Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Hajj   Ayah:

Simoore hajju

Purposes of the Surah:
تعظيم الله سبحانه وتعالى وشعائره والتسليم لأمره.
Mawninde Alla Ceniiɗo O e sariyaaji Makko e jebbilanaade yamiroore Makko.

يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ ٱتَّقُواْ رَبَّكُمۡۚ إِنَّ زَلۡزَلَةَ ٱلسَّاعَةِ شَيۡءٌ عَظِيمٞ
Ko onon yo yimɓe, huliree Joomi mon ɗoftagol ko O yamiri on kon, e nantagol ko O haɗi on kon e mu'un, anndo, ko wondata kon e Darngal ngal immorde dillugol leydi ndin e tanaa mu'un e kulaleeji ɗin, ɗum ko fiyaake mawɗo, no waɗɗii heblanorgol ɗum gollugol ko weltinta Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَوۡمَ تَرَوۡنَهَا تَذۡهَلُ كُلُّ مُرۡضِعَةٍ عَمَّآ أَرۡضَعَتۡ وَتَضَعُ كُلُّ ذَاتِ حَمۡلٍ حَمۡلَهَا وَتَرَى ٱلنَّاسَ سُكَٰرَىٰ وَمَا هُم بِسُكَٰرَىٰ وَلَٰكِنَّ عَذَابَ ٱللَّهِ شَدِيدٞ
Ñalnde seedoytoɗon kala muyninaykun no welsindoo e ko kun muyninaynoo kon, kala sowiikun jibina ko kun sowinoo kon immorde e saɗtude kulol ngol, a yi'ay yimɓe ɓen sabu wirnagol hakkillaaji maɓɓe hiɓe wa'i wa siwruɓe immorde e saɗtude kulol Darorde nden, ɓe wonaa siwrirɓe yarugol beere, kono Lepte Alla ɗen ko sattuɗe, ɗe waasinii ɓe hakkillaaji maɓɓe ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يُجَٰدِلُ فِي ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَيَتَّبِعُ كُلَّ شَيۡطَٰنٖ مَّرِيدٖ
No e yimɓe ɓen on wennjoowo e fii Bawngal Alla e dow immintingol mayɓe ɓen ko aldaa e ganndal ngal o tuugii e mu'un, o jokka e finnde makko nden e konngol makko ngol kala sanndalɗiiɗo e dow Joomi mu'un immorde e Seytanuuji ɗin, e yeesooɓe majjere nden.
Arabic explanations of the Qur’an:
كُتِبَ عَلَيۡهِ أَنَّهُۥ مَن تَوَلَّاهُ فَأَنَّهُۥ يُضِلُّهُۥ وَيَهۡدِيهِ إِلَىٰ عَذَابِ ٱلسَّعِيرِ
Winndaama e dow on sanndalɗiiɗo immorde e Seytanuuji yimɓe e jinna wonnde kala jokkuɗo mo o goongini mo haray kanko o majjinay mo gaayi Laawol Goongawol ngol, o sogga mo haaa ka Lepte yiite ngen sabu ko o ɗowata mo kon e muuɗum immorde e keefeeru ngun e geddi ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِن كُنتُمۡ فِي رَيۡبٖ مِّنَ ٱلۡبَعۡثِ فَإِنَّا خَلَقۡنَٰكُم مِّن تُرَابٖ ثُمَّ مِن نُّطۡفَةٖ ثُمَّ مِنۡ عَلَقَةٖ ثُمَّ مِن مُّضۡغَةٖ مُّخَلَّقَةٖ وَغَيۡرِ مُخَلَّقَةٖ لِّنُبَيِّنَ لَكُمۡۚ وَنُقِرُّ فِي ٱلۡأَرۡحَامِ مَا نَشَآءُ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى ثُمَّ نُخۡرِجُكُمۡ طِفۡلٗا ثُمَّ لِتَبۡلُغُوٓاْ أَشُدَّكُمۡۖ وَمِنكُم مَّن يُتَوَفَّىٰ وَمِنكُم مَّن يُرَدُّ إِلَىٰٓ أَرۡذَلِ ٱلۡعُمُرِ لِكَيۡلَا يَعۡلَمَ مِنۢ بَعۡدِ عِلۡمٖ شَيۡـٔٗاۚ وَتَرَى ٱلۡأَرۡضَ هَامِدَةٗ فَإِذَآ أَنزَلۡنَا عَلَيۡهَا ٱلۡمَآءَ ٱهۡتَزَّتۡ وَرَبَتۡ وَأَنۢبَتَتۡ مِن كُلِّ زَوۡجِۭ بَهِيجٖ
Ko onon yo yimɓe, si tawii sikke no ka mo'on fii Kattanɗe Amen e dow immintinngol on ɓaawo mayde nden, awa taskee e tagu mo'on ngun; gomɗii Men Tagiino baaba mooɗon Aadama e mbulaare, refti Men Tagi ɓiɗɓe makko ɓen immorde e maniiyo mo gorko on werlotoo ɗum e nder rannga suddiiɗo on, refti maniyo on wonta ƴiiƴam fenndiiɗam, refti ƴiiƴam fenndiiɗam ɗam wonta huyre teewu nanndunde e huyre ƴakkaande refti huyre nden wonta tagu timmungu ngu heddoo ka rennga haa jibinaaɗo wuuruɗo yalta, maaɗum le tagu ngu timmaa rennga on fukka ɗum; fii yo Men ɓannginan on Kattanɗe Amen e Tagugol on e alhaaliiji, Men tabintina ka renngaaji ko Men Muuyi kon immorde e cawli haa ɗi jibinee e dummunne happaaɗo ɗum ko lebbi jeenay, refti Men yaltina on ka deedi neeniraaɓe mo'on ko on boobooɓe, refti fii yo on yotto faade e timmal doole e hakkil, no e mo'on on mo no maaya ado ɗum, no e mo'on kadi on mo no wuura haa o yottoo duuɓi nayewu nokku ka doole ɗen e hakkille ɗen lo'ata, haa o wonta ɓurɗo bonude alhaali diini boobo on, hara o annditataa hay e huunde ko o anndunoo kon, a yi'ay leydi ndin ko yoorundi puɗi alaa e mayri, si Men jippinii e mayri toɓo ngon ndi udditanoo puɗi ɗin, ndi ƴura sabu ɓeydagol puɗi mayri, ndi yaltina kala noone immorde e puɗi labaaɗi ndarngo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• وجوب الاستعداد ليوم القيامة بزاد التقوى.
Waɗɗagol heblanorgol Ñalnde Darngal njooɓaari kulol Alla.

• شدة أهوال القيامة حيث تنسى المرضعة طفلها وتسقط الحامل حملها وتذهب عقول الناس.
saɗtude kulaleeji Darngal ngal nokku ka yejjitata muyninoowo boobo makko on reeduuju fukka reedu makko ndun hakkillaaji yimɓe ɓen yaha.

• التدرج في الخلق سُنَّة إلهية.
Jokkindirgol ka tagugol ɗum ko sunna Alla.

• دلالة الخلق الأول على إمكان البعث.
Tagu aranu ngun no tinndina e dow weeɓugol Immital ngal.

• ظاهرة المطر وما يتبعها من إنبات الأرض دليل ملموس على بعث الأموات.
Ko feeñi e toɓo ngon e ko jokki ngo kon immorde fuɗinngol leydi ndin ɗum ko daliili memotooɗo e dow immintingol mayɓe ɓen.

ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡحَقُّ وَأَنَّهُۥ يُحۡيِ ٱلۡمَوۡتَىٰ وَأَنَّهُۥ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٞ
Ɗum ko Men jaŋtanii on -immorde e fuɗɗoode tagu mo'on e taaɓe mu'un e alhaaliiji ɓen ɓe no jibinee e mo'on- fii yo on gomɗin wonndema On Alla Taguɗo on ko Kanko woni Goonga ka sikke alaa e muuɗum, ɗum no lunndii ko rewoton kon immorde e sanamuuji mo'on, fii yo on gomɗin wonnde Kanko himo wurnita mayɓe ɓen, wonnde Kanko e dow kala huunde ko O Hattanɗo, hay e huunde ronkintaa Mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَنَّ ٱلسَّاعَةَ ءَاتِيَةٞ لَّا رَيۡبَ فِيهَا وَأَنَّ ٱللَّهَ يَبۡعَثُ مَن فِي ٱلۡقُبُورِ
Fii yo on gomɗin wonnde pellet, Darngal ngal ko aroowal sikkewoo alaa fii arugol maggal, wonnde pellet, Alla immintinay maayɓe ɓen ka genaale maɓɓe fii yo O yoɓu ɓe e dow golle maɓɓe ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يُجَٰدِلُ فِي ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَلَا هُدٗى وَلَا كِتَٰبٖ مُّنِيرٖ
No e heeferɓe ɓen on mo no wennja fii Ngootimpaaku Alla ngun, ko aldaa e ganndal hewtinayngal ɓe e Goonga kan, wanaa jokkooɓe feewuɓe tinndinay ɓe ɓe e ɗum, wanaa kadi deftere jalbinnde jippinaande immorde ka Alla fewnaynde ɓe e Goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثَانِيَ عِطۡفِهِۦ لِيُضِلَّ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِۖ لَهُۥ فِي ٱلدُّنۡيَا خِزۡيٞۖ وَنُذِيقُهُۥ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ عَذَابَ ٱلۡحَرِيقِ
Ko o falɗo daande makko sabu mawnintinaare fii yo o yiltu yimɓe ɓen e gomɗinal e naatugol ngol ka diina Alla, kala mo sifa mu'un wa'i nii no woodani mo koyeere ka aduna sabu lepte hawrayɗe e makko ɗen, Men mettina mo kadi ka Laakara Lepte Yiite sunnooje ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِمَا قَدَّمَتۡ يَدَاكَ وَأَنَّ ٱللَّهَ لَيۡسَ بِظَلَّٰمٖ لِّلۡعَبِيدِ
Wi'anee mo: "Ɗen Lepte ɗe meeɗɗaa ɗum ko sabu ko faggitinoɗaa kon immorde e keefeeru e geddi ɗen, Alla O Leptataa hay e gooto e tagu Makko ngun si wanaa sabu bakkaatu".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يَعۡبُدُ ٱللَّهَ عَلَىٰ حَرۡفٖۖ فَإِنۡ أَصَابَهُۥ خَيۡرٌ ٱطۡمَأَنَّ بِهِۦۖ وَإِنۡ أَصَابَتۡهُ فِتۡنَةٌ ٱنقَلَبَ عَلَىٰ وَجۡهِهِۦ خَسِرَ ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةَۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلۡخُسۡرَانُ ٱلۡمُبِينُ
No e yimɓe ɓen powotooɗo himo rewa Alla e dow sikke, si moƴƴere heɓii mo immorde e cellal e ngalu o tamoo e dow gomɗinal makko e dewal makko Alla ngal, si jarrabuyee hiɓii mo sabu ñaw e baasal o ñakkinora diina makko kan o yartodina e makka, o hayrii aduna makko on, keeferaaku makko ngun ɓeydataa mo ngeɗo ngu winndana- nanooka mo ka aduna, o hayririi kadi Laakira mak- ko on sabu ko o hawrata kon immorde e Lepte Alla ko ɗum tigi woni hayrere ɓanngunde nden.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَدۡعُواْ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَا لَا يَضُرُّهُۥ وَمَا لَا يَنفَعُهُۥۚ ذَٰلِكَ هُوَ ٱلضَّلَٰلُ ٱلۡبَعِيدُ
Himo rewa gaanin Alla sanamuuji ɗi lorrataa mo si o yeddii ɗi, ɗi nafataa mo kadi si o ɗoftike ɗi, ngal dewal sanamuuji ɗi lorrataa ɗi nafataa kadi ko ɗum woni majjere woɗɗunde nden gaayi Goonga kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَدۡعُواْ لَمَن ضَرُّهُۥٓ أَقۡرَبُ مِن نَّفۡعِهِۦۚ لَبِئۡسَ ٱلۡمَوۡلَىٰ وَلَبِئۡسَ ٱلۡعَشِيرُ
Oo keefeero wonɗo rewude sanamuuji ɗin, himo rewa kon ko lorra mu'un heɓii ka kan ɓuri ɓadaade diini nafa mu'un haɗtaaka kan, pellet, bonii on reweteeɗo mo lorra mu'un ɓuri ɓadaade diini nafa mo'on, bonii walloowo wonannde on wallitorɗo mo, bonii wonndiiɗo kadi wonannde on wonndiniiɗo e makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱللَّهَ يُدۡخِلُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ جَنَّٰتٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُۚ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡعَلُ مَا يُرِيدُ
Pellet, Alla hiMo naada ɓen gomɗinɓe Mo ɓe golli golle moƴƴe ɗen Aljannaaji canɗi ɗin no ila e ley kuɓeeji majji, pellet, Alla hiMo wada ko o faalaa kon immorde e Yurminngol on mo O Yurmini ɗum, e Leptugol on mo O Lepti ɗum, alaa dooloowo Mo O Senike.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَن كَانَ يَظُنُّ أَن لَّن يَنصُرَهُ ٱللَّهُ فِي ٱلدُّنۡيَا وَٱلۡأٓخِرَةِ فَلۡيَمۡدُدۡ بِسَبَبٍ إِلَى ٱلسَّمَآءِ ثُمَّ لۡيَقۡطَعۡ فَلۡيَنظُرۡ هَلۡ يُذۡهِبَنَّ كَيۡدُهُۥ مَا يَغِيظُ
On laatiiɗo himo sikki wonnde Alla wallataa Annabaajo makko on (yo Alla juulu e makko hisna) ka aduna e ka Laakara awa yo o fontu ɓoggol faade ka kippudi suudu makko, refti o ɗeɗɗitora ngol wenngugol hoore-makko gaayi leydi ndin, refti o ndaara taw si ɗum ittay tikkere nde o tawata nden ka wonkii makko, Alla ko O walloowo Annabaajo Makko on, sanndalɗiiɗo on jaɓi wllo o saliima.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أسباب الهداية إما علم يوصل به إلى الحق، أو هادٍ يدلهم إليه، أو كتاب يوثق به يهديهم إليه.
Sabuuji Peewal ngal ko ganndal yottinayngal e Goonga kan, maaɗum fewnoowo o tinndina ɓe faade e maggal, maaɗum le deftere holniinde fewnaynde ɓe faade e Peewal ngal.

• الكبر خُلُق يمنع من التوفيق للحق.
Mawnintinaare nden ko njikku haɗayngu hawrinndineede e Goonga kan.

• من عدل الله أنه لا يعاقب إلا على ذنب.
No jeyaa e Nunɗal Alla ngal wonndema Kanko O leptataa si wonaa sabu bakkaatu.

• الله ناصرٌ نبيَّه ودينه ولو كره الكافرون.
Alla ko O walloowo Annabaajo Makko on e Diina makko kan hay sinndo heeferɓe ɓen añii [ɗum].

وَكَذَٰلِكَ أَنزَلۡنَٰهُ ءَايَٰتِۭ بَيِّنَٰتٖ وَأَنَّ ٱللَّهَ يَهۡدِي مَن يُرِيدُ
Ko wano Men ɓannginirani on nii hujjaaji ɓannguɗi ɗin e dow Immital ngal Men Jippiniri e dow Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) Alqur'aanaare nden Aayeeje ɓannguɗe, e wonndema Alla hiMo hawrinndinira e Ɓural Makko ngal on Mo o yiɗi fii Laawol e Peewal ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَٱلَّذِينَ هَادُواْ وَٱلصَّٰبِـِٔينَ وَٱلنَّصَٰرَىٰ وَٱلۡمَجُوسَ وَٱلَّذِينَ أَشۡرَكُوٓاْ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡصِلُ بَيۡنَهُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ شَهِيدٌ
Pellet, ɓen gomɗinɓe Alla immorde e ɗee mofte, e Alyahuuda en, e Saabi'iina en (ɓen ko fedde jokkunde woɓɓe e Annabaaɓe ɓen), e Annasaara en, e rewooɓo yiite ɓen, e rewooɓe sanamuuji ɗin -pellet, Alla Ñaawoyay hakkunde maɓɓe Ñalnde Darngal O naadoya gomɗinɓe ɓen Aljanna on, O naadoya tanaa maɓɓe yiite ngen, pellet, Alla e dow kala huunde immorde e konnguɗi jeyaaɓe ɓen e golle maɓɓe ɗen ko O Seediiɗo, suuɗutaako Mo huunde e ɗum, aray O yoɓa ɓe e dow ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ يَسۡجُدُۤ لَهُۥۤ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ وَٱلشَّمۡسُ وَٱلۡقَمَرُ وَٱلنُّجُومُ وَٱلۡجِبَالُ وَٱلشَّجَرُ وَٱلدَّوَآبُّ وَكَثِيرٞ مِّنَ ٱلنَّاسِۖ وَكَثِيرٌ حَقَّ عَلَيۡهِ ٱلۡعَذَابُۗ وَمَن يُهِنِ ٱللَّهُ فَمَا لَهُۥ مِن مُّكۡرِمٍۚ إِنَّ ٱللَّهَ يَفۡعَلُ مَا يَشَآءُ۩
Kaa a anndaa -an Nulaaɗo- wonndema Alla, no sujjannde Mo sujuudu ɗoftaare ɓen wonɓe ka kammuuli immorde e Malaa'ikaaɓe ɓen, e ɓen wonɓe ka leydi e gomɗinɓe ɓen ka yimɓe e ka jinnaaji, naange ngen kadi no sujjannde Mo, lewru ndun no sujjannde Mo, koodeɗen ka kammuuli no sujjannde Mo, e pelle ɗen e leɗɗe ɗen e daabeeji ɗin ka leydi; sujuudu ɗoftagol, no sujjannde Mo ko heewi immorde e yimɓe ɓen sujuudu ɗoftaare, ko heewi kadi no salii sujjanngol Mo ɗoftoo, jojji e hoore-maɓɓe Lepte Alla ɗen sabu yeddugol maɓɓe ngol, kala mo Alla Ñaawi hoyre e dow mu'un sabu geddi mum en ɗin laatantaako mo hay e gooto mo no teddina mo. Pellet, Alla hiMo waɗa ko O Faalaa, doolayɗo Mo alaa O Senike.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ هَٰذَانِ خَصۡمَانِ ٱخۡتَصَمُواْ فِي رَبِّهِمۡۖ فَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ قُطِّعَتۡ لَهُمۡ ثِيَابٞ مِّن نَّارٖ يُصَبُّ مِن فَوۡقِ رُءُوسِهِمُ ٱلۡحَمِيمُ
Ɓee ɗoo ko ɓe feddeeji ɗiɗi yeddondirɓe ɗiɗo fii Joomi maɓɓe ko hommbo e maɓɓe woni goonguɗo on: Fedde gomɗinal ngal, e fedde keefeeru ngun; fedde keefeeru ngun yiite ngen huuɓitoyay ɓe wano conci huuɓitirta non borniiɗo ɗi on, wancinee ka dow ko'e maɓɓe ndiyam hattuɗam e wulugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
يُصۡهَرُ بِهِۦ مَا فِي بُطُونِهِمۡ وَٱلۡجُلُودُ
Ɗam taayiniree ko woni kon ka deedi maɓɓe immorde e cewɗi sabu saɗtude nguli mu'un, yottoo e guri maɓɓe ɗin ɗam tayna ɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَهُم مَّقَٰمِعُ مِنۡ حَدِيدٖ
No woodani ɓe ka Yiite ɓoole njamɗe Malaykaaji ɓen no piyira ɗe ko'e maɓɓe ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
كُلَّمَآ أَرَادُوٓاْ أَن يَخۡرُجُواْ مِنۡهَا مِنۡ غَمٍّ أُعِيدُواْ فِيهَا وَذُوقُواْ عَذَابَ ٱلۡحَرِيقِ
Tuma kala ɓe etii yaltugol ka Yiite sabu saɗtude ko ɓe hawri kon e mu'un nder ton, immorde e saɗteende ɓe yiltitee e magge, wi'anee ɓe: "Mettee Lepte Yiite Sunnoowe ngen.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱللَّهَ يُدۡخِلُ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ جَنَّٰتٖ تَجۡرِي مِن تَحۡتِهَا ٱلۡأَنۡهَٰرُ يُحَلَّوۡنَ فِيهَا مِنۡ أَسَاوِرَ مِن ذَهَبٖ وَلُؤۡلُؤٗاۖ وَلِبَاسُهُمۡ فِيهَا حَرِيرٞ
Fedde gomɗinal ngal ko kamɓe woni ɓen gomɗin- ɓe Alla ɓe golli golle moƴƴe ɗen, Alla naaday ɓe e nder Aljannaaji hara canɗi ɗin no ila e ley kuɓeeje majji e leɗɗe majji, Alla cuɗira ɓeo hollitirgol ɓe molle(jawe) kanŋe, O cuɗira ɓe kadi holtinirg lu'ulu'uuje, conci maɓɓe ɗin nder ton laatoo ko hariire nden .
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الهداية بيد الله يمنحها من يشاء من عباده.
Peewal ngal ko e Junngo Alla woni hiMo okka ngal on Mo o Muuyi immorde e jeyaaɓe Makko ɓen.

