Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Luqmān   Ayah:

Simoore Lukmaan

Purposes of the Surah:
الأمر باتباع الحكمة التي تضمّنها القرآن، والتحذير من الإعراض عنها.
Yamirde rewde ñeeñal coomingal e nder Quraana e jeertinde ɗuurnaade ngal.

الٓمٓ
Alif, Laam, Miim: yewtere sugu ɗee Aayeeje yawtiino ka fuɗɗorde cortewol Al-Baqarah.
Arabic explanations of the Qur’an:
تِلۡكَ ءَايَٰتُ ٱلۡكِتَٰبِ ٱلۡحَكِيمِ
Ɗee Aayeeje jippinaaɗe ɗ maaɗa an Nulaaɗo, ko Aayeeje Deftere yewtaynde hikma.
Arabic explanations of the Qur’an:
هُدٗى وَرَحۡمَةٗ لِّلۡمُحۡسِنِينَ
Ko nde peewal e yurmeende wonannde moƴƴinooɓe golle ɓen, tottugol ɓe haqqeeji Joomi maɓɓe e jeyaaɓe Alla ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ يُقِيمُونَ ٱلصَّلَوٰةَ وَيُؤۡتُونَ ٱلزَّكَوٰةَ وَهُم بِٱلۡأٓخِرَةِ هُمۡ يُوقِنُونَ
Ɓen ñinnirooɓe julde nden no timmiri, ɓe yaltina asakal jawle maɓɓe ɗen, hara kamɓe ko ɓe yananaaɓe fii ko woni ka laakara kon, immorde e ummital, e hasbeede, e warjeede e lepteede.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ عَلَىٰ هُدٗى مِّن رَّبِّهِمۡۖ وَأُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُفۡلِحُونَ
Ɓen siforiiɓe ɗin sifaaji, ko ɓen woni e peewal immorde e Joomi maɓɓe, ko ɓen kadi woni malirayɓe heɓugol ko ɓe ɗaɓɓunoo, e daɗugol ko ɓe hulunoo.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يَشۡتَرِي لَهۡوَ ٱلۡحَدِيثِ لِيُضِلَّ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَيَتَّخِذَهَا هُزُوًاۚ أُوْلَٰٓئِكَ لَهُمۡ عَذَابٞ مُّهِينٞ
Hino woodi e yimɓe ɓen, nanndo An-Nađr ibn al-Ħârith, suɓotooɓe haalaaji mbeleeɗe ko yiilira yimɓe ɓen e diina Alla kan, ko aldaa e ganndal, O jogitora Aayeeje Alla ɗen jalnori. Ɓen siforaaɓe ɗin sifaaji, hino woodani ɓe lepte hoynooje ka laakara.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِ ءَايَٰتُنَا وَلَّىٰ مُسۡتَكۡبِرٗا كَأَن لَّمۡ يَسۡمَعۡهَا كَأَنَّ فِيٓ أُذُنَيۡهِ وَقۡرٗاۖ فَبَشِّرۡهُ بِعَذَابٍ أَلِيمٍ
Si Aayeeje Amen ɗen janngaama e makko, o huccitira townitanagol nanugol ɗe, wa si tawii o nanaali ɗe, wa si tawii ko pahu woni e noppi makko. Weltinir-mo an Nulaaɗo, lepte muusuɗe habbtiiɗe mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ لَهُمۡ جَنَّٰتُ ٱلنَّعِيمِ
Pellet, ɓen gomɗimɓe Alla ɓe golli moƴƴi ɗin, hino woodani ɓe Aljannaaji neema. Ɓe neeminoray e majji ko Alla maraniɓe kon ton.
Arabic explanations of the Qur’an:
خَٰلِدِينَ فِيهَاۖ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٗاۚ وَهُوَ ٱلۡعَزِيزُ ٱلۡحَكِيمُ
Ko ɓe duumotooɓe nder ton. Alla fodiriiɓe ɗum fodoore gonnga nde sikke alaa e m'un. Ko Kanko woni Fooluɗo Mo fooletaake, Ñeeñuɗo e tagu Mun, e toppitagol Mun e sari'a Mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ بِغَيۡرِ عَمَدٖ تَرَوۡنَهَاۖ وَأَلۡقَىٰ فِي ٱلۡأَرۡضِ رَوَٰسِيَ أَن تَمِيدَ بِكُمۡ وَبَثَّ فِيهَا مِن كُلِّ دَآبَّةٖۚ وَأَنزَلۡنَا مِنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ فَأَنۢبَتۡنَا فِيهَا مِن كُلِّ زَوۡجٖ كَرِيمٍ
Alla seniiɗo On tagirii kammuuli ɗin toownaaɗi ko aldaa e tugaale, O waɗi pelle tabituɗe ka leydi fii wata ɗe dillin on, O saakiti e mayri kala noone e kulle. Men jippiniri ka kammu ndiyam, Men fuɗiniri leydi ndin kala noone e tutateeri yooɗuɗi, ko yimɓe e daabeeji nafitora.
Arabic explanations of the Qur’an:
هَٰذَا خَلۡقُ ٱللَّهِ فَأَرُونِي مَاذَا خَلَقَ ٱلَّذِينَ مِن دُونِهِۦۚ بَلِ ٱلظَّٰلِمُونَ فِي ضَلَٰلٖ مُّبِينٖ
Ko jantaa koo, ko tagu Alla. Hollee Lam onon sirkooɓe ɓen, ko honɗum ɗin rewton gaanin Alla tagi? Si ko woni, tooñuɓe ɓen no e majjere ɓanngunde, tawde ɓe kafidii Joomi maɓɓe e tagaaɗi ɗi tagataa hay huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• طاعة الله تقود إلى الفلاح في الدنيا والآخرة.
Ɗoftagol Alla no ɗowa e maloore aduna e laakara.

