Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم * - Translations’ Index


Translation of the meanings Surah: Al-Anfāl   Ayah:

Simoore anfaali

Purposes of the Surah:
الامتنان على المؤمنين بنصر الله لهم في بدر، وبيان سنن النصر والهزيمة.
Moƴƴugol e juulɓe sabu Alla ka Badri e hollirde laabi foolde e fooleede.

يَسۡـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلۡأَنفَالِۖ قُلِ ٱلۡأَنفَالُ لِلَّهِ وَٱلرَّسُولِۖ فَٱتَّقُواْ ٱللَّهَ وَأَصۡلِحُواْ ذَاتَ بَيۡنِكُمۡۖ وَأَطِيعُواْ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥٓ إِن كُنتُم مُّؤۡمِنِينَ
Wonndiiɓe maa ɓen -an Nulaaɗo- no lanndo maa fii honateeriji ɗin, hol no ɓe senndirta ɗi? ko hommbo kadi senndata ɗi? Maakan ɓee jaabo-ɗaa ɓe -an Nulaaɗo- : "Honateeriiji ɗin ko Alla e Nulaaɗo Makko on jeyi, ñaawooje mun no senndirtee ko Alla e Nulaaɗo Makko on kadi woodani, ko jebbilagol fawii on". Hulee Alla onon muumini'en, moƴƴintinon hakkundeji mon e hoore giggol e jokkondiral e jikku moƴƴo e yaafondiral. Ɗoftoɗon Alla e Nulaaɗo Makko on si on laatike gomɗimɓe haqqan ; sabu ko gomɗinal duñata e ɗoftaare woɗɗinina e geddi. Ngal lanndal maɓɓe ko ɓaawo hare badri nden waɗi.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّمَا ٱلۡمُؤۡمِنُونَ ٱلَّذِينَ إِذَا ذُكِرَ ٱللَّهُ وَجِلَتۡ قُلُوبُهُمۡ وَإِذَا تُلِيَتۡ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُهُۥ زَادَتۡهُمۡ إِيمَٰنٗا وَعَلَىٰ رَبِّهِمۡ يَتَوَكَّلُونَ
Pellet, gomɗimɓe ɓen tigiri, ko ɓen ɓe tawata si Alla Seniiɗo On jantaama fii mun, ɓerɗe maɓɓe ɗen hulay ; ɗe fewtida e ɓalli maɓɓe ɗin faade e ɗoftaare. Si tawii kadi Aayeeje Alla ɗen janngaama e maɓɓe, ɓe taskoo ɗe ɓe ɓeydoo gomɗinal. Ko e Joomi maɓɓe tun kadi woni ko ɓe fawotoo fii nafooreeji maɓɓe e duñogol bone e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ يُقِيمُونَ ٱلصَّلَوٰةَ وَمِمَّا رَزَقۡنَٰهُمۡ يُنفِقُونَ
Ɓen duumotooɓe e tottugol julde nden no timmiri e waqtuuji mayre, e kon ko Men arsiki ɓe hiɓe yaltina haqqeeji mun waɗɗiiɗi nafqa.
Arabic explanations of the Qur’an:
أُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُؤۡمِنُونَ حَقّٗاۚ لَّهُمۡ دَرَجَٰتٌ عِندَ رَبِّهِمۡ وَمَغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ
Ɓen siforɓe ɗin sifaaji, ko kamɓe woni gomɗimɓe ɓen ka goonga ; tawde ɓe naɓidii jikku liimanaaku e lislaamu feeñuɗo : njoɓdi maɓɓe ndin ko darjaaji mawɗi ka Joomi maɓɓe, e haforaneede junuubi e arsike tedduɗo ; ɗum woni ko Alla marani ɓe e neemaaji.
Arabic explanations of the Qur’an:
كَمَآ أَخۡرَجَكَ رَبُّكَ مِنۢ بَيۡتِكَ بِٱلۡحَقِّ وَإِنَّ فَرِيقٗا مِّنَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ لَكَٰرِهُونَ
Ko wano Alla Seniiɗo On jabirnoo e mon geɓal e konhoyri ndin ɓaawo luutondiral mon ngal ka senndugol, O waɗi ɗum haa e Makko e Nulaaɗo Makko on (yo o his), ko wano non Joomi maa -an Nulaaɗo yamirmaa e wahyu Jippiiɗo e maaɗa yaltugol Madiina fii hawroygol e sirkooɓe ɓen, ɗum e wonnde fedde goo e gomɗimɓe ɓen no añunoo ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
يُجَٰدِلُونَكَ فِي ٱلۡحَقِّ بَعۡدَ مَا تَبَيَّنَ كَأَنَّمَا يُسَاقُونَ إِلَى ٱلۡمَوۡتِ وَهُمۡ يَنظُرُونَ
Hiɓe wennje -an Nulaaɗo- kamɓe ndee fedde gomɗimɓe, fii haɓidugol e sirkooɓe ɓen ɓaawo nde ɗum ɓanngani ɓe wonnde waɗay ; a sikkay ko ɓe wonaaɓe soggeede e maayde hara hiɓe ndaara ɗum, hakkee ko ɓe añi yahugol hare ; tawde ɓe heblanaaki nde keblagol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ يَعِدُكُمُ ٱللَّهُ إِحۡدَى ٱلطَّآئِفَتَيۡنِ أَنَّهَا لَكُمۡ وَتَوَدُّونَ أَنَّ غَيۡرَ ذَاتِ ٱلشَّوۡكَةِ تَكُونُ لَكُمۡ وَيُرِيدُ ٱللَّهُ أَن يُحِقَّ ٱلۡحَقَّ بِكَلِمَٰتِهِۦ وَيَقۡطَعَ دَابِرَ ٱلۡكَٰفِرِينَ
Jantee -Onon ɓee gomɗimɓe wennjooɓe- tuma nde Alla fodunoo on wonnde poolgal ngal wonanay on e gootel e feddeeji sirkooɓe ɓen, hakkunde "iiru" e jawle maɓɓe jaɓiton fow, maa "nafiiru" foolon ɓe e hare, tawi non ko yiɗuɗon onon ko foolugol "iiru'en" fii hiɓe welani on fii, Alla non hino yiɗi goonginirgol goonga kan yamirgol on hare nden ; haɓon sirkooɓe ɓen, dahon ko ɗuuɗi e maɓɓe haa doole lislaamu ɗen ɓannga.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِيُحِقَّ ٱلۡحَقَّ وَيُبۡطِلَ ٱلۡبَٰطِلَ وَلَوۡ كَرِهَ ٱلۡمُجۡرِمُونَ
Fii yo Alla goonginir goonga kan feññingol lislaamu e yimɓe mun, e ɗin seedeeji ɗi O feññinta e googugol mo, e fii yo O bonne meere nden hay si tawii sirkooɓe ɓen yiɗaa ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• ينبغي للعبد أن يتعاهد إيمانه ويُنمِّيه؛ لأن الإيمان يزيد وينقص، فيزيد بفعل الطاعة وينقص بضدها.
Hino haani ka jeyaaɗo ɓamtana fii gomɗinal makko ; tawde gomɗinal ko ko ñawta jippoo : ngal ñawira ɗoftaare ngal ɗuytora liddu=mbenji mu'un.

• الجدال محله وفائدته عند اشتباه الحق والتباس الأمر، فأما إذا وضح وبان فليس إلا الانقياد والإذعان.
Nafoore weenjugol ko e nokku mum, kode goonga jillii e goɗɗum goo, si tawii non ko ko ɓanngi, haray ko jebbilagol haani.

• أَمْر قسمة الغنائم متروك للرّسول صلى الله عليه وسلم، والأحكام مرجعها إلى الله تعالى ورسوله لا إلى غيرهما.
Senndugol konhoyri ko Nulaaɗo on (yo o his) acciraa, ñaawooje mun ɗen, ko ko Alla ruttetee e Nulaaɗo Makko on, wanaa woɗɓe goo.

• إرادة تحقيق النّصر الإلهي للمؤمنين؛ لإحقاق الحق وإبطال الباطل.
Alla no faandii wallugol gomɗimɓe ɓen goonginrgol goonga bonna meere.