• رقابة الله على كل شيء من أعمال عباده وأحوالهم.
Aynugol Alla ngol e dow kala huunde immorde e golle jeyaaɓe Makko ɓen e Alhaaliiji maɓɓe ɗin.

• خضوع جميع المخلوقات لله قدرًا، وخضوع المؤمنين له طاعة.
Yankinanagol denndaangal tageefooji ɗin Alla e bawɗe, e yankinanagol Mo gomɗinɓe ɓen e ɗoftaare.

• العذاب نازل بأهل الكفر والعصيان، والرحمة ثابتة لأهل الإيمان والطاعة.
Lepte ɗen ko jippotooɗe e yimɓe keefeeru ngun e geddi ɗin, Yurmeende nden ko tabitannde fii yimɓe gomɗinal ngal e ɗoftaare nden.

وَهُدُوٓاْ إِلَى ٱلطَّيِّبِ مِنَ ٱلۡقَوۡلِ وَهُدُوٓاْ إِلَىٰ صِرَٰطِ ٱلۡحَمِيدِ
Alla fewni ɓe ka ngurndan aduna faade e konnguɗi laaɓuɗi wano Seedagol wonndema reweteeɗo alaa si wanaa Alla, e Habbirgol ngol e Yettugol ngol, O fewni ɓe kadi e Laawol Yettaangol ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَيَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ وَٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِ ٱلَّذِي جَعَلۡنَٰهُ لِلنَّاسِ سَوَآءً ٱلۡعَٰكِفُ فِيهِ وَٱلۡبَادِۚ وَمَن يُرِدۡ فِيهِ بِإِلۡحَادِۭ بِظُلۡمٖ نُّذِقۡهُ مِنۡ عَذَابٍ أَلِيمٖ
Pellet, ɓen yedduɓe Alla, hiɓe haɗa kadi tanaa maɓɓe naatugol ngol ka Lislaamu, ɓe sakkoo yimɓe ɓen gaayi Juulirde Horminnde nden, wano sirkooɓe ɓen waɗiri non hitaande Hudaybiiyya, aray Men mettina ɓe Lepte muusuɗe ɗen, nden Juulirde nde Men waɗi qibla yimɓe ɓen ka julde maɓɓe e rewirnde immorde e dewe Hajju ngun e Umra on, no fota tek e mayre makkayankoojo hoɗuɗo on nder ton, e liigotooɗo on e mayre hara o jeyaaka e yimɓe makka ɓen, kala faandiiɗo selirgol Goonga kan e nder mayre yanugol e goɗɗum e geddi ɗin e tewaare Men mettinay mo immorde e Lepte muusuɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ بَوَّأۡنَا لِإِبۡرَٰهِيمَ مَكَانَ ٱلۡبَيۡتِ أَن لَّا تُشۡرِكۡ بِي شَيۡـٔٗا وَطَهِّرۡ بَيۡتِيَ لِلطَّآئِفِينَ وَٱلۡقَآئِمِينَ وَٱلرُّكَّعِ ٱلسُّجُودِ
Jaŋta -an Nulaaɗo- tuma nde Men ɓannginannoo Ibraahiima (yo o his) nokku Suudu ndun e keeri mayru ɗin ɓaawo hari ko ɗi majjaaɗi, Men wahyii e makko wata a kafidu e dewal Am ngal hay e huu- nde, ko woni rewAm Min tun, laɓɓinaa Suudu Am ndun immorde e soɓeeji so'eteeɗi ɗin e njikkuyankooji ɗin fii wanngotooɓe ndu ɓen, e juulooɓe ɓen e nder mayru.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَذِّن فِي ٱلنَّاسِ بِٱلۡحَجِّ يَأۡتُوكَ رِجَالٗا وَعَلَىٰ كُلِّ ضَامِرٖ يَأۡتِينَ مِن كُلِّ فَجٍّ عَمِيقٖ
Ewno e yimɓe ɓen ko a noddayɗo ɓe faade e hajjugol nduu Suudu ndu Men Yamirmaa mahugol ɗum; ɓe arete ko ɓe seppooɓe maaɗum waɗɗiiɓe e dow kala ngelooba horiimba sabu tampere laawol ngol, gelooɗi ɗin adday ɓe hara hiɗi ronndii ɓe immorde e kala ɗatal woɗɗungal.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِّيَشۡهَدُواْ مَنَٰفِعَ لَهُمۡ وَيَذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ فِيٓ أَيَّامٖ مَّعۡلُومَٰتٍ عَلَىٰ مَا رَزَقَهُم مِّنۢ بَهِيمَةِ ٱلۡأَنۡعَٰمِۖ فَكُلُواْ مِنۡهَا وَأَطۡعِمُواْ ٱلۡبَآئِسَ ٱلۡفَقِيرَ
Fii yo ɓe tawe e huunde artiranaynde ɓe nafa kan immorde e yawtaneede bakkatuuji ɗin, e heɓugol mbarjaari ndin, e wootiɗinngol konngol ngol e tanaa ɗum, e fii yo ɓe jaŋto Innde Alla e dow kon ko ɓe hirsata ɗum e neldaaje e ñalɗi anndaaɗi, ɗin le: Ko sappo donkin e balɗe tati batte ɗum; yettugol Alla e dow kon ko O arsiki ɓe immorde e gelooɗi ɗin e na'i ɗin e dammi ɗin, ñaamee immorde e ɗee neldaaji, ñamminon immorde e majji kala saɗtuɗo ɓillaare.
Arabic explanations of the Qur’an:
ثُمَّ لۡيَقۡضُواْ تَفَثَهُمۡ وَلۡيُوفُواْ نُذُورَهُمۡ وَلۡيَطَّوَّفُواْ بِٱلۡبَيۡتِ ٱلۡعَتِيقِ
Refti yo ɓe ittu ko heddinoo kon e hoore-maɓɓe immorde e laawi hajju maɓɓe,ɓe dagina femmbu- gol ko'e maɓɓe e herñugol(hooltaade) peɗaali (cegeneeji) maɓɓe e ittugol tuundi mooɓo- ndirndi ndin e maɓɓe sabu harminngol ngol,fii yo ɓe humnu ko ɓe waɗɗini kon e dow wonkiiji maɓɓe immorde e hajju maaɗum Umra maaɗum neldaare e fii yo ɓe wanngo wanngaango waynorngo Suudu ndun ndu Alla rimɗini ɗum e wurtagol dunndere- yankooɓe ɓen e mayru.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَۖ وَمَن يُعَظِّمۡ حُرُمَٰتِ ٱللَّهِ فَهُوَ خَيۡرٞ لَّهُۥ عِندَ رَبِّهِۦۗ وَأُحِلَّتۡ لَكُمُ ٱلۡأَنۡعَٰمُ إِلَّا مَا يُتۡلَىٰ عَلَيۡكُمۡۖ فَٱجۡتَنِبُواْ ٱلرِّجۡسَ مِنَ ٱلۡأَوۡثَٰنِ وَٱجۡتَنِبُواْ قَوۡلَ ٱلزُّورِ
Ɗum ko yamiraɗon -immorde e daginngol fem- mbugol hoore nden e herñugol peɗaali ɗin e ittugol tuundi ndin, e humnugol fodooji ɗen e wanngagol Suudu ndun- ko ɗum woni ko Alla waɗɗini kon e dow mo'on, mawninee ko Alla waɗɗi kon e dow mo'on, kala woɗɗitiiɗo ko Alla Yamiri mo kon woɗɗitagol ɗum e fewndo harmingol makko; hara ko mawninngol keeri Alla ɗin fii wata o yanu e majji, e hormaaji Makko ɗin kadi fii wata o dagin ɗi haray ɗum ko moƴƴere makko ka aduna e ka Laakara ka Joomi makko O Senike, daginanaama on -onon yimɓe ɓen- neemoraaɗi ɗin immorde e gelooɗi e na'i e dammi, O harminaa e dow mooɗon immorde e majji dudumba wanaa jelaamba wanaa jokkindirmba, O harminaali e majji si wanaa ko tawoton kon ka Alqur'aana immorde e harmugol jiibe e ƴiiƴam e tanaa ɗii ɗiɗi, woɗɗitee e soɓe ɗen ɗum le ko sanamuuji ɗin, woɗɗitoɗon kadi e kala konngol meere; fenugol fawa e Alla maaɗum e tagu Makko ngun.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• حرمة البيت الحرام تقتضي الاحتياط من المعاصي فيه أكثر من غيره.
Horma Suudu Horminndu ndun no nodda e reentagol immorde e geddi ɗin e nder mayru ko ɓuri e tanaa mayru.