• تحريم كل ما يصد عن الصراط المستقيم من قول أو فعل.
Kala haala maa gollal faddatoongal e laawol Alla ngol, hino harmi.

• التكبر مانع من اتباع الحق.
Townitaare hino haɗa jokkugol goonga.

• انفراد الله بالخلق، وتحدي الكفار أن تخلق آلهتهم شيئًا.
Ko Alla heerori tagugol. Aayeeje ɗen hino teerora heeferɓe ɓen nden reweteeɗi maɓɓe ɗin tagata goɗɗum.

وَلَقَدۡ ءَاتَيۡنَا لُقۡمَٰنَ ٱلۡحِكۡمَةَ أَنِ ٱشۡكُرۡ لِلَّهِۚ وَمَن يَشۡكُرۡ فَإِنَّمَا يَشۡكُرُ لِنَفۡسِهِۦۖ وَمَن كَفَرَ فَإِنَّ ٱللَّهَ غَنِيٌّ حَمِيدٞ
Gomɗii Men okkii Luqmaana faamu diina e anndangol piiji ɗin. Men wi'ani mo: Ko an yo Luqmaan, yettu ko Alla neeminir-maahawridine e ɗoftagol Mo ngol. Kala yettuɗo Joomi mun, haray nafa mun on ko e makko ruttitoo, Alla kan ko yonndiniiɗo e yettoore makko; kala non yedduɗo neemaaji Alla ɗin e dow mun, haray lorra yeddugol mo ngol, ko e makko yiltotoo, o lorotaa Alla huunde e ɗum, Alla ko Galo yonndiniiɗo e tagu Makko ngun fow, Yettiniiɗo e kala fiyaaku.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قَالَ لُقۡمَٰنُ لِٱبۡنِهِۦ وَهُوَ يَعِظُهُۥ يَٰبُنَيَّ لَا تُشۡرِكۡ بِٱللَّهِۖ إِنَّ ٱلشِّرۡكَ لَظُلۡمٌ عَظِيمٞ
Janto an Nulaaɗo, tuma Luqmaana wi'annoo geɗal makko on, hari himo rerɗina mo e moƴƴere, o rentina mo e bone: Ko an yo ɓinngel am, wata a kafidu e Alla goɗɗum goo. Pellet, kafidugol Alla goɗɗum goo ka dewal, ko tooñe mawɗe, wonande wonkii faggitiiki on bakkaatu ɓurɗo mawnude, luttinoowo e Yiite.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَوَصَّيۡنَا ٱلۡإِنسَٰنَ بِوَٰلِدَيۡهِ حَمَلَتۡهُ أُمُّهُۥ وَهۡنًا عَلَىٰ وَهۡنٖ وَفِصَٰلُهُۥ فِي عَامَيۡنِ أَنِ ٱشۡكُرۡ لِي وَلِوَٰلِدَيۡكَ إِلَيَّ ٱلۡمَصِيرُ
Men yamirii neɗɗanke on, ɗoftagol jinnaaɓe makko ɓen e kala ko yeddugol Alla alaa e mu'un. Yumma makko saawirii mo ka reedu mun, tampere e hoore tampere. Entugol mon ngol, ko e nder duuɓi ɗiɗi. Men wi'ani mo: Yettu Alla e ko O neemini kon e maaɗa, hooti annditanaa jinnaaɓe maa ɓen e ko ɓe tampidi e ne'ugol ma toppito maa kon. Ko ka An tun woni ruttorde nden, Mi yoɓita kala e ko hanndi kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن جَٰهَدَاكَ عَلَىٰٓ أَن تُشۡرِكَ بِي مَا لَيۡسَ لَكَ بِهِۦ عِلۡمٞ فَلَا تُطِعۡهُمَاۖ وَصَاحِبۡهُمَا فِي ٱلدُّنۡيَا مَعۡرُوفٗاۖ وَٱتَّبِعۡ سَبِيلَ مَنۡ أَنَابَ إِلَيَّۚ ثُمَّ إِلَيَّ مَرۡجِعُكُمۡ فَأُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمۡ تَعۡمَلُونَ
