Check out the new design

വിശുദ്ധ ഖുർആൻ പരിഭാഷ - അൽ മുഖ്തസ്വർ ഫീ തഫ്സീറിൽ ഖുർആനിൽ കരീം (ഫുലാനി വിവർത്തനം). * - വിവർത്തനങ്ങളുടെ സൂചിക


പരിഭാഷ അദ്ധ്യായം: ഹൂദ്   ആയത്ത്:
۞ وَمَا مِن دَآبَّةٖ فِي ٱلۡأَرۡضِ إِلَّا عَلَى ٱللَّهِ رِزۡقُهَا وَيَعۡلَمُ مُسۡتَقَرَّهَا وَمُسۡتَوۡدَعَهَاۚ كُلّٞ فِي كِتَٰبٖ مُّبِينٖ
Alaa e tagaangel ruugayngel ka hoore leydi, no ngel foti e waade, si wanaa Alla no fawtorii arsike maggel ɓural Makko ngal. Kanko Seniiɗo on Himo anndi ñiiɓirde maggel ka leydi, Himo anndi kadi nokku ka ngel maayata. Ruugayɗi ɗin fow e arsike majji on, e nokku ñiiɓirde majji on e ka ɗi maayata ɗon, hino e Deftere ɓanngunde; nden woni Alluwal Reenaanagl ngal.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
وَهُوَ ٱلَّذِي خَلَقَ ٱلسَّمَٰوَٰتِ وَٱلۡأَرۡضَ فِي سِتَّةِ أَيَّامٖ وَكَانَ عَرۡشُهُۥ عَلَى ٱلۡمَآءِ لِيَبۡلُوَكُمۡ أَيُّكُمۡ أَحۡسَنُ عَمَلٗاۗ وَلَئِن قُلۡتَ إِنَّكُم مَّبۡعُوثُونَ مِنۢ بَعۡدِ ٱلۡمَوۡتِ لَيَقُولَنَّ ٱلَّذِينَ كَفَرُوٓاْ إِنۡ هَٰذَآ إِلَّا سِحۡرٞ مُّبِينٞ
Ko Kanko Seniiɗo On tagi kammuuli ɗin e leydi ndin no ɗi mawniri. O tagi kon ko woni e majji nder balɗe jeegoo, hari arsi Makko kin ado ɗin ɗiɗi tageede no ka hoore ndiyam. O tagiri on onon ɓee yimɓe, fii ndaarndagol on ko hommbo e mo'on ɓurata moƴƴinnde gollal welayngal Alla, O annda ko hommbo ɓurata bonude gollal tikkinayngal Mo, O yoɓita kala ko haandi kon. Pellet an Nulaaɗo, si a wi'anii ɓe: Onon ɓee yimɓe, ko on immintinoyteeɓe ɓaawo maayde fii ñaawoore, maa ɓen yedduɓe Alla e immital wi'ane: Ndee Alqur'aanaare nde janngataa wonaali si wanaa mbilewu ɓanngungu, ko nde meere feeñunde ɓanngunde meere-mun.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
وَلَئِنۡ أَخَّرۡنَا عَنۡهُمُ ٱلۡعَذَابَ إِلَىٰٓ أُمَّةٖ مَّعۡدُودَةٖ لَّيَقُولُنَّ مَا يَحۡبِسُهُۥٓۗ أَلَا يَوۡمَ يَأۡتِيهِمۡ لَيۡسَ مَصۡرُوفًا عَنۡهُمۡ وَحَاقَ بِهِم مَّا كَانُواْ بِهِۦ يَسۡتَهۡزِءُونَ
Pellet si Men nennitanii sirkooɓe ɓen ko ɓe haandi kon e lepte ka nguurndam adun haa e dumunna lintaaɗo, maa ɓe wi'ir hawjere e jalkitugol ɗum: Ko honɗum tonngi lepte ɗen e amen? Anndee lepte ɗen ɗe hannduɗon, hiɗe happaa ka Alla. Ñalnde ɗe arat e maɓɓe, ɓe heɓatah fes suroowo ɓe e majje, ko maa ɗe yana e maɓɓe. Lepte ɗen ɗe hawjirnoo jalkitugol na fiiltiiɓe.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
وَلَئِنۡ أَذَقۡنَا ٱلۡإِنسَٰنَ مِنَّا رَحۡمَةٗ ثُمَّ نَزَعۡنَٰهَا مِنۡهُ إِنَّهُۥ لَيَـُٔوسٞ كَفُورٞ
Si tawii Men yeɗii neɗɗanke on neema immorde ka Amen; wano neema cellal e ngalu, refti men ɓoori ɗin neemaaji e makko, pellet kanko ko o heewuɗo taƴaade e yurmeende Alla, mawnuɗo yeddugol neemaaji Makko. O yejjita ɗi si Alla ɓoorii ɗi e Makko.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
وَلَئِنۡ أَذَقۡنَٰهُ نَعۡمَآءَ بَعۡدَ ضَرَّآءَ مَسَّتۡهُ لَيَقُولَنَّ ذَهَبَ ٱلسَّيِّـَٔاتُ عَنِّيٓۚ إِنَّهُۥ لَفَرِحٞ فَخُورٌ
Si tawii Men meminirii mo arsike e cellal, ɓaawo baasal e ñawu ko heɓunoo mo, ko maa o wi'oy: Bone on iwii e am, lorra kan yehii. O ronka yettude Alla e ɗum. On ɗon ko heewuɗo weltaare, ɗuuɗuɗo ñaañagol e yimɓe ɓen ko Alla neemini kon e makko.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
إِلَّا ٱلَّذِينَ صَبَرُواْ وَعَمِلُواْ ٱلصَّٰلِحَٰتِ أُوْلَٰٓئِكَ لَهُم مَّغۡفِرَةٞ وَأَجۡرٞ كَبِيرٞ
Si wanaa ɓen muññiiɓe e waawneede, e tottugol dewe ɗen, ɓe muññii e faggagol goopi, ɓe golli golle moƴƴe. Hino woodani ɓen ɗon alhaali goo, tawde taƴaare heɓataaɓe, wanah yeddugol neema Alla, wanaa kadi ñaaƴagol e yimɓe. Ɓen siforiiɓe ɗin sifaaji, hino woodani ɓe immorde ka Joomi maɓɓe, haforaneede junuubi, hino woodani ɓe kadi njoɓdi mawnundi ka laakara.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
فَلَعَلَّكَ تَارِكُۢ بَعۡضَ مَا يُوحَىٰٓ إِلَيۡكَ وَضَآئِقُۢ بِهِۦ صَدۡرُكَ أَن يَقُولُواْ لَوۡلَآ أُنزِلَ عَلَيۡهِ كَنزٌ أَوۡ جَآءَ مَعَهُۥ مَلَكٌۚ إِنَّمَآ أَنتَ نَذِيرٞۚ وَٱللَّهُ عَلَىٰ كُلِّ شَيۡءٖ وَكِيلٌ
Belajo'o an Nulaaɗo, sabu ko hawruɗaa kon e keeferaaku maɓɓe e sattere feere maɓɓe e Aayee-je ɗeɓe lanndii ɗen, haawnaaki accaa yottingol yoga e ko Alla yamiru maa kon, fii ko ɗum sattanta ɓe gllugol kon, e ko ɓernde maa nden ɓiɗtorta kon yottingol ɗum, fii wata ɓe wi'oy: Ko haɗno ngalu jippinee e makko ko o yonndinora? maa Malaa'ikaajo arda e makko ko goongina mo? Wata a accu yottingol yoga e ko wahayinaa e maaɗa fii ɗum. Aan a wonaali si wanaa jertinoowo ko Alla yamiru-maa yottingol kon. Fawaaki ma addugol ko ɓe lanndotoo e Aayeeje. Alla ko reenuɗo kala huunde.
അറബി ഖുർആൻ വിവരണങ്ങൾ:
ഈ പേജിലെ ആയത്തുകളിൽ നിന്നുള്ള പാഠങ്ങൾ:
• سعة علم الله تعالى وتكفله بأرزاق مخلوقاته من إنسان وحيوان وغيرهما.
Aayeeje ɗen hino ɓanngina yaajugol ganndal Alla ngal, holla ko O fawtiiɗo arsike tagu Makko ngun, immorde e neɗɗanko e kulle ekw.