• بيت الله الحرام مهوى أفئدة المؤمنين في كل زمان ومكان.
Ko Suudu Alla Horminndu ndun woni weerde ɓerɗe gomɗinɓe ɓen e kala jamaanu e kala nokkuure.

• منافع الحج عائدة إلى الناس سواء الدنيوية أو الأخروية.
Nafaaji Hajju ngun ko ruttto yimɓe ɓen foti non ko adunayankooji ɗin maa ko Laakarayankooji ɗin.

• شكر النعم يقتضي العطف على الضعفاء.
Yettugol neema on no nodda e newanagol lo'uɓe ɓen.

حُنَفَآءَ لِلَّهِ غَيۡرَ مُشۡرِكِينَ بِهِۦۚ وَمَن يُشۡرِكۡ بِٱللَّهِ فَكَأَنَّمَا خَرَّ مِنَ ٱلسَّمَآءِ فَتَخۡطَفُهُ ٱلطَّيۡرُ أَوۡ تَهۡوِي بِهِ ٱلرِّيحُ فِي مَكَانٖ سَحِيقٖ
Ɓe woɗɗitee ɗum ɓe seli kala diina si wanaa Diina Makko ka O Welaa kan, ɓe kafidaali Mo ka Dewal hay e gooto, kala kafiduɗo Alla e goɗɗum haray no wa'i wa si o iwu ka kammu o yini, ko imma sonndu jilike teewu makko e ƴi'e makko, maa henndu henndu ndun werloo mo e nokkuure woɗɗunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَۖ وَمَن يُعَظِّمۡ شَعَٰٓئِرَ ٱللَّهِ فَإِنَّهَا مِن تَقۡوَى ٱلۡقُلُوبِ
Ɗum ko Alla Yamiri immorde e Ngootimpaaku Makko e laɓɓinanngol Mo, e woɗɗitagol sanamuuji ɗin e konngol fenaande ngol. Kala mawninɗo Maandeeji Diina kan -no jeyaa e majji neldaaji ɗen e Dewe hajju ngun,- pellet, mawninngol ɗi ko jeya- ɗum e kulol ɓerɗe ɗen wonannde Joomi majje.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَكُمۡ فِيهَا مَنَٰفِعُ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى ثُمَّ مَحِلُّهَآ إِلَى ٱلۡبَيۡتِ ٱلۡعَتِيقِ
No woodani on nafaaji e ɗen neldaaje ɗe boroto- ɗon ɗum ka Suudu, wano waɗɗagol ngol e teefi ɗin e ɓikkoy koy e kosam ɗam, dummunne hap- paaɗo e waqtu hirsugol ɗi tuma ɓaɗagol ka Suudu Alla ndun ndu O rinɗi ɗum immorde wortagol dun- ndarankooɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلِكُلِّ أُمَّةٖ جَعَلۡنَا مَنسَكٗا لِّيَذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ عَلَىٰ مَا رَزَقَهُم مِّنۢ بَهِيمَةِ ٱلۡأَنۡعَٰمِۗ فَإِلَٰهُكُمۡ إِلَٰهٞ وَٰحِدٞ فَلَهُۥٓ أَسۡلِمُواْۗ وَبَشِّرِ ٱلۡمُخۡبِتِينَ
E kala mofte wuliiɗe Men waɗiino hajjirde fii hibbugol ƴiiƴe ɗem ɓattorɗum Alla; jorto fii yo ɓe jaŋto Innde Alla e dow ko ɓe hirsata kon immorde e ɗin ɓattorɗi tuma kirse ɗen; jarnugol Alla e dow ko O arsiki ɓe kon immorde e gelooɗi ɗin e na'i ɗin e dammi ɗin, Reweteeɗo mon On e Goonga -onon yimɓe ɓen- ko Reweteeɗo Gooto kafidaaɗo alanaa Mo, ko Kanko tun ɗoworton yankinaare e ɗoftaare, humpitu -an Nulaaɗo- yankiniiɓe laɓɓini ɓen ko weltinta ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ ٱللَّهُ وَجِلَتۡ قُلُوبُهُمۡ وَٱلصَّٰبِرِينَ عَلَىٰ مَآ أَصَابَهُمۡ وَٱلۡمُقِيمِي ٱلصَّلَوٰةِ وَمِمَّا رَزَقۡنَٰهُمۡ يُنفِقُونَ
Ɓen tawɓe si Alla jaŋtaama ɓe hulay Lepte Makko ɗen, ɓe woɗɗitoo lunndagol Yamiroore Makko nden, ɓe totta Julde nden ɓe timmina, ɓe muññoo si jarrabuyee heɓii ɓe, ɓe nafka goɗɗum e ko Alla arsiki ɓe kon e nder ɗoftagol [Yamiroore Alla nden].
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلۡبُدۡنَ جَعَلۡنَٰهَا لَكُم مِّن شَعَٰٓئِرِ ٱللَّهِ لَكُمۡ فِيهَا خَيۡرٞۖ فَٱذۡكُرُواْ ٱسۡمَ ٱللَّهِ عَلَيۡهَا صَوَآفَّۖ فَإِذَا وَجَبَتۡ جُنُوبُهَا فَكُلُواْ مِنۡهَا وَأَطۡعِمُواْ ٱلۡقَانِعَ وَٱلۡمُعۡتَرَّۚ كَذَٰلِكَ سَخَّرۡنَٰهَا لَكُمۡ لَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ
Gelooɗi ɗin e na'i ɗin, ɗin neldaaɗi Suudu ndun Men waɗanii on ɗi jeyaaɗi e so'irteeɗi Diina kan e maandeeji makka ɗin, no woodani on e majji nafa diinayankoha e adunayankoha, wi'ii: (Bismillaahi) tuma boragol ɗi ɓaawo ɗi saffinii darorɗe majji hara hiɗi darii no haɓɓaa gootal e koyɗe yeesooje majji ɗen fii wata ɗi saako, siɗi fukkike ɓaawo boragol ngol e dow ɓabbe majji, ñaamee -onon nelduɓe ɓen- immorde e majji, okkoron ɓilliiɗo nanntiiɗo on e toragol, e ɓilliiɗo weeɓitotooɗo fii yo o okkore e ɗum, ko wano Men eltirani on ɗi nii fii yo on ronndin ɗi waɗɗoɗon ɗi Men eltirani on ɗi, ɗi ɗoftii haa nokku ka borotoɗon ɗi ɗon; ɓattorɗum Alla belejo'o onon on yettay Alla e dow neema eltanngol on ɗi ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَن يَنَالَ ٱللَّهَ لُحُومُهَا وَلَا دِمَآؤُهَا وَلَٰكِن يَنَالُهُ ٱلتَّقۡوَىٰ مِنكُمۡۚ كَذَٰلِكَ سَخَّرَهَا لَكُمۡ لِتُكَبِّرُواْ ٱللَّهَ عَلَىٰ مَا هَدَىٰكُمۡۗ وَبَشِّرِ ٱلۡمُحۡسِنِينَ
Hewtataa Alla tebbuuli ɗi anndoton ɗum immorde e neldaaje ɗen wanaa kadi ƴiiƴe majji ɗen, ɗum ɓantetaake ka Makko, kono ko ɓantitee ka Makko ko kulol mo'on Alla ngol e nder mu'un, ɗum woni laɓɓinanon Mo e ɗoftagol mo'on ngol fii ɓattorgol ɗum ka Makko, ko wano nii Alla eltirani on ɗi fii yo on mawnin Alla hara ko on jarnuɓe Mo e dow kon ko O hawrinndini on immorde e Goonga kan, humpitu -an Nulaaɗo- moƴƴinɓe ɓen ke Rewugol maɓɓe Joomi maɓɓe e ka huuwondiral maɓɓe e tagu Makko ngun, ko weltinta ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ إِنَّ ٱللَّهَ يُدَٰفِعُ عَنِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْۗ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ كُلَّ خَوَّانٖ كَفُورٍ
Pellet, Alla O duñananay ɓen gomɗinɓe Mo bone ayɓe maɓɓe ɓen, pellet, Alla yiɗaa kala janfotooɗo hoolaare Makko nden, heewuɗo yeddugola neemaaji Alla ɗin o jarnataa Alla e dow majji ko woni himo añi ɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• ضَرْب المثل لتقريب الصور المعنوية بجعلها في ثوب حسي، مقصد تربوي عظيم.
Piyugol misal ngal fii ɓanndirgol mbaadiiji jikkuyankooji ɗin watta ɗi e nder nokku so'teeɗo, ɗum ko faandaare neediyankoore mawnde non.

• فضل التواضع.
Ɓural yankinaare nden.