Si jinnaaɓe maa ɓen etike fawugol sirkangol Alla, wata a ɗofto ɓe e ɗum; tawde ɗoftagol alanaa tagaaɗo, e yeddugol taguɗo On. Wonndir e maɓɓe ka aduna ɗoo, ɗiggere, e jokkagol ɓe moƴƴoo e maɓɓe. Jokku laawol on ruttiiɗo faade e tawhiidi e ɗoftaare. Refti ko ka An tun, woni ruttorde mon on fow, Ñalnde Darngal. Mi humpitoya on ko gollaynoɗon kon aduna, Mi yoɓita on ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰبُنَيَّ إِنَّهَآ إِن تَكُ مِثۡقَالَ حَبَّةٖ مِّنۡ خَرۡدَلٖ فَتَكُن فِي صَخۡرَةٍ أَوۡ فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ أَوۡ فِي ٱلۡأَرۡضِ يَأۡتِ بِهَا ٱللَّهُۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَطِيفٌ خَبِيرٞ
Ko an yo ɓinngel am, anndu bone maa moƴƴere, no nde fanɗiri woo, si nde fotii wa abbere, immorde e nenndi foññe, nde wona e nder fetere, hara ndi yi'otaako, maa nde wona e nooku woo ka kammuuli maa ka leydi, annndu pellet, Alla artiroyay nde Ñalnde Darngal, O yoɓita jeyaaɗo on e mayre. Pellet, Alla ko Newiiɗo, huunde wirnanaaki Mo. Ko O humpitiiɗo kadi fii kala huunde e nokku mayre.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰبُنَيَّ أَقِمِ ٱلصَّلَوٰةَ وَأۡمُرۡ بِٱلۡمَعۡرُوفِ وَٱنۡهَ عَنِ ٱلۡمُنكَرِ وَٱصۡبِرۡ عَلَىٰ مَآ أَصَابَكَۖ إِنَّ ذَٰلِكَ مِنۡ عَزۡمِ ٱلۡأُمُورِ
Ko an yo ɓinngel am, ñiiɓnir julde nden tottirgol nde no timmiri, yamiraa moƴƴere, haɗaa ŋiñere, muñño-ɗaa e tampere ko heɓu-maa e ɗum. Pellet, ko yamira-ɗaa koo, ko jeyaaɗum e mawɗi ɗi Alla yamir-maa gollugol, a alaa ko suɓo-ɗaa e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تُصَعِّرۡ خَدَّكَ لِلنَّاسِ وَلَا تَمۡشِ فِي ٱلۡأَرۡضِ مَرَحًاۖ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ كُلَّ مُخۡتَالٖ فَخُورٖ
Wata a fal yeeso maa ngon e yimɓe ɓen townitaa- re, wata a yahru ka hoore leydi ñaaƴagol mantoo. Pellet, Alla yiɗaa kala ñaaƴoowo e yahdu mun, mantoroowo neemaaji mun, townitoo e yimɓe ɓen, hara o yettirtaa ɗi Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱقۡصِدۡ فِي مَشۡيِكَ وَٱغۡضُضۡ مِن صَوۡتِكَۚ إِنَّ أَنكَرَ ٱلۡأَصۡوَٰتِ لَصَوۡتُ ٱلۡحَمِيرِ
Hakidnor e yahdu-maa ndun hakkunde yaawugol e nennorgol, joltinaa hito maa ngon, hara a towniraali ngo lorrugol. Anndu ko ɓuraa añeede e hitooji ɗin, pellet, ko luukaadu mbabba, sabu ko nba toowi hito kon.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• لما فصَّل سبحانه ما يصيب الأم من جهد الحمل والوضع دلّ على مزيد برّها.
Ko Alla fensiti kon e tampre neene nden, gila ka sowagol haa e jibingol, ko hollugol ɓeydude ɗoftagol ɓe na haani.