إِذۡ تَسۡتَغِيثُونَ رَبَّكُمۡ فَٱسۡتَجَابَ لَكُمۡ أَنِّي مُمِدُّكُم بِأَلۡفٖ مِّنَ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةِ مُرۡدِفِينَ
Jantee ñalnde badri tuma nde faabinornoɗon Alla e fii ayɓe mon ɓen O jaabinani on wonnde : ko O ɓeydiroowo on -onon gomɗimɓe ɓen- ujunere e Malaa'ika ko wallitoo on, jokkondirooɓe".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا جَعَلَهُ ٱللَّهُ إِلَّا بُشۡرَىٰ وَلِتَطۡمَئِنَّ بِهِۦ قُلُوبُكُمۡۚ وَمَا ٱلنَّصۡرُ إِلَّا مِنۡ عِندِ ٱللَّهِۚ إِنَّ ٱللَّهَ عَزِيزٌ حَكِيمٌ
Alla waɗiraali ɓeydirgol on Malaa'ikaaɓe ɓen si wanaa weltingol on -onon gomɗimɓe ɓen- wonnde ko O walloowo on e ayɓe mon, e fii no ɓerɗe deeƴira ngal ballal. Anndon non foolugol wanaa ɗuuɗere konu jokki, foolugol ko ka Alla Seniiɗo On iwrata. Pellet, Alla ko Fooluɗo mo gooto foolataa e laamu Makko, Ñeeñuɗo e Sari'a Makko e Toppitagol Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ يُغَشِّيكُمُ ٱلنُّعَاسَ أَمَنَةٗ مِّنۡهُ وَيُنَزِّلُ عَلَيۡكُم مِّنَ ٱلسَّمَآءِ مَآءٗ لِّيُطَهِّرَكُم بِهِۦ وَيُذۡهِبَ عَنكُمۡ رِجۡزَ ٱلشَّيۡطَٰنِ وَلِيَرۡبِطَ عَلَىٰ قُلُوبِكُمۡ وَيُثَبِّتَ بِهِ ٱلۡأَقۡدَامَ
Jantee -onon ɓee gomɗimɓe- tuma nde Alla hippunoo ŋoŋre e mooɗon hoolaare ɓaawo kulol ko heɓunoo on fii ayɓe mon, Himo Jippinana ndiyam ka kammu fii laɓɓinirgol on tayreeji mon, O ittana on sowonsinoore seytaane, O tabintinira ɗum ɓerɗe mon ɗen no ɓalli mon ɗin tabitiroya ka hare O tabintina kadi teppe ɗen ka njaareendi hara ɗe mortaaki.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ يُوحِي رَبُّكَ إِلَى ٱلۡمَلَٰٓئِكَةِ أَنِّي مَعَكُمۡ فَثَبِّتُواْ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْۚ سَأُلۡقِي فِي قُلُوبِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ ٱلرُّعۡبَ فَٱضۡرِبُواْ فَوۡقَ ٱلۡأَعۡنَاقِ وَٱضۡرِبُواْ مِنۡهُمۡ كُلَّ بَنَانٖ
Tuma nde Joomi maa -an Annabiijo- wahyinaynoo e Malaa'ikaaɓe ɓeydiraaɓe gomɗimɓe ɓen badri : "Min Miɗo wonndi e mo'on -Malaa'ika'en- : semmbinee tun gomɗimɓe ɓen ka hare. Arma Mi bugoo kulol tiiɗungol e ɓerɗe heeferɓe ɓen. Tappee -onon ɓee gomɗimɓe- daaɗe heeferɓe ɓen no ɓe maayira, tappon e maɓɓe kala ka fontotoo ñobboo e maɓɓe haa ɓe yana ngam be horo habde e mon.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِأَنَّهُمۡ شَآقُّواْ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥۚ وَمَن يُشَاقِقِ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥ فَإِنَّ ٱللَّهَ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ
Kon ko heɓi heeferaaɓe ɓen e wareede piyiree e seraaji fow, ka tawde ɓe lunndike Alla e Nulaaɗo Makko on, ɓe jokkaa ko ɓe yamiraa, ɓe seli ko ɓe haɗaa. "Kala non lunndiiɗo Alla e Nulaaɗo Makko on, haray pellet, Alla ko saɗtuɗo leptirgol wareede dahee aduna, e naadeede Yitte laakara".
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكُمۡ فَذُوقُوهُ وَأَنَّ لِلۡكَٰفِرِينَ عَذَابَ ٱلنَّارِ
Ɗen lepte mon jantaaɗe -onon lunndiiɓe Alla e Nulaaɗo Makko on- ; meeɗee ɗe aduna, ka laakara kadi, no woodani on lepte Yiite si on maayii e keeferaaku.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِذَا لَقِيتُمُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ زَحۡفٗا فَلَا تُوَلُّوهُمُ ٱلۡأَدۡبَارَ
Ko onon yo gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, si on hawrii e sirkooɓe ɓen ka hare hiɓe mooɓii ɓadii on, ko saɗti woo wata on dogu ɓe, huccinanon ɓe ɓabbe on laawoɗon. Ko yo on tabitu yeeso maɓɓe, muññoɗon, tawde Alla no wonndi e mooɗon.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَن يُوَلِّهِمۡ يَوۡمَئِذٖ دُبُرَهُۥٓ إِلَّا مُتَحَرِّفٗا لِّقِتَالٍ أَوۡ مُتَحَيِّزًا إِلَىٰ فِئَةٖ فَقَدۡ بَآءَ بِغَضَبٖ مِّنَ ٱللَّهِ وَمَأۡوَىٰهُ جَهَنَّمُۖ وَبِئۡسَ ٱلۡمَصِيرُ
Kala huccintinanɗo ɓe ɓabbal mun dogugol hare nden nde ñalnde, hara wanaa heɓɓitantooɗo hare nden maa etoo no ukkora e fedde juulɓe ɓen fii faabagol ; gomɗii haray on ɗon ruttodii e tikkere immorde ka Alla, jaaƴorde makko nden laakara ko Jahannama nge bonii ruttorde!
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• في الآيات اعتناء الله العظيم بحال عباده المؤمنين، وتيسير الأسباب التي بها ثبت إيمانهم، وثبتت أقدامهم، وزال عنهم المكروه والوساوس الشيطانية.
Aayeeje ɗen no joopii toppitagol Alla fiyaake jeyaaɓe Makko gomɗimɓe ɓen, e newinangol ɓe tabital gomɗinal maɓɓe, e ñiiɓugol teppe maɓɓe, O ittana ɓe sowonsinoore seytaane.

• أن النصر بيد الله، ومن عنده سبحانه، وهو ليس بكثرة عَدَدٍ ولا عُدَدٍ مع أهمية هذا الإعداد.
Wonnde ballal ngal ko juuɗe Alla woni, wanaa ɗuuɗugol konu ɗum jokki.

• الفرار من الزحف من غير عذر من أكبر الكبائر.
Dogugol hare ko aldaa e nganto ko jeyaaɗum e bakkatuuji mawɗi.

• في الآيات تعليم المؤمنين قواعد القتال الحربية، ومنها: طاعة الله والرسول، والثبات أمام الأعداء، والصبر عند اللقاء، وذِكْر الله كثيرًا.
Aayeeje ɗen no tinndina gomɗimɓe ɓen tugaale hare, wano : Ɗoftagol Alla e Nulaaɗo on, e tabitugol hoore teppe ɗen yeeso ayɓe ɓen, e muñagol ñalnde hare nden, e jantagol Alla ko ɗuuɗi.

فَلَمۡ تَقۡتُلُوهُمۡ وَلَٰكِنَّ ٱللَّهَ قَتَلَهُمۡۚ وَمَا رَمَيۡتَ إِذۡ رَمَيۡتَ وَلَٰكِنَّ ٱللَّهَ رَمَىٰ وَلِيُبۡلِيَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ مِنۡهُ بَلَآءً حَسَنًاۚ إِنَّ ٱللَّهَ سَمِيعٌ عَلِيمٞ
On wariraano sirkooɓe ɓen -onon gomɗimɓe ɓen- ñalnde badri doole mon : si ko woni, ko Alla wariri ɓe wallitagol on. A feranooki -an Annabiijo- sirkooɓe ɓen tuma ferinoɗaa ɓe : si ko woni, ko Alla woni ko ferii ɓe, e fii yo O jarribor gomɗimɓe ɓen foolugol ayɓe maɓɓe e hoore ko ɓe fanɗi e limoore, no ɓe yettira Mo. Pellet, Alla ko Nanoowo du'aaji mon e halaji mon, Annduɗo golle e ko moƴƴani on.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكُمۡ وَأَنَّ ٱللَّهَ مُوهِنُ كَيۡدِ ٱلۡكَٰفِرِينَ
Koo ko jantaa e wareede sirkooɓe ɓen, e fereede ɓe tuma nde ɓe foolanoo ɓe dogii, e neeminirgol gomɗimɓe ɓen foolude ayɓe maɓɓe ; ko ka Alla iwri, Alla non ko lo'inoowo pewje heeferɓe fewjanooɓe lislaamu ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِن تَسۡتَفۡتِحُواْ فَقَدۡ جَآءَكُمُ ٱلۡفَتۡحُۖ وَإِن تَنتَهُواْ فَهُوَ خَيۡرٞ لَّكُمۡۖ وَإِن تَعُودُواْ نَعُدۡ وَلَن تُغۡنِيَ عَنكُمۡ فِئَتُكُمۡ شَيۡـٔٗا وَلَوۡ كَثُرَتۡ وَأَنَّ ٱللَّهَ مَعَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Si on sirkooɓe ɓen on ɗaɓɓii uddital nde Alla liɓata lepte Makko ɗen e tooñooɓe jaggita ɓen, gomɗii haray nden ɗaɓɓannde mon heɓii on, O Jippini e mon lepte mon e tasakuyee gomɗuɓe ɓen. Si on haɗitike on e ɗaɓɓugol ɗum, haray ko ɗum ɓuri moƴƴannde on, tawde haawnaaki ka O nennanta on. Si on fillitike ɗaɓɓugol ɗum e haɓidugol e gomɗimɓe ɓen, Men fillitoto leptugol on, e hoore non fedde mon nden duncantaa on hay e huunde, hay si nde ɗuuɗii yeeso gomɗimɓe ɓen.Tawde pellet, Alla no wonndi e gomɗimɓe ɓen, mo Alla walli fooletaake.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ أَطِيعُواْ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥ وَلَا تَوَلَّوۡاْ عَنۡهُ وَأَنتُمۡ تَسۡمَعُونَ
Ko onon yo gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, ɗoftee Alla e Nulaaɗo Makko on, wata on ɗuurnor mo lunndagol yamirooje makko hara hiɗon nanude Aayeeje Alla ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَكُونُواْ كَٱلَّذِينَ قَالُواْ سَمِعۡنَا وَهُمۡ لَا يَسۡمَعُونَ
Wata -oonon ɓee gomɗimɓe- on wa'u wa naafiqiiɓe e sirkooɓe wi'aynooɓe tuma nani Aayeeje Alla ɗen : "Men nanirii noppi amen ko janngaa kon e Alqur'aana", tawi ɓe alaa nanirde taskagol waajitoo ; sakko ɓe nafitora ko ɓe nani.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ إِنَّ شَرَّ ٱلدَّوَآبِّ عِندَ ٱللَّهِ ٱلصُّمُّ ٱلۡبُكۡمُ ٱلَّذِينَ لَا يَعۡقِلُونَ
Pellet, ko ɓuri bonnde e ko ruuɗayɗi leydi ndin ka Alla, ko faaɗuɓe ɓe nanataa ɓen goonga jaɓa, mbobiɗuɓe ɓe wowlataa, ɓe haaqqiltaa ɓen yamirooje Alla e haɗaaɗi Makko ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَوۡ عَلِمَ ٱللَّهُ فِيهِمۡ خَيۡرٗا لَّأَسۡمَعَهُمۡۖ وَلَوۡ أَسۡمَعَهُمۡ لَتَوَلَّواْ وَّهُم مُّعۡرِضُونَ
Sinno Alla annduno e ɓee sirkooɓe fenooɓe moƴƴere, O naninayno ɓe nde ɓe nafitora, kono tawno O anndiino moƴƴere alaa e maɓɓe. Hay si O naninno ɓe non -nde moƴƴere-, ɓe huccitayno e gomɗinal ngal hara ko ɓe ɗuurnii ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ ٱسۡتَجِيبُواْ لِلَّهِ وَلِلرَّسُولِ إِذَا دَعَاكُمۡ لِمَا يُحۡيِيكُمۡۖ وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ يَحُولُ بَيۡنَ ٱلۡمَرۡءِ وَقَلۡبِهِۦ وَأَنَّهُۥٓ إِلَيۡهِ تُحۡشَرُونَ
Ko onon yo gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, nootoree Alla e Nulaaɗo Makko on jebbilanagol yamirooje maɓɓe woɗɗitoo haɗaaɗi maɓɓe si ɓe noddii on fii ko wuurnata on e goonga, anndon pellet, Alla ko haɗtanɗo kala huunde, Himo haɗtanni heedugol hakkunde mon e goonga kan si on arii salaade ka, awa yaccee e makka, felliton wonnde ko ka Alla tun woni ko mooɓoyteɗon Ñalnde Darngal, O yoɓitoya on njɓdi golle mon ɗen aduna.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱتَّقُواْ فِتۡنَةٗ لَّا تُصِيبَنَّ ٱلَّذِينَ ظَلَمُواْ مِنكُمۡ خَآصَّةٗۖ وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ
Reenee -onon ɓee gomɗimɓe- e lepte ɗe heɓataa yedduɓe e mon ɓen tun. Anndon pellet, Alla ko saɗtuɗo leptugol yeddoowo Mo, rentee e yeddugol mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من كان الله معه فهو المنصور وإن كان ضعيفًا قليلًا عدده، وهذه المعية تكون بحسب ما قام به المؤمنون من أعمال الإيمان.
kala ɓe Alla wonndi e mun ko ɓen foolata, hay si tawii non ko lo'uɓe fanɗuɓe limoore. Alla wonndiray e maɓɓe liimanaaku maɓɓe ngun.