• الإحسان سبب للسعادة.
Ko moƴƴugol ngol wonata sabu malal ngal.

• الإيمان سبب لدفاع الله عن العبد ورعايته له.
Ko gomɗinal ngal wonata sabu fii yo Alla dunyana jeyaaɗo Makko on O Ayna mo.

أُذِنَ لِلَّذِينَ يُقَٰتَلُونَ بِأَنَّهُمۡ ظُلِمُواْۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ عَلَىٰ نَصۡرِهِمۡ لَقَدِيرٌ
Alla duŋanike ɓen gomɗinɓe ɓe sirkooɓe ɓen woni haɓirde warngo; sabu ko yani kon e maɓɓe immor- de e tooñe ayɓe maɓɓe ɓen, pellet, Alla ko O hat- tanɗo e dow wallugol gomɗinɓe ɓen e hoore ayɓe maɓɓe ɓen ko aldaa e hare, kono Ñeeñal Makko ngal ñaawii yo gomɗinɓe ɓen jarribore haɓugol yedduɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ أُخۡرِجُواْ مِن دِيَٰرِهِم بِغَيۡرِ حَقٍّ إِلَّآ أَن يَقُولُواْ رَبُّنَا ٱللَّهُۗ وَلَوۡلَا دَفۡعُ ٱللَّهِ ٱلنَّاسَ بَعۡضَهُم بِبَعۡضٖ لَّهُدِّمَتۡ صَوَٰمِعُ وَبِيَعٞ وَصَلَوَٰتٞ وَمَسَٰجِدُ يُذۡكَرُ فِيهَا ٱسۡمُ ٱللَّهِ كَثِيرٗاۗ وَلَيَنصُرَنَّ ٱللَّهُ مَن يَنصُرُهُۥٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَقَوِيٌّ عَزِيزٌ
Ɓen ɓe heeferɓe ɓen yaltini ka galliiji mu'un e hoore tooñe, wanaa sabu bone mo ɓe waɗɗitii ɗum, si wanaa tun kamɓe ɓe wi'ii: "Joomi amen ko Alla, men maraa Jooma tanaa Makko". Sinndo wonaano ko Alla sar'inani kon Annabaaɓe ɓen e gomɗinɓe ɓen fii haɓugol ayɓe maɓɓe ɓen, ɓe jaggitayno e nokkuuji dewal ɗin, ɓe yirbina rewirɗi ruhbaaniyankooɓe ɓen, e rewirɗi Annasaaraa en, e rewirɗi Alyahuuda en, e Misiddaaji Juulɓe ɓen hebliranaaɗi fii Julde, Julɓe ɓen no jaŋtoo Alla e nder majji ko ɗuuɗi, ma Alla wallu ɓen wallooɓe Diina Makko kan e Annabaajo Makko on, pellet, Alla ko O Dolnuɗo e dow wallugol ɓen wallayɓe Diina Makko kan, ko O Tedduɗo hay e gooto foolataa Mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ إِن مَّكَّنَّٰهُمۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ أَقَامُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَءَاتَوُاْ ٱلزَّكَوٰةَ وَأَمَرُواْ بِٱلۡمَعۡرُوفِ وَنَهَوۡاْ عَنِ ٱلۡمُنكَرِۗ وَلِلَّهِ عَٰقِبَةُ ٱلۡأُمُورِ
Ɓee fodaaɓe ballal ngal ko ɓen woni ɓen tawɓe si Men newiniranii ɓe ka leydi ballal e hoore ayɓe maɓɓe ɓen ɓe tottay Julde nden e noone ɓurɗo timmude, ɓe jonna Jakka jawli maɓɓe ɗen, ɓe yamira ko Sar'ia on yamiri kon, ɓe haɗa ko o haɗi kon. Ko Alla tun heeranii ruttorde fiyakuuji ɗin ka warjagol e ɗum e Leptugol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن يُكَذِّبُوكَ فَقَدۡ كَذَّبَتۡ قَبۡلَهُمۡ قَوۡمُ نُوحٖ وَعَادٞ وَثَمُودُ
Si yimɓe maaɗa ɓen fennii ma -an Nulaaɗo- haray muñño, a wonaali arano e ɓen ɓe yimɓe mun fenni immorde e Nulaaɓe ɓen, gomɗii yimɓe Nuuhu ɓen fenniino mo, Aadinkooɓe ɓen fenniino Huudu, Samuudinkooɓe ɓen kadi fenni Saalihu.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَوۡمُ إِبۡرَٰهِيمَ وَقَوۡمُ لُوطٖ
yimɓe Ibraahiima ɓen fenni mo, yimɓe Luutu ɓen kadi fenni mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَصۡحَٰبُ مَدۡيَنَۖ وَكُذِّبَ مُوسَىٰۖ فَأَمۡلَيۡتُ لِلۡكَٰفِرِينَ ثُمَّ أَخَذۡتُهُمۡۖ فَكَيۡفَ كَانَ نَكِيرِ
Yimɓe Madyana ɓen fenni Su'aybu, Fir'awna e yimɓe mu'un ɓen fenni Muusaa, Mi nennani yimɓe maɓɓe ɓen Lepte ɗen fii ɗaynugol ɓe, refti Lepte ɗen nanngi ɓe, tasko ko honno Mi yagginirnoo ɓe, gomɗii Mi halkirii ɓe sabu geddi maɓɓe ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَكَأَيِّن مِّن قَرۡيَةٍ أَهۡلَكۡنَٰهَا وَهِيَ ظَالِمَةٞ فَهِيَ خَاوِيَةٌ عَلَىٰ عُرُوشِهَا وَبِئۡرٖ مُّعَطَّلَةٖ وَقَصۡرٖ مَّشِيدٍ
Ko heewiri wa ɗen ca'e ɗe Men halkiri ɗum -tawi ko ɗe tooñirɗe geddi majje- Lepte mulayɗe ɗen, hara galleeji majje ɗin ko yirbinaaɗi yeewuɗi immorde e hoɗuɓe e majji, ko ɗuuɗiri wa boyli yeewuɗi immorde e ƴoogooɓe majji sabu halkeede maɓɓe, ko ɗuuɗiri wa kuɓeeje toowuɗe cuɗaaɗe, ɗen ɗe ndeenaani hoɗuɓe e majje ɓen Lepte ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَفَلَمۡ يَسِيرُواْ فِي ٱلۡأَرۡضِ فَتَكُونَ لَهُمۡ قُلُوبٞ يَعۡقِلُونَ بِهَآ أَوۡ ءَاذَانٞ يَسۡمَعُونَ بِهَاۖ فَإِنَّهَا لَا تَعۡمَى ٱلۡأَبۡصَٰرُ وَلَٰكِن تَعۡمَى ٱلۡقُلُوبُ ٱلَّتِي فِي ٱلصُّدُورِ
Kaa hara ɓee fennuɓe ko Nulaaɗo on (yo Alla juulu e makko hisna) addi kon yahaali ka leydi; fii yo ɓe yi'u batteeji ɗen ca'e halkanooɗe, ɓe miijitora hakkillaaji maɓɓe ɗin fii yo ɓe tasko, ɓe nana fillayeeji maɓɓe ɗin nanɗe jaɓugol fii yo ɓe waajito, pellet mbunɗan gite ɗen wanaa ɗan woni mbunɗan ɗan, ko woni, mbunɗan halkayɗan ɗan yeeba ko mbunɗan giiɗe ɓernde ɗan, nde tawnoo laatantaako jom majjan taskagol wanaa kadi waajitagol.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• إثبات صفتي القوة والعزة لله.
Tabintinanngol Alla Sifaaji ɗiɗi; Doole ɗen e Teddungal ngal.

• إثبات مشروعية الجهاد؛ للحفاظ على مواطن العبادة.
Tabintinngol sar'ineede Jihaadi ndin; fii reenugol leyɗe dewirde Alla.

• إقامة الدين سبب لنصر الله لعبيده المؤمنين.
Darnugol Diina kan wonii sabu Ballal Alla ngal O walliri jeyaaɓe Makko gomɗinɓe ɓen.

• عمى القلوب مانع من الاعتبار بآيات الله.
Mbumɗan ɓerɗe ɗen no haɗa taskagol Aayeeje Alla ɗen.