• بيان علة الخلق؛ وهي اختبار العباد بامتثال أوامر الله واجتناب نواهيه.
Hollirde sabu ko Neɗɗanke on tagira, ko jariboree- de ɗoftagol yamirooje Alla ɗen, woɗɗitoo haɗaaɗi Makko ɗin.

• لا ينبغي الاغترار بإمهال الله تعالى لأهل معصيته، فإنه قد يأخذهم فجأة وهم لا يشعرون.
Haanah hoomtorgol ko Alla nennitanta yedduɓe ɓen kon, tawde hino hasii ka O nanngitiraɓe juhal, hara ɓe so'aa anndude.

• بيان حال الإنسان في حالتي السعة والشدة، ومدح موقف المؤمن المتمثل في الصبر والشكر.
Aayeeje ɗen hino ɓanngina fiyaaku neɗɗo hakkunde yaajireede mo e sattireede mo, ɗe manti darnde gomɗinɗo on ka muñal e ka yettugol makko.

 
പരിഭാഷ അദ്ധ്യായം: ഹൂദ്
സൂറത്തുകളുടെ സൂചിക പേജ് നമ്പർ
 
വിശുദ്ധ ഖുർആൻ പരിഭാഷ - അൽ മുഖ്തസ്വർ ഫീ തഫ്സീറിൽ ഖുർആനിൽ കരീം (ഫുലാനി വിവർത്തനം). - വിവർത്തനങ്ങളുടെ സൂചിക

മർകസ് തഫ്സീർ പുറത്തിറക്കിയത്.

അടക്കുക