• المؤمن مطالب بالأخذ بالأسباب المادية، والقيام بالتكليف الذي كلفه الله، ثم يتوكل على الله، ويفوض الأمر إليه، أما تحقيق النتائج والأهداف فهو متروك لله عز وجل.
Gomɗinɗo hino ɗaɓɓiraa memmingol sabuuji ɗin, waɗa ko Alla farli kon e makko, hooti o fawoo e Alla. Ko heddii kon, ko juuɗe Alla woni.

• في الآيات دليل على أن الله تعالى لا يمنع الإيمان والخير إلا عمَّن لا خير فيه، وهو الذي لا يزكو لديه هذا الإيمان ولا يثمر عنده.
Aayeeje ɗen hino tinndina wonnde Alla haɗataa gomɗinal e moƴƴere si wanaa on mo moƴƴere alaa e mun, ko on woni jam e Iimaan mawnatah e mum.

• على العبد أن يكثر من الدعاء: يا مقلب القلوب ثبِّت قلبي على دينك، يا مُصرِّف القلوب اصرف قلبي إلى طاعتك.
Hino haani ka jeyaaɗo on ɗuɗɗinta du'aa : ko An yo waylitoowo ɓerɗe, tabintin ɓernde am nde e diina Ma. Ko An yo yiiloowo ɓerɗe, yiilir ɓernde am nde e ɗoftagol Ma.

• أَمَرَ الله المؤمنين ألا يُقِرُّوا المنكر بين أظهرهم فيعُمَّهم العذاب.
Alla yamirii gomɗimɓe ɓen waasde qirritagol bone yeeso maɓɓe sakko lepte ɗen heɓora ɓe.

وَٱذۡكُرُوٓاْ إِذۡ أَنتُمۡ قَلِيلٞ مُّسۡتَضۡعَفُونَ فِي ٱلۡأَرۡضِ تَخَافُونَ أَن يَتَخَطَّفَكُمُ ٱلنَّاسُ فَـَٔاوَىٰكُمۡ وَأَيَّدَكُم بِنَصۡرِهِۦ وَرَزَقَكُم مِّنَ ٱلطَّيِّبَٰتِ لَعَلَّكُمۡ تَشۡكُرُونَ
Annditee -onon ɓee gomɗimɓe-, tuma wonunoɗon seeɗaaɓe Makka, yimɓe ton ɓen no lo'ina on, hiɗon hula nde ayɓe mon wippotoo on. Alla baki on O weerni on Madiina, O semmbiniri on wallugol on e ayɓe mon ka hare badri, O arsiki on immorde e laaɓuɗi; wano konhoyri ndin belajo'o, on yettay neemaaji Alla ɗin, O ɓeydana on, accon yeddugol sakko O teetadɗi e mon o O lepta on.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ لَا تَخُونُواْ ٱللَّهَ وَٱلرَّسُولَ وَتَخُونُوٓاْ أَمَٰنَٰتِكُمۡ وَأَنتُمۡ تَعۡلَمُونَ
Ko onon yom gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, wata on janfor Alla e Nulaaɗo Makko on selugol ɗoftagol ɓe woɗɗitoo haɗaaɗi maɓɓe, janfoɗon koolaaje mon ɗen ka diina e ko wonaa, hara hiɗon anndi ɗum ko janfitagol ; laatoɗon ɗaynitiiɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّمَآ أَمۡوَٰلُكُمۡ وَأَوۡلَٰدُكُمۡ فِتۡنَةٞ وَأَنَّ ٱللَّهَ عِندَهُۥٓ أَجۡرٌ عَظِيمٞ
Anndee -onon ɓee gomɗimɓe-, wonnde pellet, jawle mon ɗen e ɓiɗɓe mon ɓen ko jarrabuyee Alla fii ndaarndagol on, ɗin hino ara sakkaade on e gollangol laakara, ɗi naɓa on kadi e janfa. Anndon non pellet, no ka Alla njoɓdi mawndi ; wata on yeebir ndin njoɓdi reenirgol jawle e ɓiɗɓe mon janfa Sabu mum en.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِن تَتَّقُواْ ٱللَّهَ يَجۡعَل لَّكُمۡ فُرۡقَانٗا وَيُكَفِّرۡ عَنكُمۡ سَيِّـَٔاتِكُمۡ وَيَغۡفِرۡ لَكُمۡۗ وَٱللَّهُ ذُو ٱلۡفَضۡلِ ٱلۡعَظِيمِ
Ko onon yo gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, Anndee pellet, si on hulii Alla on ɗoftike Mo on rentike e haɗaaɗi Makko ɗin, O waɗanay on ko senndindiron goonga e meere hara ɗin jilɓanataa on, O heefana on bakkaatuuji mon O haforana on junuubi mon. Alla ko Jom-Ɓural mawngal, hino jeyaa e maggal, Aljanna mo O marani gomɗuɓe ɓen e jeyaaɓe Makko ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ يَمۡكُرُ بِكَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ لِيُثۡبِتُوكَ أَوۡ يَقۡتُلُوكَ أَوۡ يُخۡرِجُوكَۚ وَيَمۡكُرُونَ وَيَمۡكُرُ ٱللَّهُۖ وَٱللَّهُ خَيۡرُ ٱلۡمَٰكِرِينَ
Janntii -an Nulaaɗo-, tuma nde sirkooɓe ɓen fewjanayno maa fii yo ɓe soke maa ɓe ware maa ɓe raɗo maa ka laydi maa. Hiɓe fewjana maa, Alla bonna fewjoore maɓɓe nden. Ko Alla ɓuri moƴƴude e fewjooɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذَا تُتۡلَىٰ عَلَيۡهِمۡ ءَايَٰتُنَا قَالُواْ قَدۡ سَمِعۡنَا لَوۡ نَشَآءُ لَقُلۡنَا مِثۡلَ هَٰذَآ إِنۡ هَٰذَآ إِلَّآ أَسَٰطِيرُ ٱلۡأَوَّلِينَ
Si Aayeeje Amen ɗen janngaama e maɓɓe, ɓe wi'ira townitaare : "Gomɗii men naniino sugu ɗum, sinno men yiɗuno men wowlayno sifa ndee Alqur'aanare, ndee nde men nani ɗoo wonaali si wanaa penaale adinoobe ; men gomɗintaa nde".
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ قَالُواْ ٱللَّهُمَّ إِن كَانَ هَٰذَا هُوَ ٱلۡحَقَّ مِنۡ عِندِكَ فَأَمۡطِرۡ عَلَيۡنَا حِجَارَةٗ مِّنَ ٱلسَّمَآءِ أَوِ ٱئۡتِنَا بِعَذَابٍ أَلِيمٖ
Jantii kadi -an Nulaaɗo-, tuma sirkooɓe ɓen wi'unoo : "Yaa Alla, si tawii ko Muhammadu addi kon ko goonga, haray saaƴin e amen kaaƴe immorde ka kammu ko halka men, maa addanaa men lepte muusuɗe". Ɓe wowliri ɗum fantingol yeddude.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا كَانَ ٱللَّهُ لِيُعَذِّبَهُمۡ وَأَنتَ فِيهِمۡۚ وَمَا كَانَ ٱللَّهُ مُعَذِّبَهُمۡ وَهُمۡ يَسۡتَغۡفِرُونَ
Alla siforaali leptoowo mofte maa ɗe -no ɓe foti waade- hara -an Muhammadu- hiɗa hakkunde maɓɓe. Alla siforaali kadi leptoowo ɓe, hara kamɓe hiɓe insinaade Alla junuubi maɓɓe ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الشكر نعمة عظيمة يزيد بها فضل الله تعالى، وينقص عند إغفالها.
Yettugol neema, ko ɓural mawngal, Alla no ɓeydira ngal neema, Himo ɗuytira mo kadi welsindaare.