وَيَسۡتَعۡجِلُونَكَ بِٱلۡعَذَابِ وَلَن يُخۡلِفَ ٱللَّهُ وَعۡدَهُۥۚ وَإِنَّ يَوۡمًا عِندَ رَبِّكَ كَأَلۡفِ سَنَةٖ مِّمَّا تَعُدُّونَ
Yedduɓe ɓen ka yimɓe maaɗa no ɗaɓɓirde ma -an Nulaaɗo- yaawnaneede Lepte ɗen ka aduna e Lepte saatinaaɗe ɗen ka Laakara tuma nde ɓe hulɓiniranoo ɗe, Alla lunndataako ko O fodi ɓe kon e ɗum immorde ka Makko, no jeyaa e yaccinanoo- ɗe ɗen ko jippinoo kon e maɓɓe ñalnde Badri, pellet, ñallal gootal Lepte ka Laakara ko yeru duuɓi wuluure no limirton non duuɓi aduna ɗin sabu ko woni kon e nder maggal immorde e Lepte ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَكَأَيِّن مِّن قَرۡيَةٍ أَمۡلَيۡتُ لَهَا وَهِيَ ظَالِمَةٞ ثُمَّ أَخَذۡتُهَا وَإِلَيَّ ٱلۡمَصِيرُ
Ko ɗuuɗiri wa ɗen ca'e ɗe Mi nennani ɗum Lepte ɗen tawi kannje ko ɗe tooñirɗe geddi majje, Mi yaccinanaali ɗe ɗum ka ɗaynugol ɗe, refti Mi nan- ngiri ɗe Lepte mulayɗe, ko ka Am Min tun woni ruttorde maɓɓe Ñalnde Darngal, Mi yoɓira ɓe e dow geddi maɓɓe ɗin Lepte duumiiɗe ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُلۡ يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِنَّمَآ أَنَا۠ لَكُمۡ نَذِيرٞ مُّبِينٞ
Ko onon yo yimɓe, anndee min ko mi jertinoowo on miɗo yottina e mooɗon ko mi Nuliraa kon, ko mi ɓannguɗo e nder jertinngol am ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ
Ɓen gomɗinɓe Alla ɓe golli golle maƴƴe ɗen no woodani ɓe immorde ka Joomi maɓɓe hafraenede bakkatuuji maɓɓe ɗin, no woodani ɓe kadi ka Aljanna arsike tedduɗo mo taƴaataa poomaa.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ سَعَوۡاْ فِيٓ ءَايَٰتِنَا مُعَٰجِزِينَ أُوْلَٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَحِيمِ
Ɓen tinniiɓe e fennugol Aayeeje Amen ɗen hiɓe eɓɓindii wonndema kamɓe ɓe ronkinay Alla ɓe laawoo Mo hara O Leptaali ɓe, ɓen ɗon woni yimɓe Jahiimaawe ngen ɓe jokkondiray e magge wano wonndiiɗo jokkondirirta e wonndiiɗo mu'un.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَآ أَرۡسَلۡنَا مِن قَبۡلِكَ مِن رَّسُولٖ وَلَا نَبِيٍّ إِلَّآ إِذَا تَمَنَّىٰٓ أَلۡقَى ٱلشَّيۡطَٰنُ فِيٓ أُمۡنِيَّتِهِۦ فَيَنسَخُ ٱللَّهُ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ ثُمَّ يُحۡكِمُ ٱللَّهُ ءَايَٰتِهِۦۗ وَٱللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٞ
Men Nulaali ado maaɗa -an Nulaaɗo- Nulaaɗowoo wanaa kadi Annabaajo si wonaa nde mo jannga Deftere Alla nden Seytaane werloto e nder jannde makko kin ko o sonwosinira(jiɓa) yimɓe ɓen wonnde ɗum ko jeyaaɗum e wahayu on, Alla no bonna ko Seytaane werlii kon ka werlorde makko, O tabintina Aayeeje Makko ɗen, Alla ko O Annduɗo kala huunde, hay e huunde suuɗanaaki mo, ko O Ñeeño e Tagugol Makko ngol e Hoddirgol Makko ngol e Fewjugol Makko ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِّيَجۡعَلَ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ فِتۡنَةٗ لِّلَّذِينَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٞ وَٱلۡقَاسِيَةِ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱلظَّٰلِمِينَ لَفِي شِقَاقِۭ بَعِيدٖ
Seytaane no werloo ka janki Annabaajo on fii yo Alla waɗu ko o werlii kon ndarndorɗum naafiqiiɓe ɓen, e ɓen ɓe ɓerɗe mu'un yoori immorde e sirkooɓe ɓen. Pellet, tooñooɓe ɓen jeyaaɓe e naafiqiiɓe ɓen e sirkooɓe ɓen ɓe wonii e ngayngu wonannde Alla e Nulaaɗo Makko on e woɗɗitaare gaayi Goonga kan e Peewal ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلِيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ أُوتُواْ ٱلۡعِلۡمَ أَنَّهُ ٱلۡحَقُّ مِن رَّبِّكَ فَيُؤۡمِنُواْ بِهِۦ فَتُخۡبِتَ لَهُۥ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهَادِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ
Fii yo ɓen ɓe Alla okki ganndal ngal yanane won- ndema Alqur'aanaare jippinaande nden e Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) ko kayre woni Goonga ka Alla wahayini kan e maaɗa -an Nulaaɗo- ɓe ɓeydoo gomɗinngol nde, ɓerɗe maɓɓe ɗen yankinanoo nde, pellet, Alla O Fewnay ɓen gomɗinɓe nde faade e Laawol Goonga fooc- ciingol ngol, ngol ngol ooñaare alaa e nder mu'un; ɗum ko njoɓdi maɓɓe e dow ko ɓe yankinanii Mo kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا يَزَالُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ فِي مِرۡيَةٖ مِّنۡهُ حَتَّىٰ تَأۡتِيَهُمُ ٱلسَّاعَةُ بَغۡتَةً أَوۡ يَأۡتِيَهُمۡ عَذَابُ يَوۡمٍ عَقِيمٍ
Ɓen yedduɓe Alla ɓe fenni Nulaaɗo Makko on ɓe seerataa hiɓe e nder sikke fii ko Alla Tellini kon e maaɗa immorde e Alqur'aanaare nden, ko ɓe jokkindirɓe haa Darngal ngal ara e maɓɓe e juhngo hara kamɓe hiɓe e hoore-ɗum, maaɗum ara e maɓɓe Lepte Ñalaande nde moƴƴe- re e yurmeende alaa e mu'un, nden le ko Ñalnde Darngal wonannde maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• استدراج الظالم حتى يتمادى في ظلمه سُنَّة إلهية.
Ɗaynugol seese seese tooñoowo on haa o duumoo e tooñe makko ɗen ko Sunna Alla non.

• حفظ الله لكتابه من التبديل والتحريف وصرف مكايد أعوان الشيطان عنه.
Reenugol Alla Deftere Makko nden immorde e wattiteede e wayleede e pirlitgol pewje wallooɓe Seytaane ɓen e ɗum.

• النفاق وقسوة القلوب مرضان قاتلان.
Naafiqaaku ngun e yooru-ɓernde on ko ñabbuuli ɗiɗi warayɗi.

• الإيمان ثمرة للعلم، والخشوع والخضوع لأوامر الله ثمرة للإيمان.
Gomɗinal ngal ko dimɗe ganndal ngal, yankinaare nden e ɗoftagol Yamaruyeeji Alla ɗin ko dimɗe (besnooje) gomɗinal ngal.

ٱلۡمُلۡكُ يَوۡمَئِذٖ لِّلَّهِ يَحۡكُمُ بَيۡنَهُمۡۚ فَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ فِي جَنَّٰتِ ٱلنَّعِيمِ
Laamu ngun Ñalnde Darngal -Ñalnde ko ɓee wonanoo fodeede kon immorde e Lepte ɗen arata ko Alla tun heeranii, O alaa pooɗondirteeɗo e ɗum,Kanko O Senike hiMo Ñaawa hakkunde gomɗinɓe ɓen e yeduɓe ɓen, O Ñaawana mo kala e maɓɓe ko o hanndi kon e mu'un, ɓen gomɗinɓe Alla ɓe golli golle moƴƴe ɗen no woodani ɓe mbar- jaari mawndi ɗum ko Aljannaaji Neema duumiiɗo on mo taƴataa.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ وَكَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِنَا فَأُوْلَٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٞ مُّهِينٞ
E ɓen yedduɓe Alla ɓe fenni Aayeeje Amen jippinaaɗe ɗen e dow Nulaaɓe Amen ɓen, no woodani ɓe Lepte hoynooje Alla no hoynira ɓe ɗe ka Jahannama.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ هَاجَرُواْ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ ثُمَّ قُتِلُوٓاْ أَوۡ مَاتُواْ لَيَرۡزُقَنَّهُمُ ٱللَّهُ رِزۡقًا حَسَنٗاۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهُوَ خَيۡرُ ٱلرَّٰزِقِينَ
Ɓen accuɓe galleeji mu'un e leyɗe mu'un fii ɗaɓɓugol welayee Alla on e semmbinngol Diina Makko kan, refti ɓe waraa ka jihaadi fii Laawo Makko ngol, maaɗum ɓe maayi -ma Alla arsikoy ɓe ka Aljanna arsike moƴƴo duumiiɗo mo taƴataa, pellet, Alla O Senike ko Kanko woni Moƴƴo arsikooɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَيُدۡخِلَنَّهُم مُّدۡخَلٗا يَرۡضَوۡنَهُۥۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَعَلِيمٌ حَلِيمٞ
Ma Alla naadoyɓe e nokkuure nde ɓe weltoroyta ɗum nden le ko Aljanna on, pellet Alla ko O Annduɗo golle maɓɓe ɗen e annuyeeji maɓɓe ɗin, Muññiiɗo nokku ka O yaccinantaa ɓe Lepte ɗen e dow ko ɓe welsindii kon e mu'un.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ ذَٰلِكَۖ وَمَنۡ عَاقَبَ بِمِثۡلِ مَا عُوقِبَ بِهِۦ ثُمَّ بُغِيَ عَلَيۡهِ لَيَنصُرَنَّهُ ٱللَّهُۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَعَفُوٌّ غَفُورٞ
Ɗum ko jaŋtaa ɗoo, immorde e naadugol feruɓe ɓen ka Laawol Alla Aljanna, immorde duŋayee on fii tiindagol jaggitooɓe ɓen yeru ko ɓe jaggiti kon nokku ka tawata junuubu alaa e mum e nder ɗum, si jaggituɗo on fillitike jaggitugol makko ngol haray pellet, Alla wallay jaggitaaɗo on e hoore mu'un. Pellet Alla ko O Yaafotooɗo bakkatuuji gomɗinɓe ɓen, Surroowo ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ يُولِجُ ٱلَّيۡلَ فِي ٱلنَّهَارِ وَيُولِجُ ٱلنَّهَارَ فِي ٱلَّيۡلِ وَأَنَّ ٱللَّهَ سَمِيعُۢ بَصِيرٞ
Ngol wallugol jaggitaaɗo on e hoore-mu'un ko fii Alla ko O Hattanɗo e dow ko O Muuyi kon, no jeyaa e Kattanɗe Makko ɗen naadugol jemma on e nder ñalorma on, e ñalorma e nder jemma on; sabu ɓeydugol goɗɗo e majji e uytugol oya, pellet, Alla ko O Nanoowo konnguɗi jeyaaɓe ɓen, anndu- ɗo golle maɓɓe, suuɗanaaki Mo huunde e ɗum, aray O yoɓa ɓe e dow ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡحَقُّ وَأَنَّ مَا يَدۡعُونَ مِن دُونِهِۦ هُوَ ٱلۡبَٰطِلُ وَأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡعَلِيُّ ٱلۡكَبِيرُ
Ɗum ko jaŋtaa ɗoo immorde e naadugol Alla jemma on e nder ñalorma on, e ñalorma on e nder jemma on; sabu Alla ko Kanko woni Goonga kan, Diina Makko kan ko Goonga, Fodoore Makko nden ko Goonga, Wallugol Makko gomɗinɓe ɓen ko Goonga, kon ko sirkooɓe ɓen rewata gaanin Alla immorde e sanamuuji ko ɗum woni meere nden, nden nde dosɗe alanaa ɗum, pellet, Alla ko Kanko woni Toowuɗo On e dow tagu Makko ngun Jaati e Kattanɗe e Jaalagal, Mawɗo On Mo Manngu Mu'un Timmungu woodani.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ أَنزَلَ مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَتُصۡبِحُ ٱلۡأَرۡضُ مُخۡضَرَّةًۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَطِيفٌ خَبِيرٞ
Kaa a yi*aali -an Nulaaɗo- wonndema Alla O jippinii immorde ka kammu toɓo, leydi ndin wattini ɓaawo jippagol toɓo ngon e mayri haakiɗundi sabu ko ndi funni kon immorde e puɗi, pellet Alla ko O Newaniiɗo jeyaaɓe Makko ɓen nokku ka O jippinani ɓe toɓo ngon, O fuɗinani ɓe leydi ndin, ko O Humpitiiɗo nafaaji maɓɓe ɗin, suuɗanaaki hay e huunde e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَّهُۥ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِۚ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهُوَ ٱلۡغَنِيُّ ٱلۡحَمِيدُ
No woodani Mo Kanko tun Jeyal ko woni kon ka kammuuli e Jeyal ko woni kon ka leydi, pellet, Alla ko Kanko woni Galo Mo hatonnjinaa faade e tagaaɗowoo immorde e ɓe O tagi ɓen, Yettiniiɗo e kala alhaali.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• مكانة الهجرة في الإسلام وبيان فضلها.
Darja fergu ngun ka Lislaamu e ɓannginngol ɓural maggu.

