara nennanngol on Lepte ɗen ko ndarndagol on, e ɗaynugol, e dakmitugol on haa dummunne happaaɗo e Ganndal Alla; fii yo on duumi e geddi mo'on e majjere mooɗon.
Arabic explanations of the Qur’an:
قَٰلَ رَبِّ ٱحۡكُم بِٱلۡحَقِّۗ وَرَبُّنَا ٱلرَّحۡمَٰنُ ٱلۡمُسۡتَعَانُ عَلَىٰ مَا تَصِفُونَ
Nulaaɗo Alla on (yo Alla juulu e makko hisna) maaki ko O noddayɗo Jooma: "Jooma, senndir hakkunde amen e yimɓe amen ɓen, ɓen deppitiiɓe e geddi ɗin Ñaawoore Goongaare nden, ko Joomi amen Hinnorante On men wallitorta e dow ko wowloton immorde e geddi e fennugol ngol".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الصلاح سبب للتمكين في الأرض.
moƴƴugol ngol ko sabaabu weeɓinaneede ka leydi.

• بعثة النبي صلى الله عليه وسلم وشرعه وسنته رحمة للعالمين.
Nuleede Annabiijo on (yo Alla juulu e makko hisna) e Sari'a makko on e sunna makko on ko Yurmeende wonannde winndere nden.

• الرسول صلى الله عليه وسلم لا يعلم الغيب.
Nulaaɗo on (yo Alla juulu e makko hisna) o anndaa ko wirnii kon.

• علم الله بما يصدر من عباده من قول.
Alla no Anndi ko iwrata kon e jeyaaɓe Makko ɓen immorde e konngol.

 
Translation of the meanings Surah: Al-Anbiyā’
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close