• للأمانة شأن عظيم في استقامة أحوال المسلمين، ما ثبتوا عليها وتخلقوا بها، وهي دليل نزاهة النفس واعتدال أعمالها.
ko hoolaare woni fii moƴƴingol fiyaake juulɓe ɓen fotde hiɓe ñiiɓi e mayre,konde daliil senaade fittaandu e nundal golle mayru.

• ما عند الله من الأجر على كَفِّ النفس عن المنهيات، خير من المنافع الحاصلة عن اقتحام المناهي لأجل الأموال والأولاد.
Ko Alla marani wnkii kon e mbarjaari haɗitagol bone, hino ɓuri moƴƴude e nafawoy heɓotookoy e waɗugol haɗaaɗi fii ɓiɗɓe e jawle.

• في الآيات بيان سفه عقول المعرضين؛ لأنهم لم يقولوا: اللَّهُمَّ إن كان هذا هو الحق من عندك فاهدنا إليه.
Aayeeje ɗen hino joopii ɗayre ɗuurniiɓe ɓen ; tawde ɓe wi'aano : "Yaa Alla, si tawii ɗum ko goonga immorde ka Maaɗa, fewnu men e mun".

• في الآيات فضيلة الاستغفار وبركته، وأنه من موانع وقوع العذاب.
Aayeeje ɗen no ɓanngini ɓure insinagol, holli wonnde ɗum no haɗa yanugol e lepte.

وَمَا لَهُمۡ أَلَّا يُعَذِّبَهُمُ ٱللَّهُ وَهُمۡ يَصُدُّونَ عَنِ ٱلۡمَسۡجِدِ ٱلۡحَرَامِ وَمَا كَانُوٓاْ أَوۡلِيَآءَهُۥٓۚ إِنۡ أَوۡلِيَآؤُهُۥٓ إِلَّا ٱلۡمُتَّقُونَ وَلَٰكِنَّ أَكۡثَرَهُمۡ لَا يَعۡلَمُونَ
Ko honɗum haɗata ɓe lepteede, ɓe faggitike ko leptatat ɓe, ɓe haɗii yimɓe ɓen wanngagol juula ka Juulirde hormante? Ɓee sirkooɓe wonali heftuɓe Alla, heftuɓe Alla ɓen ko hulooɓe Mo ɓen, kono ko ɓuri ɗuuɗude e maɓɓe anndaa ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَمَا كَانَ صَلَاتُهُمۡ عِندَ ٱلۡبَيۡتِ إِلَّا مُكَآءٗ وَتَصۡدِيَةٗۚ فَذُوقُواْ ٱلۡعَذَابَ بِمَا كُنتُمۡ تَكۡفُرُونَ
Julde ɓee sirkooɓe ka Suudu hormante wonaali, si wanaa wuuɗugol e poocagol=pobbugol : "Meeɗiree lepte wareede dahee ñalnde badri -onon ɓee sirkooɓe-sabu kon ko yeddiraynoɗon Alla, fennon Nulaaɗo Makko on".
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ يُنفِقُونَ أَمۡوَٰلَهُمۡ لِيَصُدُّواْ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِۚ فَسَيُنفِقُونَهَا ثُمَّ تَكُونُ عَلَيۡهِمۡ حَسۡرَةٗ ثُمَّ يُغۡلَبُونَۗ وَٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِلَىٰ جَهَنَّمَ يُحۡشَرُونَ
Pellet, ɓen yedduɓe Alla no nafqira jawle maɓɓe ɗen fii sakkagol yimɓe ɓen gaay e laawol diina Alla ngol. Maa ɓe nafqu ɗe e hoore faandaare maɓɓe nden laatotaako, refti ɓe ninsa ɗum, refti ɓe fooliree polgal gomɗimɓe ɓen. Ɓen yedduɓe Alla non, ko ka Jahannama ɓe soggoytee Ñalnde Darngal, ɓe naata nge ɓe lutta e magge.
Arabic explanations of the Qur’an:
لِيَمِيزَ ٱللَّهُ ٱلۡخَبِيثَ مِنَ ٱلطَّيِّبِ وَيَجۡعَلَ ٱلۡخَبِيثَ بَعۡضَهُۥ عَلَىٰ بَعۡضٖ فَيَرۡكُمَهُۥ جَمِيعٗا فَيَجۡعَلَهُۥ فِي جَهَنَّمَۚ أُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡخَٰسِرُونَ
Ɓen heeferɓe nafqirayɓe jawle mun ɗen sakkagol e laawol Alla ngol soggiroyte ka Yiite Jahannama; fii no Alla senndindira hakkunde heeferɓe soɓuɓe ɓen e gomɗimɓe laaɓuɓe ɓen, O waɗa soɓuɓe ɓen yoga maɓɓe dow yoga hiɓe fawondiri, O waɗta ɗum fow ka Yiite Jahannama. Ko ɓen ɗon woni hayruɓe ɓen; tawde ɓe sooyinii ko'e maɓɓe e yimɓe maɓɓe Ñalnde Darngal.
Arabic explanations of the Qur’an:
قُل لِّلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِن يَنتَهُواْ يُغۡفَرۡ لَهُم مَّا قَدۡ سَلَفَ وَإِن يَعُودُواْ فَقَدۡ مَضَتۡ سُنَّتُ ٱلۡأَوَّلِينَ
Maakan ɓee yedduɓe Alla e Nulaaɗo Makko e ɓee yimɓe maa -an Nullaɗo- : si e haɗitike e yeddugol Alla e Nulaaɗo Makko on, sakkoo gomɗimɓe ɓen e laawol Alla ngol; Alla haforanay ɓe ko yawti e junubaaji maɓɓe, islaamu on ko non o yaafoto ko feƴƴi. Si ɓe fillitike non yeddugol, haray gomɗii sunna Alla on yawtii e edinooɓe ɓen wonnde si ɓe fennii ɓe duumike e yeddugol, Alla yaccoray leptugol ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَقَٰتِلُوهُمۡ حَتَّىٰ لَا تَكُونَ فِتۡنَةٞ وَيَكُونَ ٱلدِّينُ كُلُّهُۥ لِلَّهِۚ فَإِنِ ٱنتَهَوۡاْ فَإِنَّ ٱللَّهَ بِمَا يَعۡمَلُونَ بَصِيرٞ
Onon ɓee gomɗimɓe, haɓee ayɓe mon heeferɓe ɓen haa ɗon ka tawata sirku e sakkoagol juulɓe ɓen e siina Alla kan laatotaako, diina kan e ɗoftaare nden fow laatanoo Alla Mo alaa kafidiiɗo On tun. Si heeferɓe ɓen haɗitike e ko ɓe haɗaa kon e sirku maa sakkagol e laawol Alla ngol; haray selee ɓe, sabu Alla ko ƴellitiiɗo e golle maɓɓe, huunde suuɗaaki Mo e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن تَوَلَّوۡاْ فَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّ ٱللَّهَ مَوۡلَىٰكُمۡۚ نِعۡمَ ٱلۡمَوۡلَىٰ وَنِعۡمَ ٱلنَّصِيرُ
Si ɓe huccii ɓe salike ko ɓe haɗaa kon e sakkagol e laawol Alla ngol, haray fellitee -onon gomɗimɓe ɓen- wonnde Alla ko Giɗo mon. O yooɗii wonnde Giɗo, O yooɗii wonnde Ballo. Mo O walli woo foolay.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الصد عن المسجد الحرام جريمة عظيمة يستحق فاعلوه عذاب الدنيا قبل عذاب الآخرة.
Sakkagol=faddaade Juulirde hormaaande nden ko bone mawɗo, waɗuɗo ɗum no haanaa lepteede aduna ado laakara.

• عمارة المسجد الحرام وولايته شرف لا يستحقه إلّا أولياء الله المتقون.
Wuurnitugol Juulirde hormaande e nden dankitoo nde, ko teddungal ngal Alla hertinani gomɗuɓe ɓen.

• في الآيات إنذار للكافرين بأنهم لا يحصلون من إنفاقهم أموالهم في الباطل على طائل، وسوف تصيبهم الحسرة وشدة الندامة.
Aayeeje ɗen no jertini heeferɓe ɓen wonnde ɓe heɓataa e ko ɓe nafqata kon jawle e meere, ma yan e mu*en mette e satteende suno.

• دعوة الله تعالى للكافرين للتوبة والإيمان دعوة مفتوحة لهم على الرغم من استمرار عنادهم.
Ko Alla noddata kon heeferɓe ɓen e tuubugol arata e liimaanu, ko noddaandu udditanii ndu ɓe ara wondude e canndanlaagal maɓɓe nden fow.

• من كان الله مولاه وناصره فلا خوف عليه، ومن كان الله عدوًّا له فلا عِزَّ له.
Kulol alanaa mo Alla woni Giɗo mun e Ballo mun, kala ganyo e Alla haray teddungal alanaa mo.