• جواز العقاب بالمثل.
Dagagol leptugol yeru [ko leptaa kon].

• نصر الله للمُعْتَدَى عليه يكون في الدنيا أو الآخرة.
Ballal Alla ngal wonannde jaggitaaɗo on e hoore-mu'un no laatoo ka aduna maaɗum ka Laakara.

• إثبات الصفات العُلَا لله بما يليق بجلاله؛ كالعلم والسمع والبصر والعلو.
Tabintinanngol Alla Sifaaji Toowal ngal ko hawronirta kon e Manngu Makko ngun; wano Ganndal e Nanɗe e Giiɗe e Toowal.

أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ سَخَّرَ لَكُم مَّا فِي ٱلۡأَرۡضِ وَٱلۡفُلۡكَ تَجۡرِي فِي ٱلۡبَحۡرِ بِأَمۡرِهِۦ وَيُمۡسِكُ ٱلسَّمَآءَ أَن تَقَعَ عَلَى ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا بِإِذۡنِهِۦٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ بِٱلنَّاسِ لَرَءُوفٞ رَّحِيمٞ
Kaa a tinaali -an Nulaaɗo- wonndema Alla eltanii ma an e yimɓe ɓen ko woni kon ka leydi immorde e daabeeji e joorɗi fii nafa mo'on e haajuuji mo'on, O eltani on kadi laaɗe ɗen hiɗe doga ka maayo e Yamaruyee Makko e eltaango Makko iwde e leydi yaha e leydi, hiMo jogitii kammu ngun fii wata ngu fukko ka leydi si wanaa e duŋayee Makko, sinndo O duŋanino ngu fukka ngol e hoore mayri ngu fukkotono, pellet, Alla ko O Newaniiɗo yimɓe ɓen Yurmeteeɗo ɓe, nokku ka O eltani ɓe ɗii piiji wonndude e tooñe ɗe ɓe wonndi e muuɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَهُوَ ٱلَّذِيٓ أَحۡيَاكُمۡ ثُمَّ يُمِيتُكُمۡ ثُمَّ يُحۡيِيكُمۡۗ إِنَّ ٱلۡإِنسَٰنَ لَكَفُورٞ
Alla ko Kanko wurni on nokku ka O woodini on ɓaawo hari on laatike waasaaɓe, refti O wara on si ngurnandam mo'on ɗan lannii, refti O wurnita on kadi ɓaawo maayugol mo'on fii yo O hasbu on e dow golle mo'on, O yoɓa on e ɗum. Pellet, neɗɗanke on ko o heewuɗo yeddirgol neemaaji Alla ɗin -fii kala hiɗi feeñi- sabu rewugol makko wonndude e Alla tanaa Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِّكُلِّ أُمَّةٖ جَعَلۡنَا مَنسَكًا هُمۡ نَاسِكُوهُۖ فَلَا يُنَٰزِعُنَّكَ فِي ٱلۡأَمۡرِۚ وَٱدۡعُ إِلَىٰ رَبِّكَۖ إِنَّكَ لَعَلَىٰ هُدٗى مُّسۡتَقِيمٖ
Men waɗanii kala yimɓe diina sari'a, hiɓe gollira sari'a maɓɓe on, wata pooɗondir e maaɗa -an Nulaaɗo- sirkooɓe ɓen e yimɓe diinaaji goo fii sari'a maaɗa on, ko an ɓuri hanndude e Goonga kan diini kamɓe; sabu kamɓe ko ɓe yimɓe meere, noddu yimɓe ɓen e laɓɓinanngol Alla ngootiigu ngun, pellet, an hiɗa e Laawol Focciingol, ooñannde alaa e maggol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن جَٰدَلُوكَ فَقُلِ ٱللَّهُ أَعۡلَمُ بِمَا تَعۡمَلُونَ
Si ɓe salike accugude wennjugol ma ɓaawo feeñugol hujja on haray fawu fiyaake maɓɓe on ka Alla wowliraa kammbugol: "Ko Alla woni Annduɗo ko kon golloton immorde e golle, suuɗanaaki hay e huunde e golle mo'on ɗen, aray O yoɓa on e dow majje".
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱللَّهُ يَحۡكُمُ بَيۡنَكُمۡ يَوۡمَ ٱلۡقِيَٰمَةِ فِيمَا كُنتُمۡ فِيهِ تَخۡتَلِفُونَ
Alla Ñaaway hakkunde jeyaaɓe Makko ɓen: Gomɗinɓe maɓɓe e yedduɓe maɓɓe Ñalnde Darngal fii kon ko ɓe wonnoo luutondirnde e fii mu'un ka aduna immorde e fiyaake diina kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَلَمۡ تَعۡلَمۡ أَنَّ ٱللَّهَ يَعۡلَمُ مَا فِي ٱلسَّمَآءِ وَٱلۡأَرۡضِۚ إِنَّ ذَٰلِكَ فِي كِتَٰبٍۚ إِنَّ ذَٰلِكَ عَلَى ٱللَّهِ يَسِيرٞ
Kaa a anndaali -an Nulaaɗo- wonndema Alla no Anndi ko woni kon ka kammu, hiMo Anndi ko woni kon ka leydi, suuɗanaaki Mo hay e huunde e ko woni kon e nder majji, pellet anndal ɗum no winndaa e nder Alluwal Reenaangal ngal, pellet, anndude ɗum fow no newanii Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَعۡبُدُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ مَا لَمۡ يُنَزِّلۡ بِهِۦ سُلۡطَٰنٗا وَمَا لَيۡسَ لَهُم بِهِۦ عِلۡمٞۗ وَمَا لِلظَّٰلِمِينَ مِن نَّصِيرٖ
Sirkooɓe ɓen no rewude gaanin Alla sanamuuji Alla jippinaali hujja ka Deftere Makko fii rewugol ɗi, laatanaaki ɓe kadi dilil tippuɗo e ganndal fii ɗum, anndu tuugorde maɓɓe nden e ɗum ko munnagol ñemmba ngol baabiraaɓe maɓɓe ɓen, laatanaaki tooñooɓe ɓen ballo haɗanoowo ɓe ko jippotoo kon e maɓɓe immorde e lepte Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُنَا بَيِّنَٰتٖ تَعۡرِفُ فِي وُجُوهِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ ٱلۡمُنكَرَۖ يَكَادُونَ يَسۡطُونَ بِٱلَّذِينَ يَتۡلُونَ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتِنَاۗ قُلۡ أَفَأُنَبِّئُكُم بِشَرّٖ مِّن ذَٰلِكُمُۚ ٱلنَّارُ وَعَدَهَا ٱللَّهُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْۖ وَبِئۡسَ ٱلۡمَصِيرُ
Si a janngii e taweede maɓɓe Aayeeje Amen Alqur'aana ɓannguɗe ɗen a anndiray e geece ɓen yedduɓe Alla añugol ɗe immorde e ñirɓinagol maɓɓe tuma ɓe heɗotoo ɗe, hiɓe do'a nanngungol ɓen jannganayɓe ɓe Aayeeje Amen ɗen sabu saɗtugol tikkere nden, maakan ɓe -an Nulaaɗo-: "Enee, yo mi yeeto on kon ko ɓuri tikkere mo'on nden e ñirɓinaare mo'on nden bonude? Ɗum ko ngen Yiite nge Alla fodi O naaday yedduɓe ɓen e nder magge, bonii ruttorde nde ɓe ruttotoo e mu'un".
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من نعم الله على الناس تسخير ما في السماوات وما في الأرض لهم.
No jeyaa e ko Alla neeminire yimɓe ɓen kon eeltugol ɓe ko woni kon ka kammuuli e ka leydi.