• نفع الطاعة وضرر المعصية عائد على العبد.
Nafoora ɗoftagol, e lorra yeddugol, fow e mun ko e jeyaaɗo on yiltotoo.

• وجوب تعاهد الأبناء بالتربية والتعليم.
Hino waɗɗii toppitorgol fayɓe ɓen neeedi e jannde.

• شمول الآداب في الإسلام للسلوك الفردي والجماعي.
Lislaamu on hino mofti neediiji ɗin fow, gila e jikku neɗɗo haa jikkuuji jamaa on.

أَلَمۡ تَرَوۡاْ أَنَّ ٱللَّهَ سَخَّرَ لَكُم مَّا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَمَا فِي ٱلۡأَرۡضِ وَأَسۡبَغَ عَلَيۡكُمۡ نِعَمَهُۥ ظَٰهِرَةٗ وَبَاطِنَةٗۗ وَمِنَ ٱلنَّاسِ مَن يُجَٰدِلُ فِي ٱللَّهِ بِغَيۡرِ عِلۡمٖ وَلَا هُدٗى وَلَا كِتَٰبٖ مُّنِيرٖ
E on yi'aali, onon ɓee yimɓe, wonnde Alla newianii on nafitorgol ko woni ka kammuuli kon, immorde e naange, e lewru e koode, O newinani on kadi ko woni ka leydi kon, immorde e daabeeji, e leɗɗe e puɗi. O timminnirani on neemaaji Makko ɓannguɗi, wano labeede maa moƴƴude mbaadi, e neemaaji suuɗiiɗi, wano haqqil e ganndal. E hoore ko ɗin neemaaji woodi kon fow, hino woodi e yimɓe ɓen, wennjiroowo fii wootinɗingol Alla, ko aldaa e tuuginagol e ganndal wahayu, immorde ka Alla, maa haqqil ndayginorki, wanaa fere Deftere ɓanngunde, jippiniraande ka Alla.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا قِيلَ لَهُمُ ٱتَّبِعُواْ مَآ أَنزَلَ ٱللَّهُ قَالُواْ بَلۡ نَتَّبِعُ مَا وَجَدۡنَا عَلَيۡهِ ءَابَآءَنَآۚ أَوَلَوۡ كَانَ ٱلشَّيۡطَٰنُ يَدۡعُوهُمۡ إِلَىٰ عَذَابِ ٱلسَّعِيرِ
Si ɓee wennjooɓe fii wooɗindingol Alla ngol wi'anaama: "Jokkee wahayu mo Alla jippini on e Nulaaɗo Makko on", ɓe wi'ay: "Men jokkataa ɗum. Wurin ko ko men tawri baabiraaɓe amen ɓen kon, e rewugol sanamu, men jokka". E hara ɓe jokkay baabiraaɓe maɓɓe ɓen, hay si tawii seytaane woniino noddiroowo ɓen e ko rewugol sanamuuji majjinayɗi ɓe, ɗi ɗowira e lepte Yiite dulɓoowe ngen Ñalnde Darngal?
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَمَن يُسۡلِمۡ وَجۡهَهُۥٓ إِلَى ٱللَّهِ وَهُوَ مُحۡسِنٞ فَقَدِ ٱسۡتَمۡسَكَ بِٱلۡعُرۡوَةِ ٱلۡوُثۡقَىٰۗ وَإِلَى ٱللَّهِ عَٰقِبَةُ ٱلۡأُمُورِ
Kala fewtirɗo e Alla, o laɓɓinani Mo dewe ɗen, o moƴƴini golle makko ɗen, gomɗii haray o jogitike ko ɓuri hoolnaade e ko jortiiɗo daɗal jogitotoo, tawde o hulaa nde ɗum taƴata. Awa ko faade ka Alla tun, woni ruttorde fiyakuuji ɗin, O yoɓita gooto kala e hanndi.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَن كَفَرَ فَلَا يَحۡزُنكَ كُفۡرُهُۥٓۚ إِلَيۡنَا مَرۡجِعُهُمۡ فَنُنَبِّئُهُم بِمَا عَمِلُوٓاْۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ
Kala yedduɗo Alla, wata keeferaaku makko sunine suninean Nulaaɗo. Ko ka Amen tun, woni ruttorde maɓɓe Ñalnde Darngal, Men humpita ɓe ko huuwunoo e bonɗi ka aduna, Men yoɓita ɓe ɗum. Pellet, Alla ko Annduɗo ko woni e fondooji ɓerɗe. Huunde suuɗaaki Mo e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
نُمَتِّعُهُمۡ قَلِيلٗا ثُمَّ نَضۡطَرُّهُمۡ إِلَىٰ عَذَابٍ غَلِيظٖ
Men dakmitiray ɓe ko Men okki ɓen kon e dakamme aduna, yeru seeɗa tun, refti Men jooñiroya ɓe e lepte saɗtuɗe Ñalnde Darngal, ɗen woni lepte Yiite.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَئِن سَأَلۡتَهُم مَّنۡ خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ لَيَقُولُنَّ ٱللَّهُۚ قُلِ ٱلۡحَمۡدُ لِلَّهِۚ بَلۡ أَكۡثَرُهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ
Pellet, si an Nulaaɗo, a lamndike ɓee sirkooɓe: "Ko hommbo tagi kammuuli ɗin e leydi ndin?" Ma ɓe wi'u: "Ko Alla tagi ɗi!" Maakan ɓe: "Yettoore woodani Alla feeñinɗo hujja on e mon!". Kono ko ɓuri ɗuuɗude e maɓɓe, sabu majjere maɓɓe nden, ɓe anndaa hannduɗo e yettoore.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِلَّهِ مَا فِي ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضِۚ إِنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡغَنِيُّ ٱلۡحَمِيدُ
Ko Alla tun woodani tagu, e laamu e toppitagol kala ko woni ka kammuuli e ka leydi. Pellet, Alla, ko Kano woni Yondiniiɗo e tagu Makko ngun fow, Yettiniiɗo aduna e laakara.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَوۡ أَنَّمَا فِي ٱلۡأَرۡضِ مِن شَجَرَةٍ أَقۡلَٰمٞ وَٱلۡبَحۡرُ يَمُدُّهُۥ مِنۢ بَعۡدِهِۦ سَبۡعَةُ أَبۡحُرٖ مَّا نَفِدَتۡ كَلِمَٰتُ ٱللَّهِۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَزِيزٌ حَكِيمٞ
Hay si tawii leɗɗe ko woni ka hoore leydi kon fow, settiraama karambi, maayo ngon waɗtaa ndaha, ngon ɓeydiraa maaje jeeɗiɗi, konnguɗi Alla ɗin lannataa, tawde wanaa ko lannata. Pellet, Alla ko Fooluɗo Mo gooto foolataa, Ñeeñuɗo e tagu Mun e toppitagol Mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَّا خَلۡقُكُمۡ وَلَا بَعۡثُكُمۡ إِلَّا كَنَفۡسٖ وَٰحِدَةٍۚ إِنَّ ٱللَّهَ سَمِيعُۢ بَصِيرٌ
Tagugol on, onon ɓee yimɓe, e immintingol on Ñalnde Darngal fii hasbeede yoɓee, wonaali, si wanaa wa tagugol fittaandu wooturu, immintinira ndu no newori. Pellet, Alla ko Nanoowo, Mo nanugol hito goo, haɗataa Mo nanude hito woo. Ko O Yi'oowo, Mo yi'ugol goɗɗum goo, haɗataa Mo yi'ude huunde woo. Ko wano non kadi woniri, tagugol maa immintingol wonkii woo, ronkinirtaa Mo fii wonkii goo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• نعم الله وسيلة لشكره والإيمان به، لا وسيلة للكفر به.
Neemaji Alla ɗin, ko wallitorɗi yettugol Mo gomɗina Mo, wanaa ko O yeddiree.