۞ وَٱعۡلَمُوٓاْ أَنَّمَا غَنِمۡتُم مِّن شَيۡءٖ فَأَنَّ لِلَّهِ خُمُسَهُۥ وَلِلرَّسُولِ وَلِذِي ٱلۡقُرۡبَىٰ وَٱلۡيَتَٰمَىٰ وَٱلۡمَسَٰكِينِ وَٱبۡنِ ٱلسَّبِيلِ إِن كُنتُمۡ ءَامَنتُم بِٱللَّهِ وَمَآ أَنزَلۡنَا عَلَىٰ عَبۡدِنَا يَوۡمَ ٱلۡفُرۡقَانِ يَوۡمَ ٱلۡتَقَى ٱلۡجَمۡعَانِۗ وَٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ قَدِيرٌ
Anndee -onon ɓee gomɗimɓe-wonnde kala huunde nde honuɗon e heeferɓe ɓen ka jihaadi, haray ko senndugol nde pecce joyaɓe jowi : joyaɓe nay na fecce eyahuɓe jihaadi ɓen, joyoɓal heddingal ngal na senndee pecce jowi : peccal goo fii Alla e Nulaa- ɗo Makko on waɗanee jawle bayti juulɓe ɓen, ge-ɓal goo fii joomiraaɓe ɓadondiral Annabiijo on (yo o his) ka gorol Haasimiyanke e ɓiɗɓe Muttalibi, geɓal goo fii wonɗuɓe ɓen, geɓal goo fii waasuɓe ɓen e miskinaaɓe ɓen, geɓal goo fii seteeɓe (ɗanniibɓe)° lelliraaɓe njooɓe ɓen, si on laatike gomɗimɓe Alla e kon Men Jippini e jeyaaɗo Amen on Muhammadu (yo o his), Ñalnde Badri : senndunde goonga e fenaande, fewndo Alla wallirnoo on foowlugol ayɓe ɓen. Alla ko hattanɗo wallugol on hattanɗo kala hunnde.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ أَنتُم بِٱلۡعُدۡوَةِ ٱلدُّنۡيَا وَهُم بِٱلۡعُدۡوَةِ ٱلۡقُصۡوَىٰ وَٱلرَّكۡبُ أَسۡفَلَ مِنكُمۡۚ وَلَوۡ تَوَاعَدتُّمۡ لَٱخۡتَلَفۡتُمۡ فِي ٱلۡمِيعَٰدِ وَلَٰكِن لِّيَقۡضِيَ ٱللَّهُ أَمۡرٗا كَانَ مَفۡعُولٗا لِّيَهۡلِكَ مَنۡ هَلَكَ عَنۢ بَيِّنَةٖ وَيَحۡيَىٰ مَنۡ حَيَّ عَنۢ بَيِّنَةٖۗ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَسَمِيعٌ عَلِيمٌ
Annditee tuma wonunoɗon ka baŋŋe ɓaɗtoriiɗe ka Madiina, sirkooɓe ɓen hino baŋŋe woɗɗitiiɗe takko Makka, tawi waɗɗiiɓe ɓen no nokku ley mon ko heedi to fonngo maayo boɗeejo. Sinno on saato- ndirno e ɓee sirkooɓe fii fottugol badri, on lurran Kono Seniiɗo On fottindinii on Ñalnde badri e hoore on haldaa; fii yo O laatin fiyaaku waɗaynooɗo -ɗum woni polgal gomɗimɓe ɓen, jaasin heeferɓe ɓen, ɓamta diina Makko kan hoyna sirku-; fii yo maay e maɓɓe kala maayuɗo ɓaawo imminde hujja polgal e dow makko e gomɗimɓe ɓen e hoore fanɗugol maɓɓe ɓanngannde mo, wuuroowo wuura e ɓanngannduyee mo Alla feññinanta mo.heddan- taako hay gooto hujja e dow Alla. Alla ko nanoowo fow, Annduɗo golle maɓɓe, huunde suuɗaaki Mo e ɗum, O yoɓitoyay ɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ يُرِيكَهُمُ ٱللَّهُ فِي مَنَامِكَ قَلِيلٗاۖ وَلَوۡ أَرَىٰكَهُمۡ كَثِيرٗا لَّفَشِلۡتُمۡ وَلَتَنَٰزَعۡتُمۡ فِي ٱلۡأَمۡرِ وَلَٰكِنَّ ٱللَّهَ سَلَّمَۚ إِنَّهُۥ عَلِيمُۢ بِذَاتِ ٱلصُّدُورِ
Annditu -an Nulaaɗo- no jeyaa e ko Alla neeminir-maa an e gomɗimɓe ɓen, tuma nde O hollayno maa sirkooɓe ɓen ka ɗoyngol maaɗa ko ɓe fanɗuɓe, hollitu-ɗaa ɗum gomɗimɓe ɓen, ɓe weltori ɓe ɓurti suusude. Sinno Alla holluno ɓee sirkooɓe ka ɗoyngol maaɗa ko ɓe ɗuuɗuɓe, cuucal wondiiɓe maa ɓen lo'ayno ɓe hola hare nden. Kono Alla hisini on e ɗum O daɗni on fooleede. Alla fanɗini ɓe e giiɗe Nulaaɗo on (yo o his). Pellet, Kanko ko O annduɗo ko woni e ɓerɗe ɗen e wonkiiji ɗin.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ يُرِيكُمُوهُمۡ إِذِ ٱلۡتَقَيۡتُمۡ فِيٓ أَعۡيُنِكُمۡ قَلِيلٗا وَيُقَلِّلُكُمۡ فِيٓ أَعۡيُنِهِمۡ لِيَقۡضِيَ ٱللَّهُ أَمۡرٗا كَانَ مَفۡعُولٗاۗ وَإِلَى ٱللَّهِ تُرۡجَعُ ٱلۡأُمُورُ
Annditee -onon ɓee gomɗimɓe-, tuma nde Alla hollaynoo on sirkooɓe ɓen, nde fottunoɗon e maɓɓe, O suusini on haɓidugol e maɓɓe, Himo fanɗina on e gite maɓɓe fii no ɓe haɓidira e mon hara ɓe yiltitaaki, fii no Alla ñaawira fiyaaku laatinooɗo golleteeɗo; golliree yottorgol sirkooɓe ɓen wareede e daheede, neeminira gomɗimɓe ɓen poolal ayɓe. Ko faade ka Alla tun woni ruttorde fiyakuuji ɗin, O yoɓita bonnuɗo e bonnere mun, moƴƴinɗo e moƴƴere mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِذَا لَقِيتُمۡ فِئَةٗ فَٱثۡبُتُواْ وَٱذۡكُرُواْ ٱللَّهَ كَثِيرٗا لَّعَلَّكُمۡ تُفۡلِحُونَ
Ko onon yo ɓen gomɗimɓe Alla e Nulaaɗo Makko on, si on hawrii e fedde heeferɓe ɓen, tabitee wata on dogu, jantoɗon Alla ko ɗuuɗi, ko Kanko woni haɗtanɗo e wallugol on hoore-maɓɓe; belajo'o, on heɓay ko yeliɗon, daɗon ko huluɗon.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• الغنائم لله يجعلها حيث شاء بالكيفية التي يريد، فليس لأحد شأن في ذلك.
Konhoyri(konaandi) ndin ko Alla jeyi, Himo waɗira ndi ka O muuyi no haajiri, gooto alaa haala e ɗum.

• من أسباب النصر تدبير الله للمؤمنين بما يعينهم على النصر، والصبر والثبات والإكثار من ذكر الله.
Hino jeyaa e sabuuji poolgal, nde Alla toppitoranta gomɗimɓe ɓen ko ɓe wallitora, e muñal e tabital e ɗuɗɗinorgol jantoore Alla.

• قضاء الله نافذ وحكمته بالغة وهي الخير لعباد الله وللأمة كلها.
Ñaawoore Alla nden ko golleteende, hikma Makko on ko yottiiɗo : ko ɗum woni moƴƴere e jeyaaɓe Makko ɓen e mofte ɗen denndaangal.

