Check out the new design

क़ुरआन के अर्थों का अनुवाद - पवित्र क़ुरआन की संक्षिप्त व्याख्या का फुलानी अनुवाद * - अनुवादों की सूची


अर्थों का अनुवाद सूरा: अल्-ह़ज्ज   आयत:
وَيَسۡتَعۡجِلُونَكَ بِٱلۡعَذَابِ وَلَن يُخۡلِفَ ٱللَّهُ وَعۡدَهُۥۚ وَإِنَّ يَوۡمًا عِندَ رَبِّكَ كَأَلۡفِ سَنَةٖ مِّمَّا تَعُدُّونَ
Yedduɓe ɓen ka yimɓe maaɗa no ɗaɓɓirde ma -an Nulaaɗo- yaawnaneede Lepte ɗen ka aduna e Lepte saatinaaɗe ɗen ka Laakara tuma nde ɓe hulɓiniranoo ɗe, Alla lunndataako ko O fodi ɓe kon e ɗum immorde ka Makko, no jeyaa e yaccinanoo- ɗe ɗen ko jippinoo kon e maɓɓe ñalnde Badri, pellet, ñallal gootal Lepte ka Laakara ko yeru duuɓi wuluure no limirton non duuɓi aduna ɗin sabu ko woni kon e nder maggal immorde e Lepte ɗen.
अरबी तफ़सीरें:
وَكَأَيِّن مِّن قَرۡيَةٍ أَمۡلَيۡتُ لَهَا وَهِيَ ظَالِمَةٞ ثُمَّ أَخَذۡتُهَا وَإِلَيَّ ٱلۡمَصِيرُ
Ko ɗuuɗiri wa ɗen ca'e ɗe Mi nennani ɗum Lepte ɗen tawi kannje ko ɗe tooñirɗe geddi majje, Mi yaccinanaali ɗe ɗum ka ɗaynugol ɗe, refti Mi nan- ngiri ɗe Lepte mulayɗe, ko ka Am Min tun woni ruttorde maɓɓe Ñalnde Darngal, Mi yoɓira ɓe e dow geddi maɓɓe ɗin Lepte duumiiɗe ɗen.
अरबी तफ़सीरें:
قُلۡ يَٰٓأَيُّهَا ٱلنَّاسُ إِنَّمَآ أَنَا۠ لَكُمۡ نَذِيرٞ مُّبِينٞ
Ko onon yo yimɓe, anndee min ko mi jertinoowo on miɗo yottina e mooɗon ko mi Nuliraa kon, ko mi ɓannguɗo e nder jertinngol am ngol.
अरबी तफ़सीरें:
فَٱلَّذِينَ ءَامَنُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَرِزۡقٞ كَرِيمٞ
Ɓen gomɗinɓe Alla ɓe golli golle maƴƴe ɗen no woodani ɓe immorde ka Joomi maɓɓe hafraenede bakkatuuji maɓɓe ɗin, no woodani ɓe kadi ka Aljanna arsike tedduɗo mo taƴaataa poomaa.
अरबी तफ़सीरें:
وَٱلَّذِينَ سَعَوۡاْ فِيٓ ءَايَٰتِنَا مُعَٰجِزِينَ أُوْلَٰٓئِكَ أَصۡحَٰبُ ٱلۡجَحِيمِ
Ɓen tinniiɓe e fennugol Aayeeje Amen ɗen hiɓe eɓɓindii wonndema kamɓe ɓe ronkinay Alla ɓe laawoo Mo hara O Leptaali ɓe, ɓen ɗon woni yimɓe Jahiimaawe ngen ɓe jokkondiray e magge wano wonndiiɗo jokkondirirta e wonndiiɗo mu'un.
अरबी तफ़सीरें:
وَمَآ أَرۡسَلۡنَا مِن قَبۡلِكَ مِن رَّسُولٖ وَلَا نَبِيٍّ إِلَّآ إِذَا تَمَنَّىٰٓ أَلۡقَى ٱلشَّيۡطَٰنُ فِيٓ أُمۡنِيَّتِهِۦ فَيَنسَخُ ٱللَّهُ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ ثُمَّ يُحۡكِمُ ٱللَّهُ ءَايَٰتِهِۦۗ وَٱللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٞ
Men Nulaali ado maaɗa -an Nulaaɗo- Nulaaɗowoo wanaa kadi Annabaajo si wonaa nde mo jannga Deftere Alla nden Seytaane werloto e nder jannde makko kin ko o sonwosinira(jiɓa) yimɓe ɓen wonnde ɗum ko jeyaaɗum e wahayu on, Alla no bonna ko Seytaane werlii kon ka werlorde makko, O tabintina Aayeeje Makko ɗen, Alla ko O Annduɗo kala huunde, hay e huunde suuɗanaaki mo, ko O Ñeeño e Tagugol Makko ngol e Hoddirgol Makko ngol e Fewjugol Makko ngol.