• خطر التقليد الأعمى، وخاصة في أمور الاعتقاد.
Aayeeje ɗen hollii bone ñemmbinirgol majjere, teŋtinii ka senngo fiɓnde.

• أهمية الاستسلام لله والانقياد له وإحسان العمل من أجل مرضاته.
Aayeeje ɗen hollii fahin, nafoore jebbilanagol Alla, ɗoftoo Mo, moƴƴinira golle ɗen, fii no heɓira welyee Makko.

• عدم تناهي كلمات الله.
Konnguɗi Alla ɗin lannataa.

أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱللَّهَ يُولِجُ ٱلَّيۡلَ فِي ٱلنَّهَارِ وَيُولِجُ ٱلنَّهَارَ فِي ٱلَّيۡلِ وَسَخَّرَ ٱلشَّمۡسَ وَٱلۡقَمَرَۖ كُلّٞ يَجۡرِيٓ إِلَىٰٓ أَجَلٖ مُّسَمّٗى وَأَنَّ ٱللَّهَ بِمَا تَعۡمَلُونَ خَبِيرٞ
E a yi'aali wonnde Alla no ɗuytira jemma on fii ɓeydugol ñalorma on, O ɗuytira kadi ñalorma on fii ɓeydugol jemma on, O eɓɓi dogudu naange ngen e lewru ndun, tawde gootel kala e majji no dogirde taarorde mun haa e dumunna happaaɗo? E wonnde All ko Humpitiiɗo ko golloton kon: huunde suuɗaaki Mo e golle mon, O yoɓitoyay on e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡحَقُّ وَأَنَّ مَا يَدۡعُونَ مِن دُونِهِ ٱلۡبَٰطِلُ وَأَنَّ ٱللَّهَ هُوَ ٱلۡعَلِيُّ ٱلۡكَبِيرُ
Ngool toppitagol e eɓɓugol, hino seeditoo wonnde ko Alla tun woni Goonga. Ko O Goonga e Jaati Makko, e Sifaaji Makko e Golle Makko. E wonnde pellet, ko sirkooɓe ɓen rewata kon gaanin Alla, ɗum ko meere nde tuugaaki hay e nokku. E wonnde pellet, Alla, ko Kanko woni Toowirɗo hoore tagu Makko ngun, Jaati Makko, e Mbaadi Makko e Kattal Makko. On Mo tawata, alaa ko toowi ɓuri Mo, On Mawnuɗo ɓuri kala huunde.
Arabic explanations of the Qur’an:
أَلَمۡ تَرَ أَنَّ ٱلۡفُلۡكَ تَجۡرِي فِي ٱلۡبَحۡرِ بِنِعۡمَتِ ٱللَّهِ لِيُرِيَكُم مِّنۡ ءَايَٰتِهِۦٓۚ إِنَّ فِي ذَٰلِكَ لَأٓيَٰتٖ لِّكُلِّ صَبَّارٖ شَكُورٖ
E a yi'aali wonnde laaɗe ɗen hino dogira ka maayo e neweende Makko, fii yo O hollu on, onon yimɓe ɓen, yoga e dalilaaji tindinɗi kattal e neweende Makko. Wonii e ɗum, maandeeji tinndinɗi kattal Makko, woannde kala muññotooɗo e lorra heɓoowo mo, yettoowo neema.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا غَشِيَهُم مَّوۡجٞ كَٱلظُّلَلِ دَعَوُاْ ٱللَّهَ مُخۡلِصِينَ لَهُ ٱلدِّينَ فَلَمَّا نَجَّىٰهُمۡ إِلَى ٱلۡبَرِّ فَمِنۡهُم مُّقۡتَصِدٞۚ وَمَا يَجۡحَدُ بِـَٔايَٰتِنَآ إِلَّا كُلُّ خَتَّارٖ كَفُورٖ