وَأَطِيعُواْ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥ وَلَا تَنَٰزَعُواْ فَتَفۡشَلُواْ وَتَذۡهَبَ رِيحُكُمۡۖ وَٱصۡبِرُوٓاْۚ إِنَّ ٱللَّهَ مَعَ ٱلصَّٰبِرِينَ
Ɗoftee Alla e Nulaaɗo Makko on ka golle e ka haala e denndaangal fiyakuuji mon. Wata on luutondir e miijo; sabu ɗum lo'inay on hulon nawa doole mon. Muññee si on fottii e ayɓe ɓen, pellet, Alla no wonndiri e muññiiɓe ɓen ballal e poolal. Kala non mo Alla wonndi e mun, ko onɗon foolata.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا تَكُونُواْ كَٱلَّذِينَ خَرَجُواْ مِن دِيَٰرِهِم بَطَرٗا وَرِئَآءَ ٱلنَّاسِ وَيَصُدُّونَ عَن سَبِيلِ ٱللَّهِۚ وَٱللَّهُ بِمَا يَعۡمَلُونَ مُحِيطٞ
Wata on wa'u wa ɓen sirkooɓe yaltirnooɓe Makka townitaare e yiinagol yimɓe, hiɓe faddo yimbe e diina Alla kan ɓe haɗa naatugol e makka. Alla non ko huɓindiiɗo ko ɓe gollata, huunde e golle maɓɓe suuɗaaki Mo, O yoɓitoyay ɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِذۡ زَيَّنَ لَهُمُ ٱلشَّيۡطَٰنُ أَعۡمَٰلَهُمۡ وَقَالَ لَا غَالِبَ لَكُمُ ٱلۡيَوۡمَ مِنَ ٱلنَّاسِ وَإِنِّي جَارٞ لَّكُمۡۖ فَلَمَّا تَرَآءَتِ ٱلۡفِئَتَانِ نَكَصَ عَلَىٰ عَقِبَيۡهِ وَقَالَ إِنِّي بَرِيٓءٞ مِّنكُمۡ إِنِّيٓ أَرَىٰ مَا لَا تَرَوۡنَ إِنِّيٓ أَخَافُ ٱللَّهَۚ وَٱللَّهُ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ
Annditee kadi -onon ɓee gomɗimɓe- wonnde no jeyaa e ko Alla neeminiri on, tuma nde seytaane cuɗannoo sirkooɓe ɓen golle maɓɓe, osuusniɓe cuyni=suusni ɓe haɓidugol e juulɓe ɓen o wi'ani ɓe : "Fooloowo on alaa hannde, min ko mi kawtal mon walloowo on e ayɓe mon". Nde feddeeji ɗiɗi fottii tiinde e taasannde : fedde gomɗimɓe ɓen hiɓe wonndi e Malaa'ika ko walla ɓe, e fedde sirkooɓe ɓen hiɓe wonndi e seytaane hoynoowo ɓe; seytaane hucciti laawii o wi'ani sirkooɓe ɓen : "Min ko mi daɗndiiɗo e mon, min miɗo sutii Malaa'ikaaɓe arɓe faabagol gomɗimɓe ɓen, min mi hulii wata Alla halkan. Alla ko saɗtuɗo lepte, gooto haɗtanaa ronndagol lepte makko ɗen".
Arabic explanations of the Qur’an:
إِذۡ يَقُولُ ٱلۡمُنَٰفِقُونَ وَٱلَّذِينَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٌ غَرَّ هَٰٓؤُلَآءِ دِينُهُمۡۗ وَمَن يَتَوَكَّلۡ عَلَى ٱللَّهِ فَإِنَّ ٱللَّهَ عَزِيزٌ حَكِيمٞ
Annditee kadi tuma nde naafiqiiɓe ɓen e lo'uɓe iimaanu ɓen wi'aynoo: "Ɓee juulɓe hodirii fodugol foolirde ayɓe ɓen e hoore fanɗugol limoore maɓɓe ɗuuɗugol limoore ayɓe maɓɓe". Ɓe anndaali non wonnde kala fawiiɗo e Alla o hoolii fodoore Makko, haray pellet, Alla ko walloowo mo, no o lo'iri woo. Alla ko Fooluɗo mo fooletaake, Ñeeñuɗo e fotde Makko e Sari'a Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَوۡ تَرَىٰٓ إِذۡ يَتَوَفَّى ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ ٱلۡمَلَٰٓئِكَةُ يَضۡرِبُونَ وُجُوهَهُمۡ وَأَدۡبَٰرَهُمۡ وَذُوقُواْ عَذَابَ ٱلۡحَرِيقِ
Sinno a seedatono -an Nulaaɗo- ɓee yedduɓe Alla e Nulaaɗo makko on tuma Malaa'ikaaɓe ɓen tamata pittaali maɓɓe ɗin, ɓe piya geece maɓɓe tuma ɓe fewti, ɓe piya kadi ɓabbe maɓɓe tuma ɓe hucciti fii laawagol, ɓe wi'orana ɓe:"Meeɗee -onon ɓee heeferɓe- lepte sunnooje ɗen". Sinno a seedina ɗum, a seedatona fiyaaku mawɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
ذَٰلِكَ بِمَا قَدَّمَتۡ أَيۡدِيكُمۡ وَأَنَّ ٱللَّهَ لَيۡسَ بِظَلَّٰمٖ لِّلۡعَبِيدِ
Ɗen lepte muusuɗe tuma tamude pittaali mon -onon ɓee heeferɓee-, e lepte sunnooje ɗen ka genaale mon e ka laakara, ko sabu ko juuɗe mon ɗen faggitii kon aduna. Alla non wanaali tooñoowo yimɓe ɓen, ko nunɗal O ñaawirta hakkunde maɓɓe, tawde ko O Ñeeño Nunɗuɗo.
Arabic explanations of the Qur’an:
كَدَأۡبِ ءَالِ فِرۡعَوۡنَ وَٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡۚ كَفَرُواْ بِـَٔايَٰتِ ٱللَّهِ فَأَخَذَهُمُ ٱللَّهُ بِذُنُوبِهِمۡۚ إِنَّ ٱللَّهَ قَوِيّٞ شَدِيدُ ٱلۡعِقَابِ
Ɗen lepte yanuɗe e ɓen heeferaaɓe, wanaa kamɓe tun heeranii, ɗum ko sunna Alla e yeddunooɓe yawtuɓe e jamaanu e waktu; wano woowiigu yimɓe Fir'awna e mofte adinooɓe, nde ɓe yeddunoo Alla Seniiɗo on, Alla nanngitirno ɓe junuubi mabbe ɗin nanngannde Fooluɗo Haɗtanɗo, O Jippini lepte ɗen e maɓɓe. Pellet, Alla ko Tiiɗuɗo mo gooto foolataa, Saɗtuɗo leptugol yeddoowo Mo.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• البَطَر مرض خطير ينْخَرُ في تكوين شخصية الإنسان، ويُعَجِّل في تدمير كيان صاحبه.
Dulleendi ko ñawu hulɓiniingu, na bonna neɗɗan-kaagu neɗɗo, yaccina halkaare makko.

• الصبر يعين على تحمل الشدائد والمصاعب، وللصبر منفعة إلهية، وهي إعانة الله لمن صبر امتثالًا لأمره، وهذا مشاهد في تصرفات الحياة.
Muñal no wallitoo e roondaade saɗtuɗi e musibbaaji. Muñal no mari nafooje ka Alla : Alla wallay kala muññiiɗo ɗoftii yamiroore Makko, dum no seeda e pirlitale nguurdam feƴƴuɓe.

• التنازع والاختلاف من أسباب انقسام الأمة، وإنذار بالهزيمة والتراجع، وذهاب القوة والنصر والدولة.
Pooɗondiral e luutondiral ko senndayɗi mofte, ɗum ko jertinaango fooleede yiltora ɓaawo, adda jaasere naɓa doole e balla e dawla.

• الإيمان يوجب لصاحبه الإقدام على الأمور الهائلة التي لا يُقْدِم عليها الجيوش العظام.
Liimanaaku no naɓa jom-mu'un e waɗugol piiji njani njanɗi konu tiiɗungu hattanaa waɗude.

ذَٰلِكَ بِأَنَّ ٱللَّهَ لَمۡ يَكُ مُغَيِّرٗا نِّعۡمَةً أَنۡعَمَهَا عَلَىٰ قَوۡمٍ حَتَّىٰ يُغَيِّرُواْ مَا بِأَنفُسِهِمۡ وَأَنَّ ٱللَّهَ سَمِيعٌ عَلِيمٞ
Ɗen lepte tiiɗuɗe, ko tawde Alla si neeminirii yimɓe neema, O ɓoorataa mo e maɓɓe haa ɓe waylira wonkiiji maɓɓe ɗin ɓe iwa e laaɓal immorde e gomɗinal e peewal e yettugol neema faade bone immorde e yeddugol Alla e neemaaji Makko ɗin. E wonnde pellet, Alla ko Nanoowo haalaaji jeyaaɓe Makko ɓen, Annduɗo kuuɗe maɓɓe, huunde suuɗaaki mo e ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
كَدَأۡبِ ءَالِ فِرۡعَوۡنَ وَٱلَّذِينَ مِن قَبۡلِهِمۡۚ كَذَّبُواْ بِـَٔايَٰتِ رَبِّهِمۡ فَأَهۡلَكۡنَٰهُم بِذُنُوبِهِمۡ وَأَغۡرَقۡنَآ ءَالَ فِرۡعَوۡنَۚ وَكُلّٞ كَانُواْ ظَٰلِمِينَ
Fiyaaku ɓee ɗoo heeferɓe, no wa'i fiyaaku ɓeya yeddunooɓe Alla wano yimɓe Fir'awna ɓen e ɗen mofte adinooɓe fennuuɓooɓe Aayeeje Joomi maɓɓe. Alla halkiri ko ɓe faggitori kon geddi. Alla hakiri yimɓe Fir'awna ɓen yoolagol ka maaya. Kala e yimɓe Fir'awna ɓen e mofte adinooɓe ɓen ɓe laatino tooñooɓe sabu yeddugol maɓɓe Alla sirkana Mo. Ɓe waɗɗinani ko'e-maɓɓe lepte Seniiɗo On, O liɓi ɗe e maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ شَرَّ ٱلدَّوَآبِّ عِندَ ٱللَّهِ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ فَهُمۡ لَا يُؤۡمِنُونَ
Ko ɓuri bonnde e ko ruugata kon ko hoore leydi, ko ɓen yedduɓe Alla e Nulaaɗo Makko on. Kamɓe ɓe gomɗintaa hay si Aaya kala arii e maɓɓe; ɓe heddoto e keeferaaku. Gomɗii laawi peewal ɗin bonirii ɓe -immorde e haqqil e nanɗe e giiɗe.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلَّذِينَ عَٰهَدتَّ مِنۡهُمۡ ثُمَّ يَنقُضُونَ عَهۡدَهُمۡ فِي كُلِّ مَرَّةٖ وَهُمۡ لَا يَتَّقُونَ
Ko ɓen ɓe ƴettidataa ahadi -wano Banu Qurayza en refti ɓe firta ahadi maɓɓe ndin e kala laawol, hara kamɓe ɓe hulataa Alla. Ɓe hunnataa ahadi.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَإِمَّا تَثۡقَفَنَّهُمۡ فِي ٱلۡحَرۡبِ فَشَرِّدۡ بِهِم مَّنۡ خَلۡفَهُمۡ لَعَلَّهُمۡ يَذَّكَّرُونَ
Si a hawrii ɓee firtooɓe ahadi ka hare -an Nulaaɗo-, haray yagginir ɓe haa woɗɓe goo nana ɗum. Belajo'o, ɓe taskitoto fiyaaku yagginaaɓe ɓen, ɓe hula haɓidugol e maaɗa e hollirde anyɓe e dow.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِمَّا تَخَافَنَّ مِن قَوۡمٍ خِيَانَةٗ فَٱنۢبِذۡ إِلَيۡهِمۡ عَلَىٰ سَوَآءٍۚ إِنَّ ٱللَّهَ لَا يُحِبُّ ٱلۡخَآئِنِينَ
Si a hulii -an Nulaaɗo- nde yimɓe ɓe ahodu-ɗaa firtata ahadi, anndin ɓe bugitagol ahadi maɓɓe ndin haa foton e anndugol ɗum, wata a juhir ɓe ko adi anndingol ɗum; tawde ɗum ko e janfa jeyaa, Alla non yiɗaa janfotooɓe ɓen, rento an e janfa.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَلَا يَحۡسَبَنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ سَبَقُوٓاْۚ إِنَّهُمۡ لَا يُعۡجِزُونَ
Wata ɓen heeferɓe sikku wonnde ɓe laawike lepte Alla ɗen. Pellet, ɓe laawaaki ɗe, ɓe hawray e majje.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَعِدُّواْ لَهُم مَّا ٱسۡتَطَعۡتُم مِّن قُوَّةٖ وَمِن رِّبَاطِ ٱلۡخَيۡلِ تُرۡهِبُونَ بِهِۦ عَدُوَّ ٱللَّهِ وَعَدُوَّكُمۡ وَءَاخَرِينَ مِن دُونِهِمۡ لَا تَعۡلَمُونَهُمُ ٱللَّهُ يَعۡلَمُهُمۡۚ وَمَا تُنفِقُواْ مِن شَيۡءٖ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ يُوَفَّ إِلَيۡكُمۡ وَأَنتُمۡ لَا تُظۡلَمُونَ
Hebiloranee ɓe -onon gomɗimɓe ɓen- kala ko hattanɗon e hebilugol; wano ndagaaje werlaade, hebilanon ɓe kadi pucci mon humaaɗi ɗin fii laawol Alla, hulɓiniron ɗum ayɓe Alla e ayɓe mon heeferɓe ɓen ɓe no habbitoo(tommboo) on e yiiloode jamaanu, hulɓiniron ɗum kadi yimɓe goo ɓe onon on anndaa kono Alla kan hino anndi ɓe anndi ko mi soomi e wonkiiji maɓɓe. Kala woo ko nafquɗon e laawol Alla ngol -ɗuuɗi fanɗi- Alla lontinanay on ɗum aduna, O okka on baraaji mun laakara. Yaccee e nafqugol fii laawol Makko ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
۞ وَإِن جَنَحُواْ لِلسَّلۡمِ فَٱجۡنَحۡ لَهَا وَتَوَكَّلۡ عَلَى ٱللَّهِۚ إِنَّهُۥ هُوَ ٱلسَّمِيعُ ٱلۡعَلِيمُ
Si ɓe liiƴanike sulhu(beldal) ngun ɓe firtii haɓugol ma, haray an kadi Nulaaɗo- liiƴano ngu, ahodaa e maɓɓe fawoɗaa e Alla hooloɗaa Mo, O hoynataa ma. Pellet, Kanko ko O nanoowo haalaaji maɓɓe, annduɗo annuyeeji maɓɓe e kuuɗe maɓɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• من فوائد العقوبات والحدود المرتبة على المعاصي أنها سبب لازدجار من لم يعمل المعاصي، كما أنها زجر لمن عملها ألا يعاودها.
Hino jeyaa e nafooje lepte yawtooɓe keeri ɗin, ɗum ko sabaabu mbo rentinay yeddooɓe goo fii wata ɓe fillito.

