Check out the new design

Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - Fulani translation of Al-Mukhtsar in interpretation of the Noble Quran * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: An-Naml   Ayah:
وَإِنَّهُۥ لَهُدٗى وَرَحۡمَةٞ لِّلۡمُؤۡمِنِينَ
Pellet, kayre ko nde Peewal e Yurmeende wonannde gomɗinɓe gollirooɓe ɓen ko ari kon e mayre.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ رَبَّكَ يَقۡضِي بَيۡنَهُم بِحُكۡمِهِۦۚ وَهُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡعَلِيمُ
Pellet, Joomi maaɗa -an Nulaaɗo- O Ñaawiray hakkunde yimɓe ɓen gomɗinɓe maɓɓe e yedduɓe ɓe maɓɓe Ñalnde Darngal Ñaawoore Makko Nunɗunde nden, O Yurminoya gomɗinɓe ɓen, O Lepta yedduɓe ɓen, ko Kanko woni Tedduɗo yoɓtotooɗo On ayɓe Makko ɓen. Hay e gooto foolataa Mo, Annduɗo On Mo faydindirtaa moƴƴinɗo e bonnuɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَتَوَكَّلۡ عَلَى ٱللَّهِۖ إِنَّكَ عَلَى ٱلۡحَقِّ ٱلۡمُبِينِ
Hoolor Alla, tuugoɗaa e Makko e denndaangal fiyakuuji maaɗa ɗin, pellet, an hiɗa e hoore Goonga ɓannguka kan.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّكَ لَا تُسۡمِعُ ٱلۡمَوۡتَىٰ وَلَا تُسۡمِعُ ٱلصُّمَّ ٱلدُّعَآءَ إِذَا وَلَّوۡاْ مُدۡبِرِينَ
Pellet, an Nulaaɗo, a nanintaa mayɓe, ɓen ɓe ɓerɗe muuɗum maayiri sabu yeddugol Alla, a nanintaa kadi waasuɗo heɗagol ko noddataa ɓe kon faade e muuɗum si ɓe ruttike hara ko ɓe ɗuurniiɓe ma.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَآ أَنتَ بِهَٰدِي ٱلۡعُمۡيِ عَن ضَلَٰلَتِهِمۡۖ إِن تُسۡمِعُ إِلَّا مَن يُؤۡمِنُ بِـَٔايَٰتِنَا فَهُم مُّسۡلِمُونَ
A wonaali fewnoowo ɓen ɓe giiɗe ɓernde mu'un wumi gaayi Goonga kan, wata a suno fii maɓɓe sakko tampinaa wonkii maaɗa kin, a nanintaa noddaandu maaɗa ndun si wonaa ɓen gomɗinɓe Aayeeje Amen ɗen hara kamɓe ko ɓe ɗoftiiɓe Yamaruyeeji Alla ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَإِذَا وَقَعَ ٱلۡقَوۡلُ عَلَيۡهِمۡ أَخۡرَجۡنَا لَهُمۡ دَآبَّةٗ مِّنَ ٱلۡأَرۡضِ تُكَلِّمُهُمۡ أَنَّ ٱلنَّاسَ كَانُواْ بِـَٔايَٰتِنَا لَا يُوقِنُونَ
Si lepte ɗen waɗɗiike ɗe tabitii e maɓɓe sabu deppitagol maɓɓe e keeferaaku maɓɓe e geddi maɓɓe ɗin, heddike yimɓe bonɓe ɓen, Men yaltinanoya ɓe tuma ɓadagol Darngal ngal maande jeyaande e maandeeji maggal mawɗi ɗin, ɗum le ko daabewa ka leydi himba haalana ɓe ko faamata wonndema yimɓe ɓen ɓe goonginaa Aayeeje Amen jippinaaɗe ɗen e dow Annabaaɓe Amen ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ نَحۡشُرُ مِن كُلِّ أُمَّةٖ فَوۡجٗا مِّمَّن يُكَذِّبُ بِـَٔايَٰتِنَا فَهُمۡ يُوزَعُونَ
Jaŋto - an Nulaaɗo- Ñalnde Men mooɓoyta e kala mofte e moftaaji ɗin fedde immorde e mawɓe maɓɓe ɓen jeyaaɓe e ɓen finnuɓe Aayeeje Amen ɗen, arano maɓɓe on yiltee haa hewta sakkitoro maɓɓe on, refti ɓe soggee haa ka hasboore.
Arabic explanations of the Qur’an:
حَتَّىٰٓ إِذَا جَآءُو قَالَ أَكَذَّبۡتُم بِـَٔايَٰتِي وَلَمۡ تُحِيطُواْ بِهَا عِلۡمًا أَمَّاذَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ
Soggugol ɓe ngol jokkondira, haa si ɓe arii nokku hasboore maɓɓe nden, Alla Daalana ɓe ka biskitugol ɓe: Eyoo, on fennay Aayeeje Am tenndinɗe ɗen e Ngootimmbaaku Am e moftuɗe ɗen Sari'aaji Am ɗin, hara on huɓindoraali ganndal hollungal wonndema ko ɗe meere sakko newanoo on fennugol ɗe, kaa ko honɗum wonoɗon gollirde ɗe immorde e goonginngol maaɗum fennugol?!
Arabic explanations of the Qur’an:
وَوَقَعَ ٱلۡقَوۡلُ عَلَيۡهِم بِمَا ظَلَمُواْ فَهُمۡ لَا يَنطِقُونَ
Lepte ɗen yani e maɓɓe sabu tooñirgol maɓɓe yeddugol Alla e fennugol Aayeeje Makko ɗen, hara kamɓe ɓe wowlataa fii danndugol wonkiiji maɓɓe sabu ronkugol gaayi ɗum, e bonugol hujjaaji maɓɓe ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَلَمۡ يَرَوۡاْ أَنَّا جَعَلۡنَا ٱلَّيۡلَ لِيَسۡكُنُواْ فِيهِ وَٱلنَّهَارَ مُبۡصِرًاۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّقَوۡمٖ يُؤۡمِنُونَ
Enee, ɓee fennuɓe Immital ngal ndaaraali, wonnde Men waɗii jemma on fii yoɓe deeƴir e makko ɗoyngol, Men waɗi ñalorma on jalbuɗo fii yo ɓe yi'u e makko, ɓe yaha ka golle maɓɓe, pellet, wonii e nden maayde fillitiinde e Immital ngal ɓaawo ɗum maandeeji ɓannguɗi wonannde yimɓe ɓe no gomɗina.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَيَوۡمَ يُنفَخُ فِي ٱلصُّورِ فَفَزِعَ مَن فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَن فِي ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا مَن شَآءَ ٱللَّهُۚ وَكُلٌّ أَتَوۡهُ دَٰخِرِينَ
Jaŋto -an Nulaaɗo-: Ñalnde Malaa'ikaajo halfinaaɗo wuttugol alaadu ndun o wutti wuttannde ɗiɗaɓere nden, ɗenƴoto ɓen wonuɓe ka kammuuli e ɓen wonuɓe ka leydi si wanaa ɓen ɓe Alla ittintini immorde e ɗenƴere nden; ka Ɓural Makko, gootel kala e tageefooji Alla ɗin aroyay ka Makko e nder ngal Ñallal hara ko ɓe ɗoftiiɓe hoyɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَتَرَى ٱلۡجِبَالَ تَحۡسَبُهَا جَامِدَةٗ وَهِيَ تَمُرُّ مَرَّ ٱلسَّحَابِۚ صُنۡعَ ٱللَّهِ ٱلَّذِيٓ أَتۡقَنَ كُلَّ شَيۡءٍۚ إِنَّهُۥ خَبِيرُۢ بِمَا تَفۡعَلُونَ
Hiɗa tina pelle ɗen e ngal Ñallal, sikka hiɗe tabiti ɗe dillataa, hara le kannje ka tigi-tigi hiɗe yaha uuyeende yaadu duule ɗen, ko kuungal Alla ngal woni dillinnde ɗe, pellet, Kanko ko O Humpitiiɗo ko golloton kon, hay e huunde e golle mooɗon ɗen suuɗanaaki Mo, aray O yoɓoya on e dow majje.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• أهمية التوكل على الله.
Hittugol fawagol e Alla.

• تزكية النبي صلى الله عليه وسلم بأنه على الحق الواضح.
Laɓɓinngol Annabiijo on (yo Alla juulu e makko hisna) sabu kanko himo e hoore Goonga ɓannguka.

• هداية التوفيق بيد الله، وليست بيد الرسول صلى الله عليه وسلم.
Hawrindineede e peewal, ko juuɗe Alla woni, wanaa e Nulaaɗo on.

• دلالة النوم على الموت، والاستيقاظ على البعث.
Dallinorgol ɗoyngol ngol dow maayde nden, e pinal ngal e dow Immital ngal.

 
Translation of the meanings Surah: An-Naml
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - Fulani translation of Al-Mukhtsar in interpretation of the Noble Quran - Translations’ Index

Issued by Tafsir Center for Quranic Studies

close