Si tawii morlooɗe ɗen huuɓirii ɓe kala bannge, wa'ii wa pelle maa duule, ɓe nodday Alla tun, ɓe laɓɓinana Mo dewal e toraare; tuma nde O jaabinani ɓe, O daɗndi ɓe yoolagol, O naɓiri ɓe ka njorndi, tawi no e maɓɓe hakindiiɗo: mo waɗaali ko waɗɗii mo kon e yettugol neema on no haaniri, woɗɓe goo yeddi neema on few. Awa yeddataa Aayeeje Amen ɗen, - si wanaa kala heewuɗo janfa, sifa on ahodunooɗo e Alla, wonnde pellet, si O danɗndii mo, o tawete e yettooɓe Mo ɓen -, dullanoowo neemaaji Alla ɗin, mo yettataa Joomi mun e neema Makko on.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ ٱتَّقُواْ رَبَّكُمۡ وَٱخۡشَوۡاْ يَوۡمٗا لَّا يَجۡزِي وَالِدٌ عَن وَلَدِهِۦ وَلَا مَوۡلُودٌ هُوَ جَازٍ عَن وَالِدِهِۦ شَيۡـًٔاۚ إِنَّ وَعۡدَ ٱللَّهِ حَقّٞۖ فَلَا تَغُرَّنَّكُمُ ٱلۡحَيَوٰةُ ٱلدُّنۡيَا وَلَا يَغُرَّنَّكُم بِٱللَّهِ ٱلۡغَرُورُ
Ko onon yo yimɓe! Hulee Joomi mon, ɗoftoɗon yamirooje Makko, woɗɗitoɗon haɗaaɗi Makko. Hulon kadi lepte ñalaande, nde baaba duncanoytaa ɓiɗɗo mun, wanaa ɓiɗɗo on kadi duncanoyta ben mun hay huunde. Pellet, fodoore Alla nden yoɓitugol Ñalnde Darngal, ko nde tabitunde, feere mun alaa. Wata on jaɓu nguurdam aduna e welii-fotii majjam hoda on, wata seytaane hodir on ko Alla muññori on kon leelnugol leptude on.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱللَّهَ عِندَهُۥ عِلۡمُ ٱلسَّاعَةِ وَيُنَزِّلُ ٱلۡغَيۡثَ وَيَعۡلَمُ مَا فِي ٱلۡأَرۡحَامِۖ وَمَا تَدۡرِي نَفۡسٞ مَّاذَا تَكۡسِبُ غَدٗاۖ وَمَا تَدۡرِي نَفۡسُۢ بِأَيِّ أَرۡضٖ تَمُوتُۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَلِيمٌ خَبِيرُۢ
Pellet, ko ka Alla tun woni anndal Darnagl: Himo anndi nde darotoo, Himo jippina toɓo nde O haaji. Himo annda kadi ko woni ka nder renngaaji, ko deyel kaa ko gorel? Ka malkisaaɗo kaa ko malaaɗo? Wonkii woo anndaa ko faggitoo janngo, immorde e moƴƴere maa bone, wonkii woo kadi anndaa ko e leydi honndi maayata, ko Alla heeranii anndugol ɗum fow. Pellet, Alla ko Annduɗo, Humpitiiɗo ɗum fow: huunde suuɗaaki Mo e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• نقص الليل والنهار وزيادتهما وتسخير الشمس والقمر: آيات دالة على قدرة الله سبحانه، ونعمٌ تستحق الشكر.
Ɗuytugol maa ɓeydugol jemma e ñalorma on, elta naange ngen e lewru ndun, fow e mun, ko maandeeji Alla, tinndinɗi Kattal Makko, e neemaaji hannduɗi e yetteede.

• الصبر والشكر وسيلتان للاعتبار بآيات الله.
Muñal e yettugol, ko laawi wallitorɗi taskagol Aayeeje Alla ɗen.

• الخوف من القيامة يقي من الاغترار بالدنيا، ومن الخضوع لوساوس الشياطين.
Hulugol Ñalaande Darngal, hino daɗnda hodireede aduna, e ɗoftagol seytaane.

• إحاطة علم الله بالغيب كله.
Ganndal Alla ngal no huuɓiti(fiilti) kala wirnii.

 
Translation of the meanings Surah: Luqmān
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close