• من أخلاق المؤمنين الوفاء بالعهد مع المعاهدين، إلا إن وُجِدت منهم الخيانة المحققة.
Hino jeyaa e jikku gomɗimɓe ɓen, hunnugol ahadi e ahodaaɓe fotde ɓen tawraaka janfa.

• يجب على المسلمين الاستعداد بكل ما يحقق الإرهاب للعدو من أصناف الأسلحة والرأي والسياسة.
Hino haani ka juulɓe ɓen hebloraade kala ko in hulɓinta ayɓe ɓen, immorde e nooneeji joge(jogitaaje) -hare e miijo e dawro.

• جواز السلم مع العدو إذا كان فيه مصلحة للمسلمين.
Hino dagoo sulfondirgol=beldal e ayɓe ɓen si tawii maslaha no woodani juulɓe ɓen e mun.

وَإِن يُرِيدُوٓاْ أَن يَخۡدَعُوكَ فَإِنَّ حَسۡبَكَ ٱللَّهُۚ هُوَ ٱلَّذِيٓ أَيَّدَكَ بِنَصۡرِهِۦ وَبِٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Si ɓe faandorike liiƴanagol sulfu on acca hare nden janagol ma -an Nulaɗo-, anndu pellet, Alla yonii ma e janfa maɓɓe kan. Ko Kanko woni semmbinirɗo ma ballal Makko ngal, O semmbinir maa kadi wallitagol gomɗimɓe ferɓe ɓen e Ansaaru'en.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَأَلَّفَ بَيۡنَ قُلُوبِهِمۡۚ لَوۡ أَنفَقۡتَ مَا فِي ٱلۡأَرۡضِ جَمِيعٗا مَّآ أَلَّفۡتَ بَيۡنَ قُلُوبِهِمۡ وَلَٰكِنَّ ٱللَّهَ أَلَّفَ بَيۡنَهُمۡۚ إِنَّهُۥ عَزِيزٌ حَكِيمٞ
O woowindiri hakkunde ɓerɗe gomɗimɓe ɓen ɓe O wallir maa e mun. Sinno a nafquno ko woni ka leydi kon e jawle fow fii no ɓerɗe maɓɓe woowondira, a waawataano ɗum. Ko woni tun ko Alla tan woni woowindirɗo ɓe. Pellet, Kanko ko O Fooluɗo e laamu Makko Mo fooletaake, Ñeeñuɗo e kattal mun e toppitagol Mun e sari'a Mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّبِيُّ حَسۡبُكَ ٱللَّهُ وَمَنِ ٱتَّبَعَكَ مِنَ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ
Ko an yo Annabiijo, Alla yonii ma bone ayɓe maa ɓen, O yonii kadi gomɗimɓe wonduɓe e maa ɓen. Hoolo Alla fawoɗaa e Makko.
Arabic explanations of the Qur’an:
يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّبِيُّ حَرِّضِ ٱلۡمُؤۡمِنِينَ عَلَى ٱلۡقِتَالِۚ إِن يَكُن مِّنكُمۡ عِشۡرُونَ صَٰبِرُونَ يَغۡلِبُواْ مِاْئَتَيۡنِۚ وَإِن يَكُن مِّنكُم مِّاْئَةٞ يَغۡلِبُوٓاْ أَلۡفٗا مِّنَ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بِأَنَّهُمۡ قَوۡمٞ لَّا يَفۡقَهُونَ
Ko an yo Annabaajo, suusin gomɗimɓe ɓen e hare, softinaa ɓe e ɗum. Si on e mooɗon -onon gomɗim-ɓe ɓen- noogayo muññiiɓe haɓidugol e heeferɓe ɓen, ɓe foolay teemeɗɗe ɗiɗo heeferɓe; si no e mooɗon kadi teemeedere muññiiɓe, ɓe foolay ujunere e heeferɓe ɓen; tawde heeferɓe ɓen ko yimɓe ɓe faamataa sunna Alla on e wallitagol waliyaaɓe Makko ɓen raɗoo ayɓe Makko ɓen, ɓe faltotaako kadi ko faanda ko e hare, kamɓe ɓe haɓay tun fii toowde e aduna.
Arabic explanations of the Qur’an:
ٱلۡـَٰٔنَ خَفَّفَ ٱللَّهُ عَنكُمۡ وَعَلِمَ أَنَّ فِيكُمۡ ضَعۡفٗاۚ فَإِن يَكُن مِّنكُم مِّاْئَةٞ صَابِرَةٞ يَغۡلِبُواْ مِاْئَتَيۡنِۚ وَإِن يَكُن مِّنكُمۡ أَلۡفٞ يَغۡلِبُوٓاْ أَلۡفَيۡنِ بِإِذۡنِ ٱللَّهِۗ وَٱللَّهُ مَعَ ٱلصَّٰبِرِينَ
Jooni non Alla hoynanii on -onon gomɗimɓe ɓen- ko O anndi kon lo'ere mon nden, O waɗɗini e gooto mon kala tabitugol yeeso heeferɓe diɗo ɓen diini sappo e maɓɓe. Si no e mooɗon teemedere muññiiɓe haɓidugol e heeferɓe ɓen, ɓe foolay teemeɗɗe ɗiɗo; si no e mooɗon ujunere muññiiɓe, ɓe foolay ujunnaaje ɗiɗi heeferɓe e duŋayee Alla. Alla no wonndi e muññiiɓe gomɗimɓe ɓen.
Arabic explanations of the Qur’an:
مَا كَانَ لِنَبِيٍّ أَن يَكُونَ لَهُۥٓ أَسۡرَىٰ حَتَّىٰ يُثۡخِنَ فِي ٱلۡأَرۡضِۚ تُرِيدُونَ عَرَضَ ٱلدُّنۡيَا وَٱللَّهُ يُرِيدُ ٱلۡأٓخِرَةَۗ وَٱللَّهُ عَزِيزٌ حَكِيمٞ
Haananaa Annabiijo nde laatantoo mo dahaaɓe e heeferɓe haɓidaɓe makko ɓen haa o ɗuɗɗina warugol ɓe; fii no ɓe hulira ɓe firta haɓugol mo. Hiɗon faalaa -onon gomɗimɓe ɓen- jogitoragol dahaaɓe ɓen badri soktorɗum(nanngugol coottiigu) Alla non no faalanaa on laakara e kon ko ɓamtirton diina kan. Alla ko Fooluɗo e Jaati Mun e Sifaaji Mun e jeyal Mun, gooto foolataa mo, Ñeeño e kattal(kattane) Mun e sari'a Mun.
Arabic explanations of the Qur’an:
لَّوۡلَا كِتَٰبٞ مِّنَ ٱللَّهِ سَبَقَ لَمَسَّكُمۡ فِيمَآ أَخَذۡتُمۡ عَذَابٌ عَظِيمٞ
Si wanaano binndoodi aditiindi immorde ka Alla, wonnde O daginanii on konhoyri ndin (ganngal)° ngal ndin e soktirgol=soottugol dahaaɓe ɓen, lepte tiiɗuɗe memirayn on sabu kon ko ƴettirɗon konhoyri ndin e soktirgol dahaaɓe ɓen ado wahayu on Jippaade immorde ka Alla daginana on ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
فَكُلُواْ مِمَّا غَنِمۡتُمۡ حَلَٰلٗا طَيِّبٗاۚ وَٱتَّقُواْ ٱللَّهَۚ إِنَّ ٱللَّهَ غَفُورٞ رَّحِيمٞ
Ñaamee -onon gomɗimɓe ɓen- e kon honuɗon e heeferɓe ɓen, hino daganii on. Hulon Alla ɗoftoɗon Mo rentoɗon haɗaaki Makko. Pellet, Alla ko haforanoowo jeyaaɓe Makko gomɗimɓe ɓen, Hinnotooɗo ɓe.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• في الآيات وَعْدٌ من الله لعباده المؤمنين بالكفاية والنصرة على الأعداء.
Aayeeje ɗen no joopii fodoore Alla yonugol gomɗimɓe ɓen walla ɓe e ayɓe ɓen.