• إثبات صفتي الرأفة والرحمة لله تعالى.
Tabintinanngol Alla O Toowii Sifaaji ɗiɗi Newaare nden e Yurmeende nden.

• إحاطة علم الله بما في السماوات والأرض وما بينهما.
Huɓindagol Ganndal Alla ngal ko woni kon ka kammuuli e ka leydi e kon ko woni hakkunde majji kannji ɗiɗi.

• التقليد الأعمى هو سبب تمسك المشركين بشركهم بالله.
Munnagol ñemmba ngol ko ɗum woni sabu haa sirkooɓe ɓen jogitanii Alla kafidaaɗo(denndadiijo).

يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ ضُرِبَ مَثَلٞ فَٱسۡتَمِعُواْ لَهُۥٓۚ إِنَّ ٱلَّذِينَ تَدۡعُونَ مِن دُونِ ٱللَّهِ لَن يَخۡلُقُواْ ذُبَابٗا وَلَوِ ٱجۡتَمَعُواْ لَهُۥۖ وَإِن يَسۡلُبۡهُمُ ٱلذُّبَابُ شَيۡـٔٗا لَّا يَسۡتَنقِذُوهُ مِنۡهُۚ ضَعُفَ ٱلطَّالِبُ وَٱلۡمَطۡلُوبُ
Ko onon yo yimɓe, misal piyaama jentee ngal, taskee ngal kadi, pellet, kon ko rewoton gaanin Alla immorde e sanamuuji e tanaa ɗum, ɗi tagaali mbuubu e fanɗude mu'un sabu ronkugol majji, sinndo ɓe fow maɓɓe ɓe hawtoniriino fii tagugol ngil ɓe tagataa ngil, si coongil ngil ƴettii goɗɗum e ko woni kon e maɓɓe immorde e tiiri e ko nanndi e ɗum ɓe hattantaake hettitugol ɗum e juuɗe maggil, sabu ronkugol maɓɓe tagugol coongil ngil, e hettugol piiji maɓɓe ɗin e juuɗe maggil;ɗum no ɓanngini ronkugol maɓɓe e huunde ɓurnde ɗum, ko honno rewirton ɗi -wonndude e ronkugol majji- gaanin Alla?! Oo ɗaɓɓuɗo lo'ii ɗum le ko sanamji rewaɗi ɗin, ɗin ɗi hattantaake hettitugol ko cooƴi ɗin jatti ɗi kon, lo'ii kadi oo ɗaɓɓaaɗo, on mo kañun ko coongil ngil.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَا قَدَرُواْ ٱللَّهَ حَقَّ قَدۡرِهِۦٓۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَقَوِيٌّ عَزِيزٌ
Ɓe mawniniraali Alla Goonga Mawninngol Mo nde ɓe rewunoo wonndude e Makko yoga e tagoore Makko nden, pellet, Alla ko O Dolnuɗo, no jeyaa e Doole Makko ɗen e Kattanɗe Makko ɗen Tagugol kammuuli ɗin e leydi ndin e ɓen wonuɓe e nder majji, ko O Tedduɗo hay e gooto foolataa Mo, no seedi e sanamuuji sirkooɓe ɓen kannji ko ɗi lo'uɗi hoyɗi ɗi tagaa hay e huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱللَّهُ يَصۡطَفِي مِنَ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةِ رُسُلٗا وَمِنَ ٱلنَّاسِۚ إِنَّ ٱللَّهَ سَمِيعُۢ بَصِيرٞ
Alla Senayee wonanii Mo O Toowi hiMo Suɓoo e Malaa'ikaaɓe ɓen Nulaaɓe, hiMo Suɓoo kadi e yimɓe ɓen Nulaaɓe ko wano nii, O Nula yoga e Malaa'ikaaɓe ɓen faade e Annabaaɓe ɓen wano Jibriila O Nulii mo faade e Nulaaɓe ɓen immorde e ɓanndinke, hiMo Nula Nulaaɓe jeyaaɓe e ɓanndinke en faade e yimɓe ɓen, pellet, Alla ko O Nanoowo ko sirkooɓe ɓen wowlata kon e Nulaaɓe Makko ɓen ko O Humpitiiɗo ɓen ɓe O Suɓii ɗum fii Nulal Makko ngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَعۡلَمُ مَا بَيۡنَ أَيۡدِيهِمۡ وَمَا خَلۡفَهُمۡۚ وَإِلَى ٱللَّهِ تُرۡجَعُ ٱلۡأُمُورُ
Himo Anndi Senayee wonanii Mo ko Nulaaɓe Makko ɓen woni kon e mu'un immorde e Malaaka en ɓen e yimɓe ɓen ado tageede maɓɓe e ɓaawo maayde maɓɓe, ko ka Alla Kanko tun fiyakuuji ɗin ruttetee Ñalnde Darngal, nokku ka O immintinoyta jeyaaɓe makko ɓen O yoɓa ɓe e dow ko ɓe ardini kon immorde e golle.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱرۡكَعُواْ وَٱسۡجُدُواْۤ وَٱعۡبُدُواْ رَبَّكُمۡ وَٱفۡعَلُواْ ٱلۡخَيۡرَ لَعَلَّكُمۡ تُفۡلِحُونَ۩
Ko onon yo ɓen gomɗinɓe Alla ɓe golli ko O sar'inani ɓe kon, ruƴƴanee sujjanon ka Julde mo'on Alla tun, gollee ko moƴƴi kon immorde e sadaka e jokkugol enɗam; jorto fii yo heɓu ko ɗaɓɓaa kon, daɗon ko hulaa kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَجَٰهِدُواْ فِي ٱللَّهِ حَقَّ جِهَادِهِۦۚ هُوَ ٱجۡتَبَىٰكُمۡ وَمَا جَعَلَ عَلَيۡكُمۡ فِي ٱلدِّينِ مِنۡ حَرَجٖۚ مِّلَّةَ أَبِيكُمۡ إِبۡرَٰهِيمَۚ هُوَ سَمَّىٰكُمُ ٱلۡمُسۡلِمِينَ مِن قَبۡلُ وَفِي هَٰذَا لِيَكُونَ ٱلرَّسُولُ شَهِيدًا عَلَيۡكُمۡ وَتَكُونُواْ شُهَدَآءَ عَلَى ٱلنَّاسِۚ فَأَقِيمُواْ ٱلصَّلَوٰةَ وَءَاتُواْ ٱلزَّكَوٰةَ وَٱعۡتَصِمُواْ بِٱللَّهِ هُوَ مَوۡلَىٰكُمۡۖ فَنِعۡمَ ٱلۡمَوۡلَىٰ وَنِعۡمَ ٱلنَّصِيرُ
Tiinnee ka Laawol Alla tinnangol laaɓanngol Jaati Makko kin, ko Kanko suɓii on O waɗi Diina mo'on kan newiika ɓitteende e saɗteende alaa e nder makka, kaa Diina newiika, ko kaa woni Diina Ben mooɗon Ibraahiima (yo o his), gomɗii Alla inniino on Julɓe ka defte adiiɗe e ka Alqur'aana, fii yo Nulaaɗo on laato seeditotooɗo e hoore-mo'on wonndema kanko o yottinii e mo'on ko o yamiraa yottinngol kon, fii yo onon kadi on laato seediiɓe e hoore moftaaji adiiɗi ɗin wonndema Nulaaɗo maɓɓe on yotinno e maɓɓe, yettiree Alla e dow ɗum tottirgol Julde nden no haaniri non, jonnon Jakka jawle mo'on ɗen, fattoɗon ka Alla, tuugoɗon e Makko e fiyakuuji mo'on ɗin, ko Kanko Senayee wonanii Mo, O moƴƴii Giɗo wonannde on welduɗo e Makko immorde e gomɗinɓe ɓen, O moƴƴii kadi ballo wonannde on wallitorɗo Mo immorde e maɓɓe, yiɗee Mo O yiɗay on, wallitoree Mo O wallay on.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أهمية ضرب الأمثال لتوضيح المعاني، وهي طريقة تربوية جليلة.
Himmude piyugol mise(yeruuji) ɗen fii ɓannginngol firooji ɗin, ɗum ko laawol needi yankowol mawnungol.

• عجز الأصنام عن خلق الأدنى دليل على عجزها عن خلق غيره.
Ronkugol sanamuuji ɗin tagugol ko ɓuri jaasude kon ɗum ko dalil e ronkugol majji tagugol tanaa ɗum.

• الإشراك بالله سببه عدم تعظيم الله.
Sirkangol Alla ngol sabu mu'un ko waasude mawninnde Alla.

• إثبات صفتي القوة والعزة لله، وأهمية أن يستحضر المؤمن معاني هذه الصفات.
Tabintinanngol Alla sifaaji ɗiɗi; Doole ɗen e Teddungal ngal, e himmude nde gomɗinɗo on tawnata e hakkille mum firo ɗiiɗoo Sifaaji.

 
Translation of the meanings Surah: Al-Hajj
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close