अरबी तफ़सीरें:
لِّيَجۡعَلَ مَا يُلۡقِي ٱلشَّيۡطَٰنُ فِتۡنَةٗ لِّلَّذِينَ فِي قُلُوبِهِم مَّرَضٞ وَٱلۡقَاسِيَةِ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱلظَّٰلِمِينَ لَفِي شِقَاقِۭ بَعِيدٖ
Seytaane no werloo ka janki Annabaajo on fii yo Alla waɗu ko o werlii kon ndarndorɗum naafiqiiɓe ɓen, e ɓen ɓe ɓerɗe mu'un yoori immorde e sirkooɓe ɓen. Pellet, tooñooɓe ɓen jeyaaɓe e naafiqiiɓe ɓen e sirkooɓe ɓen ɓe wonii e ngayngu wonannde Alla e Nulaaɗo Makko on e woɗɗitaare gaayi Goonga kan e Peewal ngal.
अरबी तफ़सीरें:
وَلِيَعۡلَمَ ٱلَّذِينَ أُوتُواْ ٱلۡعِلۡمَ أَنَّهُ ٱلۡحَقُّ مِن رَّبِّكَ فَيُؤۡمِنُواْ بِهِۦ فَتُخۡبِتَ لَهُۥ قُلُوبُهُمۡۗ وَإِنَّ ٱللَّهَ لَهَادِ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓاْ إِلَىٰ صِرَٰطٖ مُّسۡتَقِيمٖ
Fii yo ɓen ɓe Alla okki ganndal ngal yanane won- ndema Alqur'aanaare jippinaande nden e Muhammadu (yo Alla juulu e makko hisna) ko kayre woni Goonga ka Alla wahayini kan e maaɗa -an Nulaaɗo- ɓe ɓeydoo gomɗinngol nde, ɓerɗe maɓɓe ɗen yankinanoo nde, pellet, Alla O Fewnay ɓen gomɗinɓe nde faade e Laawol Goonga fooc- ciingol ngol, ngol ngol ooñaare alaa e nder mu'un; ɗum ko njoɓdi maɓɓe e dow ko ɓe yankinanii Mo kon.
अरबी तफ़सीरें:
وَلَا يَزَالُ ٱلَّذِينَ كَفَرُواْ فِي مِرۡيَةٖ مِّنۡهُ حَتَّىٰ تَأۡتِيَهُمُ ٱلسَّاعَةُ بَغۡتَةً أَوۡ يَأۡتِيَهُمۡ عَذَابُ يَوۡمٍ عَقِيمٍ
Ɓen yedduɓe Alla ɓe fenni Nulaaɗo Makko on ɓe seerataa hiɓe e nder sikke fii ko Alla Tellini kon e maaɗa immorde e Alqur'aanaare nden, ko ɓe jokkindirɓe haa Darngal ngal ara e maɓɓe e juhngo hara kamɓe hiɓe e hoore-ɗum, maaɗum ara e maɓɓe Lepte Ñalaande nde moƴƴe- re e yurmeende alaa e mu'un, nden le ko Ñalnde Darngal wonannde maɓɓe.
अरबी तफ़सीरें:
इस पृष्ठ की आयतों से प्राप्त कुछ बिंदु:
• استدراج الظالم حتى يتمادى في ظلمه سُنَّة إلهية.
Ɗaynugol seese seese tooñoowo on haa o duumoo e tooñe makko ɗen ko Sunna Alla non.

• حفظ الله لكتابه من التبديل والتحريف وصرف مكايد أعوان الشيطان عنه.
Reenugol Alla Deftere Makko nden immorde e wattiteede e wayleede e pirlitgol pewje wallooɓe Seytaane ɓen e ɗum.

• النفاق وقسوة القلوب مرضان قاتلان.
Naafiqaaku ngun e yooru-ɓernde on ko ñabbuuli ɗiɗi warayɗi.

• الإيمان ثمرة للعلم، والخشوع والخضوع لأوامر الله ثمرة للإيمان.
Gomɗinal ngal ko dimɗe ganndal ngal, yankinaare nden e ɗoftagol Yamaruyeeji Alla ɗin ko dimɗe (besnooje) gomɗinal ngal.

 
अर्थों का अनुवाद सूरा: अल्-ह़ज्ज
सूरों की सूची पृष्ठ संख्या
 
क़ुरआन के अर्थों का अनुवाद - पवित्र क़ुरआन की संक्षिप्त व्याख्या का फुलानी अनुवाद - अनुवादों की सूची

कुरआन अध्ययन एवं व्याख्या केंद्र द्वारा निर्गत।

बंद करें