• الثبات أمام العدو فرض على المسلمين لا اختيار لهم فيه، ما لم يحدث ما يُرَخِّص لهم بخلافه.
Tabitugol yeeso ayɓe ɓen ko ko waɗɗii juulɓe ɓen wanaa jeejo,si wanaa hara ɓe hoynana liddu=luuti mun.

• الله يحب لعباده معالي الأمور، ويكره منهم سَفْسَافَها، ولذلك حثهم على طلب ثواب الآخرة الباقي والدائم.
Alla no yiɗani jeyaaɓe Makko ɓen marataaji toowuɗi, Himo añani ɓe ko jaasi ɗum, ko ɗum waɗi si O rerɗini ɓe ɗaɓɓugol mbarjaari laakara heddotoondi ndin.

• مفاداة الأسرى أو المنّ عليهم بإطلاق سراحهم لا يكون إلا بعد توافر الغلبة والسلطان على الأعداء، وإظهار هيبة الدولة في وجه الآخرين.
Dahaaɓe ɓen yaafetaake wolla accitee haa ɓe ayɓe ɓen foolee, mirin(haybe) leydi ndin ɓanngana heddii ɓe ɓen.

يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّبِيُّ قُل لِّمَن فِيٓ أَيۡدِيكُم مِّنَ ٱلۡأَسۡرَىٰٓ إِن يَعۡلَمِ ٱللَّهُ فِي قُلُوبِكُمۡ خَيۡرٗا يُؤۡتِكُمۡ خَيۡرٗا مِّمَّآ أُخِذَ مِنكُمۡ وَيَغۡفِرۡ لَكُمۡۚ وَٱللَّهُ غَفُورٞ رَّحِيمٞ
Ko an yo Annabiijo, maakan dahaaɓe mon ɓen badri : "Si Alla no anndi moƴƴere e ɓerɗe mon ɗen, O okkay on ko ɓuri moƴƴude e ko jaɓiranaɗon kon fii soktagol. On sunotaako fii kon ko jaɓanaɗon, O haforana on kadi junuubi mon. Alla ko haforanoowo tuubuɗo e jeyaaɓe Makko ɓen, hinnotooɗo ɓe". Ko non tigiri fodoore Alla nden laatornoo e Abbaas bappa Nulaaɗo on (yo o his) e woɗɓe goo silmunooɓe=jebbalinoobe.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَإِن يُرِيدُواْ خِيَانَتَكَ فَقَدۡ خَانُواْ ٱللَّهَ مِن قَبۡلُ فَأَمۡكَنَ مِنۡهُمۡۗ وَٱللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٌ
Si ɓe faandike non ɗaynugolma -an Muhammadu- e ko feeñi e konnguɗi maɓɓe, gomɗii ɓe janfikeno Alla ko adii; O wallu maa e maɓɓe, woɗɓe e maɓɓe waraa woɗɓe goo dahaa. Yo ɓe habbito sugu(yeru) mun si ɓe fillitike. Alla ko Annduɗo tagu Makko ngun, Ñeeñuɗo e toppitagol Makko ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
إِنَّ ٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَهَاجَرُواْ وَجَٰهَدُواْ بِأَمۡوَٰلِهِمۡ وَأَنفُسِهِمۡ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ وَٱلَّذِينَ ءَاوَواْ وَّنَصَرُوٓاْ أُوْلَٰٓئِكَ بَعۡضُهُمۡ أَوۡلِيَآءُ بَعۡضٖۚ وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَلَمۡ يُهَاجِرُواْ مَا لَكُم مِّن وَلَٰيَتِهِم مِّن شَيۡءٍ حَتَّىٰ يُهَاجِرُواْۚ وَإِنِ ٱسۡتَنصَرُوكُمۡ فِي ٱلدِّينِ فَعَلَيۡكُمُ ٱلنَّصۡرُ إِلَّا عَلَىٰ قَوۡمِۭ بَيۡنَكُمۡ وَبَيۡنَهُم مِّيثَٰقٞۗ وَٱللَّهُ بِمَا تَعۡمَلُونَ بَصِيرٞ
Pellet, ɓen gomɗimɓe Alla, ɓe goongini Nulaaɗo Makko on, ɓe gollitiri saria Makko on, ɓe feri leydi keeferaaku faade e leydi lislaamu, maa e nokku ka ɓe waawata rewude Alla, ɓe tiiɗnorii funsugol jawle maɓɓe ɗen e wonkiiji maɓɓe ɗin fii ɓamtugol konngol Alla ngol, e ɓen weernu ɓe ɓe ka cuuɗi mun ɓe wallitii ɓe; ɓe ɗon yoga feruɓe e ɓen wallitiiɓe ɓe weerni ɓe, yoga maɓɓe ko weldirɓe wallugol yoga. Ɓen non gomɗimɓe Alla kono ɓe feraali, alanaa on -onon gomɗimɓe ɓen- wallugol ɓe hiwa ɓe haa ɓe fera fii Alla. Si heeferɓe ɓen arii tooñugol ɓe, ɓe ɗaɓɓirii on ballal, haray no fawii on wallugol ɓe e ayɓe ɓen, si wanaa hara ko e yimɓe ɓe ahadi woni hakkunde mon e maɓɓe. Alla ko reenuɗo ko golloton kon, huunde suuɗaaki Mo e golle mon, O yoɓitoyay on e ɗen.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ كَفَرُواْ بَعۡضُهُمۡ أَوۡلِيَآءُ بَعۡضٍۚ إِلَّا تَفۡعَلُوهُ تَكُن فِتۡنَةٞ فِي ٱلۡأَرۡضِ وَفَسَادٞ كَبِيرٞ
Ɓen non yedduɓe Alla, ko keeferaaku ngun hawti ɓe, yoga maɓɓe no walla yoga, gomɗimɓe ɓen wallindirtaa e maɓɓe. Si on wallindiraali e gomɗim- ɓe ɓen ayron e yedduɓe ɓen, wonanay gomɗimɓe ɓen fitina tawde ɓe heɓaali ko walla ɓe e yiɗɓe maɓɓe ɓen ka diina, wona kadi bone mawɗo ka leydi e sakkagol laawol Alla ngol.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَهَاجَرُواْ وَجَٰهَدُواْ فِي سَبِيلِ ٱللَّهِ وَٱلَّذِينَ ءَاوَواْ وَّنَصَرُوٓاْ أُوْلَٰٓئِكَ هُمُ ٱلۡمُؤۡمِنُونَ حَقّٗاۚ لَّهُم مَّغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ
Ɓen gomɗimɓe Alla ɓe feri fii laawol Makko, e ɓen weernu feruɓe ɓen ɓe walli ɓe; ko ɓen ɗon woni gomɗimɓe goomna ɓen: njoɓdi maɓɓe ndin ka Alla ko haforaneede junuubi, e arsike immorde ka Mokko; ɗum woni Aljanna.
Arabic explanations of the Qur’an:
وَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ مِنۢ بَعۡدُ وَهَاجَرُواْ وَجَٰهَدُواْ مَعَكُمۡ فَأُوْلَٰٓئِكَ مِنكُمۡۚ وَأُوْلُواْ ٱلۡأَرۡحَامِ بَعۡضُهُمۡ أَوۡلَىٰ بِبَعۡضٖ فِي كِتَٰبِ ٱللَّهِۚ إِنَّ ٱللَّهَ بِكُلِّ شَيۡءٍ عَلِيمُۢ
Ɓen non gomɗimɓe Alla ɓaawo adinooɓe ɓen naatude lislaamu e ɓen ferunoo e ansaaru'n, ɓe feri ɓe tiiɗnorii no konngol Alla ɓamtora konngol yedduɓe ɓen yana; ɓen ɗon ko jeyaaɓe e mon -onon gomɗimɓe ɓen-m hiɗon fota e haqqee e geɓe. Joomiraaɓe enɗammaji ɓen ka ñaawoore Alla, yoga maɓɓe no ɓuri yoga hanndude e ndonndi diini ronindirgol gomɗinal e fergu wano ɗum woodirnoo ko adii. Pellet, Alla ko Annduɗo kala huunde. Hay e huunde suuɗaaki Mo, Himo Anndi ko moƴƴani jeyaaɓe Makko ɓen, O sar'inana ɓe ɗum.
Arabic explanations of the Qur’an:
Benefits of the verses in this page:
• يجب على المؤمنين ترغيب الأسرى في الإيمان.
Hino haani ka gomɗimɓe ɓen rerɗinde dahaaɓe ɓen e gomɗinal.

• تضمنت الآيات بشارة للمؤمنين باستمرار النصر على المشركين ما داموا آخذين بأسباب النصر المادية والمعنوية.
Aayeeje ɗen hino soomi wewlingol(weltinde) gomɗimɓe duumagol wallitaade dow sirkooɓe ɓen fotde hiɓe nanngi sabuuhi ballal ɗin.

• إن المسلمين إذا لم يكونوا يدًا واحدة على أهل الكفر لم تظهر شوكتهم، وحدث بذلك فساد كبير.
Si juulɓe ɓen jonnindiraali juuɗe e hoore, e dow heeferɓe ɓen, golle e doole maɓɓe ɓanngataa, ɗum adday kadi bone mawɗo.

• فضيلة الوفاء بالعهود والمواثيق في شرعة الإسلام، وإن عارض ذلك مصلحة بعض المسلمين.
Ɓural no e hunnugol ahadi ka diina lislaamu, hay si tawii ɗum lunndoto maslaha woɗɓe goo.

 
Translation of the meanings Surah: Al-Anfāl
Surahs’ Index Page Number
 
Translation of the Meanings of the Noble Qur'an - الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم - Translations’ Index

الترجمة الفولانية للمختصر في تفسير القرآن الكريم، صادر عن مركز تفسير للدراسات القرآنية.

close